Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så utnyttjas invandrad arbetskraft

Det kan se bra ut på pappret. Men ute på arbetsplatserna finns lönedumpning, kollektivavtalsbrott och värst av allt: utnyttjade människor. När HRF:s Stockholmsavdelning granskade situationen för invandrad arbetskraft så var det få av de 54 arbetsgivarna som skötte sig.

Publicerad 5 mars 2011
Så utnyttjas invandrad arbetskraft
Arbetsgivaren är först skeptisk när uppsökarna Svetlana och Amanda kommer, men tinar upp efter ett tag.
inlinebild
”Vi har ändå bara skrapat på ytan” säger HRF-ombudsman Mikael Berge.

Det är en stund kvar tills lunch­rusningen sätter fart på food-courten i Heron City, utanför Stockholm. ­Svetlana Avramovic och Amanda Naesman, båda förtroendevalda HRF:are, bläddrar i sina papper.
– Det är hit vi ska, till wokstället här borta, säger Svetlana och plockar upp ännu mer papper ur sin ryggsäck.
Målet heter Bamboo South, och det senaste året har arbetsgivaren fått tillstånd från Migrationsverket att anställa tio kinesiska specialkockar. På ansökningarna som Svetlana håller i ser både lön och anställningsvillkor bra ut. Nu ska uppsökarna kolla om allt är så bra som det ser ut.

Amanda går fram och presenterar sig för en kvinna med asiatiskt utseende. Hon ler, skakar på huvudet och pekar på en man som står i kassan. Det visar sig vara chefen Chen. Först är han skeptisk, men sen lättar han upp och bläddrar även han igenom ansökningarna.
– Han kom aldrig. Han slutade efter en vecka. Han slutade också. Hon står där, säger han och pekar på kvinnan de mötte först.
 Det visar sig att bara tre av kockarna finns på restaurangen. Enligt Chen har de andra inte dykt upp, eller så har de bara stannat på restaurangen en kort tid.
– De bara kom och så slutade de. Jag vet inte vart de har tagit vägen.

Svetlana ber honom skicka in anställningsbevis och lönespecifikationer för alla anställda på restaurangen. En vecka får han på sig. Sedan tackar de för sig och går.
– Vanligtvis hade vi försökt prata med de anställda, men det var ingen av dem som pratade svenska och vi pratar ju inte ­kinesiska, säger Svetlana.
Det här är en av de sista arbetsplatserna på deras lista under uppsökeriprojektet. Både Svetlana och Amanda har varit med sedan december när projektet startade.
Bakgrunden var förbundets oro över den ökande mängd beviljade arbetstillstånd i hotell- och restaurangbranschen. Sedan lagändringen 2008 har arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU ökat stadigt. Bara under förra året fick drygt 2 000 icke-EU-medborgare tillstånd för jobb i branschen. Året innan, 2009, var siffran knappt 1 400. HRF gick tidigt ut och varnade för att en stor del av den hitresta arbetskraften riskerade att hamna i klorna på oseriösa arbetsgivare.

Men hur stor risken är har dock inte varit tydligt förrän nu, när resultaten från Stockholmsavdelningens uppsökeri­projekt börjar bli klart.
– Det är bara en handfull ställen där allt har verkat vara i ordning, säger Mikael Berge, ombudsman på HRF:s Stockholmsavdelning.
Han är den som har samordnat insatsen och coachat uppsökerigruppen, bestående av nio förtroendevalda medlemmar. ­Sammanlagt har de besökt 54 branscharbetsplatser. Nästan alla är ställen som tecknat hängavtal med HRF i samband med ansökan om arbetstillstånd. Och på de flesta ställen har uppsökarna hittat felaktigheter.
– I många fall är det tydligt att de skrivit på avtalet enbart för att få anställa. Sen har man bara kört på som vanligt, säger Mikael.
Hittills har drygt hälften av ärendena, 33 stycken, lett till förhandling. De vanligaste förhandlingarna har gällt felaktiga löner, semesterersättningar och ob-ersättningar. I många fall har både lön och arbetstid varit helt olika på ansökan till Migrationsverket och i verkligheten.
– Många har blivit lovade en lön i sitt hemland, och när de har kommit hit har de fått mindre pengar för att arbeta mer, säger Mikael Berge.

