Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så utnyttjas invandrad arbetskraft

Det kan se bra ut på pappret. Men ute på arbetsplatserna finns lönedumpning, kollektivavtalsbrott och värst av allt: utnyttjade människor. När HRF:s Stockholmsavdelning granskade situationen för invandrad arbetskraft så var det få av de 54 arbetsgivarna som skötte sig.

Publicerad 5 mars 2011
Så utnyttjas invandrad arbetskraft
Arbetsgivaren är först skeptisk när uppsökarna Svetlana och Amanda kommer, men tinar upp efter ett tag.
inlinebild
”Vi har ändå bara skrapat på ytan” säger HRF-ombudsman Mikael Berge.

Det är en stund kvar tills lunch­rusningen sätter fart på food-courten i Heron City, utanför Stockholm. ­Svetlana Avramovic och Amanda Naesman, båda förtroendevalda HRF:are, bläddrar i sina papper.
– Det är hit vi ska, till wokstället här borta, säger Svetlana och plockar upp ännu mer papper ur sin ryggsäck.
Målet heter Bamboo South, och det senaste året har arbetsgivaren fått tillstånd från Migrationsverket att anställa tio kinesiska specialkockar. På ansökningarna som Svetlana håller i ser både lön och anställningsvillkor bra ut. Nu ska uppsökarna kolla om allt är så bra som det ser ut.

Amanda går fram och presenterar sig för en kvinna med asiatiskt utseende. Hon ler, skakar på huvudet och pekar på en man som står i kassan. Det visar sig vara chefen Chen. Först är han skeptisk, men sen lättar han upp och bläddrar även han igenom ansökningarna.
– Han kom aldrig. Han slutade efter en vecka. Han slutade också. Hon står där, säger han och pekar på kvinnan de mötte först.
 Det visar sig att bara tre av kockarna finns på restaurangen. Enligt Chen har de andra inte dykt upp, eller så har de bara stannat på restaurangen en kort tid.
– De bara kom och så slutade de. Jag vet inte vart de har tagit vägen.

Svetlana ber honom skicka in anställningsbevis och lönespecifikationer för alla anställda på restaurangen. En vecka får han på sig. Sedan tackar de för sig och går.
– Vanligtvis hade vi försökt prata med de anställda, men det var ingen av dem som pratade svenska och vi pratar ju inte ­kinesiska, säger Svetlana.
Det här är en av de sista arbetsplatserna på deras lista under uppsökeriprojektet. Både Svetlana och Amanda har varit med sedan december när projektet startade.
Bakgrunden var förbundets oro över den ökande mängd beviljade arbetstillstånd i hotell- och restaurangbranschen. Sedan lagändringen 2008 har arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU ökat stadigt. Bara under förra året fick drygt 2 000 icke-EU-medborgare tillstånd för jobb i branschen. Året innan, 2009, var siffran knappt 1 400. HRF gick tidigt ut och varnade för att en stor del av den hitresta arbetskraften riskerade att hamna i klorna på oseriösa arbetsgivare.

Men hur stor risken är har dock inte varit tydligt förrän nu, när resultaten från Stockholmsavdelningens uppsökeri­projekt börjar bli klart.
– Det är bara en handfull ställen där allt har verkat vara i ordning, säger Mikael Berge, ombudsman på HRF:s Stockholmsavdelning.
Han är den som har samordnat insatsen och coachat uppsökerigruppen, bestående av nio förtroendevalda medlemmar. ­Sammanlagt har de besökt 54 branscharbetsplatser. Nästan alla är ställen som tecknat hängavtal med HRF i samband med ansökan om arbetstillstånd. Och på de flesta ställen har uppsökarna hittat felaktigheter.
– I många fall är det tydligt att de skrivit på avtalet enbart för att få anställa. Sen har man bara kört på som vanligt, säger Mikael.
Hittills har drygt hälften av ärendena, 33 stycken, lett till förhandling. De vanligaste förhandlingarna har gällt felaktiga löner, semesterersättningar och ob-ersättningar. I många fall har både lön och arbetstid varit helt olika på ansökan till Migrationsverket och i verkligheten.
– Många har blivit lovade en lön i sitt hemland, och när de har kommit hit har de fått mindre pengar för att arbeta mer, säger Mikael Berge.

I en del fall har det handlar om att arbetsgivaren varit okunnig om kollektivavtalet, men det är definitivt inte alla.
– Några har haft dubbla anställningskontrakt. Ett officiellt och ett inofficiellt. Då är det ett väldigt medvetet utnyttjande.
Han berättar om ett sådant fall där två kinesiska kockar arbetat långa dagar, sex ­dagar i veckan för långt under minimilön. När uppsökarna jämförde kockarnas scheman med de utbetalade och utlovade lönerna saknades över 180 000 kronor.
– Under förhandlingen erkände arbetsgivaren i princip alla brott mot kollektivavtalet. Men ersättningssummorna blev så höga att förhandlingarna inte har kunnat avslutas än.