I en del fall har det handlar om att arbetsgivaren varit okunnig om kollektivavtalet, men det är definitivt inte alla.
– Några har haft dubbla anställningskontrakt. Ett officiellt och ett inofficiellt. Då är det ett väldigt medvetet utnyttjande.
Han berättar om ett sådant fall där två kinesiska kockar arbetat långa dagar, sex ­dagar i veckan för långt under minimilön. När uppsökarna jämförde kockarnas scheman med de utbetalade och utlovade lönerna saknades över 180 000 kronor.
– Under förhandlingen erkände arbetsgivaren i princip alla brott mot kollektivavtalet. Men ersättningssummorna blev så höga att förhandlingarna inte har kunnat avslutas än.

Hittills har gruppen avslutat 25 förhandlingar. Merparten, 21 stycken, avslutades i enighet. En del ärenden har också varit omöjliga att driva vidare. Någon arbets­givare har gått under jorden, någon har gått i konkurs och på flera ställen har de anställda inte velat ha någon hjälp av facket. Ofta av rädsla, säger Amanda Naesman.
– Många har inte vågat prata med oss. Eller så har de pratat först och sedan ändrat sig.
Ett sådant fall var en anställd på en indisk restaurang som berättade att han först blivit lovad 24 000 kronor för en heltid. Väl i Sverige ändrades dock villkoren till 14 000 kronor för en deltid på 75 procent. Arbetsgivaren hänvisade till att företaget gick dåligt. Men nästa gång uppsökarna kom hade han ändrat sig, och ville inte bli företrädd.
– Några vi har träffat har först velat gå med i facket, men efter att arbetsgivaren har haft chans att prata med dem så har de backat. Det är lite frustrerande.

Ända sedan lagändringen 2008 har det diskuterats vems ansvar det egentligen är att se till att arbetsgivarna följer de utlovade villkoren.
Migrationsverket med migrationsminister Tobias Billström i spetsen har sin åsikt klar: det är upp till fackförbunden att se till att kollektivavtalen efterlevs. HRF, å andra sidan, anser i stället att det borde vara Migrationsverkets uppdrag att följa upp de tillstånd som verket beviljar. Och då inte bara i samband med en eventuell förlängning.
– Detta skulle behöva vara ett löpande arbete. Det ser vi ju nu, och då har vi ändå bara skrapat på ytan, säger Mikael Berge på Stockholmsavdelningen.
Ett sådant ansvar skulle dock vara förbundet övermäktigt, både tids- och resursmässigt, säger han.
– Det har vi inte resurser till. Det är övermänskligt. Och samtidigt har vi ju sett hur mycket dessa personer förlorar på att ingen tillvaratar deras intressen.

Och hur gick det nu med Chen och de kinesiska kockarna på Bamboo South i Heron City? Jo, pappren skickades in och uppsökerigruppen fann en del frågetecken.
 Ärendet är ett av dem som fortfarande pågår.

70 brott mot kollektivavtalet

De 54 besökta arbetsplatserna gjorde sig ­skyldiga till 70 brott mot kollektivavtalet:
26 fall gällde lönedumpning
22 fall av ofullständiga lönespeci­fikationer eller anställningsbevis
11 fall rörde­ felaktig semester­ersättning
5 fall gällde felaktig arbetstid
6 fall gällde fel­aktiga kostavdrag eller ob-ersättningar.

Fula arbetsgivarmetoder

Lurar hit personal med löften om en bra lön men ger helt andra besked när den anställde är på plats i Sverige.
Använder dubbla anställningskontrakt –  ett officiellt att visa upp och en annat, sämre som gäller i verkligheten.
Skrämmer anställda från att bli medlemmar i HRF och från att ta hjälp av facket.
Ger de anställda för långa arbetspass eller färre timmar än överenskommet.
Utnyttjar de anställda ekonomiskt med löner långt under minimilön, ingen ­ob-ersättning och konstiga kostavdrag.
Betalar ingen semester­ersättning, för låg ersättning eller ger fel antal semester­dagar.

Så gick uppsökeriet till

Nio förtroendevalda medlemmar från HRF: s Stockholms­avdelning utbildades och fick förhandlingsrätt. Från december 2010 till februari 2011 har grupperna besökt 54 ­arbetsplatser. Gemensamt för de besökta företagen är att de tecknat häng­avtal med HRF i samband med att de ansökt om att få anställa från länder utanför EU.
Hittills har 33 ärenden gått till förhandling. 8 förhandlingar pågår, 25 har avslutats. De avslutade förhandlingarna har resulterat i drygt 250 000 ­kronor i skadestånd till förbundet.
Liknande projekt planeras i andra HRF-avdelningar, ­bland annat i Mälardalen och Nord.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter missförhållanden

”Inget lokalt problem vid Möllan”

Efter avslöjanden om slavarbete och utnyttjande på krogar runt Möllevången i Malmö agerar nu HRF i Skåne. Men problemet är inte specifikt för just det området, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Publicerad 17 januari 2020 Kommentera
”Inget lokalt problem vid Möllan”
Att anställda utnyttjas i restaurangbranschen är ett problem i hela landet, inte bara vid Möllan i Malmö, säger Johan Svensson på HRF i Skåne. Foto: Mostphotos
Johan Svensson. Foto: HRF

Det var tidningen Kvällsposten som först avslöjade att anställda arbetade under slavliknande förhållanden på krogar vid Möllevången i Malmö. I artiklar vittnar anställda om att de tvingats arbeta för småpengar, att en del har tvingats sova i lokalerna och att de som klagat hotats till tystnad. Enligt Kvällsposten har flera av de utpekade krogarna kollektivavtal Hotell- och restaurangfacket. Nu ska förbundets avdelning Syd utreda frågan.
– Vi vet ju inte mer än vad som står i de här artiklarna. Vi ska försöka reda ut vilka restauranger det handlar om och försöka identifiera om vi har medlemmar på de här arbetsplatserna, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Planen är att kontakta eventuella medlemmar för att höra hur deras arbetssituation ser ut, säger han.
– Och utifrån medlemmarnas uppgifter kan vi komma att vidta åtgärder.

Johan Svensson vill dock poängtera att han inte tror att problemet med anställda som utnyttjas är utmärkande för just Möllevången, eller för den delen Malmö.
– Det här är inte ett lokalt problem, men det är lätt att framställa det så. Att människor som kommer hit med arbetstillstånd utnyttjas är inte ovanligt i den här branschen.

Nyligen dömdes en krögare i Norrköping för det nya brottet människoexploatering, efter att ha tvingat ett par från Bangladesh att arbeta utan lön.

Nyheter forskning

Han forskar om specialkostens effekter

Gästernas ökade krav på specialkost skapar stora problem. Det visar den studie som Richard Tellström, docent i måltidskunskap, arbetar med. Målet är att hjälpa företagen att hantera problemet.

Publicerad 16 januari 2020 Kommentera
Han forskar om specialkostens effekter
Gästernas önskemål om specialkost gör arbetet tungrott för framför allt konferensanläggningar, menar Richard Tellström. Foto: Joaquin Corbalan/Colourbox
Richard Tellström. Foto: Thomas Szendrö

Glutenfritt, laktosfritt, lchf, veganskt, paleo. Andelen gäster med olika dieter och kosthållningar har ökat kraftigt de senaste åren. Det gör arbetet tungrott för branschens företag. Det säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet.
– Det är svårt för företagen att leverera det man har tänkt sig, det tar längre tid och blir mer arbetskrävande. Om man inte sköter det här rätt så kan det bli ett hot mot företagets fortlevnad.

Richard Tellström arbetar just nu med en kartläggning av hur kravet på specialkost påverkar framför allt konferensanläggningar. Uppdraget kommer från BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, där HRF är en av parterna. Tanken är att studien ska leda till ett förslag på vägledning åt branschens företag när det gäller specialkost.
– Det är tydligt att det hastar, det är bråttom. Problemet är ekonomiskt, personalmässigt och arbetsmässigt, säger Richard Tellström.

Det är framför allt den ideologiska specialkosten som ökar, berättar Richard Tellström. Hit hör egentligen alla kostavvikelser som inte är kopplade till medicinska tillstånd. Det kan handla om allt från vegetarianer och veganer till gäster som väljer bort till exempel mejeriprodukter eller kolhydrater.

Ökningen gäller hela restaurangbranschen, men studien har valt att fokusera på konferensanläggningar eftersom problemen är extra stora där, berättar Richard Tellström.
– Det handlar ofta om stora grupper där det bygger på att alla äter samma mat. Det finns ofta mindre personalstyrka än på à la carte-restauranger, så det märks mer när en person måste arbeta med specialkost. Dessutom är priset för konferensmat ofta lägre.

Problemen uppstår framför allt när önskemål om specialkost dyker upp sent, kanske till och med i serveringstillfället. Därför är det angeläget att få gästerna att meddela sådana önskemål så tidigt som möjligt, säger Richard Tellström och berättar om en konferensanläggning i Stockholm som börjat ta extra betalt för specialkost som meddelas sent.
– Det handlar inte om att ta betalt utan att få möjlighet att planera, säger han.

Ett annat problem är ekonomin. När anläggningarna lämnar offert på en konferens är det oftast en klumpsumma, utan att eventuella kostavvikelser är kända.
– Då kan hela vinsten som anläggningen planerar att göra gå förlorad, säger Richard Tellström.

Han räknar med att ha sitt förslag till policy klart senast i april. Richard Tellström vill dock poängtera att policyn måste vara utformad så att branschen fortfarande klarar sitt viktigaste uppdrag: att ge bra service till gästerna.
– Det är ju ingen ungdomsvårdsanstalt det här. Gästernas trivsel är oerhört viktig, branschens kärnvärden får inte riskeras.

Nyheter studier

”Tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare”

HRF:aren Roger Alis är nästan halvvägs genom utbildningen till ämneslärare i historia och samhällskunskap. Till sin B-uppsats i historia har han och en kursare tagit reda på hur Hotellrevyn och HRF bidrog till synen på invandrare under 1960-talet.

Publicerad 14 januari 2020 Kommentera
”Tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare”
Roger Alis och studiekamraten Zaid Jamal har tittat på bilden av invandrare i Hotellrevyn under 1960-talet. Porträtt: Melker Dahlstrand

Hur valde ni ämnet?
– Vi skulle skriva något historiskt. Vi var intresserade av hur fackföreningsrörelsen förhållit sig till arbetskraftsinvandring historiskt. Jag har varit fackligt engagerad i HRF tidigare, och tyckte att det var intressant att skriva om min egen fackförening. Hotellrevyn var inte, som den är i dag, en självständig tidning på den tiden. De som skrev där var ofta representanter för facket så då kändes det naturligt att titta på den. Sedan var vi tvungna att smalna av frågeställningen, då blev det de här åren.

Hur gick ni till väga?
– Vi satt på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Flemingsberg och gick igenom alla nummer av Hotellrevyn mellan 1960 och 1967. Vi kollade allting som hade med arbetskraftsinvandring och beskrivningar av detta att göra. Sedan gick vi igenom det.

Vad kunde ni dra för slutsatser?
– Man gjorde en tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare, det var tydligt att man talade i ett ”vi och dem” baserad på om man var född här eller inte. De sista åren så kunde vi dock se en förändring i hur ”vi:et” även kunde inkludera utlandsfödda arbetare, om än en villkorad inkludering som krävde ett fackligt medlemskap.

Fakta: Uppsatsen

B-uppsatsen är skriven av Roger Alis och Zaid Jamal vid Södertörns Högskola. Titeln är ”Villkorad inkludering? En kvalitativ studie om skapandet av ”vi och de andra” i Svensk Hotell-Revy mellan 1960-1967.” Den som är intresserad av att läsa uppsatsen kan höra av sig till lisa.castilla@hotellrevyn.se.

Var det något som förvånade er?
– Jag trodde att beskrivningarna av arbetskraftsinvandrare skulle vara värre än vad de var, om man tänker på hur det var i samhället då. Men det var ofta ganska tolerant skrivet. Man gav dem inte en massa egenskaper. Jag tycker också att skribenterna, framför allt mot slutet, var väldigt duktiga på att argumentera för sin sak. De var ganska bra på att förklara sin syn på varför arbetskraftinvandring var dåligt, att det inte handlade om rasism.

Väckte resultatet ytterligare frågor?
– Ja, det skulle vara intressant att titta mer på hur kritiken mot arbetarrörelsen såg ut. Då skulle man kanske vilja titta på LO:s tidningar eller lite bredare på något annat sätt.

Fråga om jobbet.
87
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här