Hittills har gruppen avslutat 25 förhandlingar. Merparten, 21 stycken, avslutades i enighet. En del ärenden har också varit omöjliga att driva vidare. Någon arbets­givare har gått under jorden, någon har gått i konkurs och på flera ställen har de anställda inte velat ha någon hjälp av facket. Ofta av rädsla, säger Amanda Naesman.
– Många har inte vågat prata med oss. Eller så har de pratat först och sedan ändrat sig.
Ett sådant fall var en anställd på en indisk restaurang som berättade att han först blivit lovad 24 000 kronor för en heltid. Väl i Sverige ändrades dock villkoren till 14 000 kronor för en deltid på 75 procent. Arbetsgivaren hänvisade till att företaget gick dåligt. Men nästa gång uppsökarna kom hade han ändrat sig, och ville inte bli företrädd.
– Några vi har träffat har först velat gå med i facket, men efter att arbetsgivaren har haft chans att prata med dem så har de backat. Det är lite frustrerande.

Ända sedan lagändringen 2008 har det diskuterats vems ansvar det egentligen är att se till att arbetsgivarna följer de utlovade villkoren.
Migrationsverket med migrationsminister Tobias Billström i spetsen har sin åsikt klar: det är upp till fackförbunden att se till att kollektivavtalen efterlevs. HRF, å andra sidan, anser i stället att det borde vara Migrationsverkets uppdrag att följa upp de tillstånd som verket beviljar. Och då inte bara i samband med en eventuell förlängning.
– Detta skulle behöva vara ett löpande arbete. Det ser vi ju nu, och då har vi ändå bara skrapat på ytan, säger Mikael Berge på Stockholmsavdelningen.
Ett sådant ansvar skulle dock vara förbundet övermäktigt, både tids- och resursmässigt, säger han.
– Det har vi inte resurser till. Det är övermänskligt. Och samtidigt har vi ju sett hur mycket dessa personer förlorar på att ingen tillvaratar deras intressen.

Och hur gick det nu med Chen och de kinesiska kockarna på Bamboo South i Heron City? Jo, pappren skickades in och uppsökerigruppen fann en del frågetecken.
 Ärendet är ett av dem som fortfarande pågår.

70 brott mot kollektivavtalet

De 54 besökta arbetsplatserna gjorde sig ­skyldiga till 70 brott mot kollektivavtalet:
26 fall gällde lönedumpning
22 fall av ofullständiga lönespeci­fikationer eller anställningsbevis
11 fall rörde­ felaktig semester­ersättning
5 fall gällde felaktig arbetstid
6 fall gällde fel­aktiga kostavdrag eller ob-ersättningar.

Fula arbetsgivarmetoder

Lurar hit personal med löften om en bra lön men ger helt andra besked när den anställde är på plats i Sverige.
Använder dubbla anställningskontrakt –  ett officiellt att visa upp och en annat, sämre som gäller i verkligheten.
Skrämmer anställda från att bli medlemmar i HRF och från att ta hjälp av facket.
Ger de anställda för långa arbetspass eller färre timmar än överenskommet.
Utnyttjar de anställda ekonomiskt med löner långt under minimilön, ingen ­ob-ersättning och konstiga kostavdrag.
Betalar ingen semester­ersättning, för låg ersättning eller ger fel antal semester­dagar.

Så gick uppsökeriet till

Nio förtroendevalda medlemmar från HRF: s Stockholms­avdelning utbildades och fick förhandlingsrätt. Från december 2010 till februari 2011 har grupperna besökt 54 ­arbetsplatser. Gemensamt för de besökta företagen är att de tecknat häng­avtal med HRF i samband med att de ansökt om att få anställa från länder utanför EU.
Hittills har 33 ärenden gått till förhandling. 8 förhandlingar pågår, 25 har avslutats. De avslutade förhandlingarna har resulterat i drygt 250 000 ­kronor i skadestånd till förbundet.
Liknande projekt planeras i andra HRF-avdelningar, ­bland annat i Mälardalen och Nord.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter stängning

Snabb omställning för snabbmatsrestauranger

Från och med måndag ska inget serveringsställe hålla öppet efter 20.30. Nu är oron stor bland anställda på bland annat snabbmatskedjor.

Publicerad 26 februari 2021 Kommentera
Snabb omställning för snabbmatsrestauranger
Takeaway blir fortsatt möjligt, men från den första mars ska alla serveringsställen i övrigt hålla stängt efter klockan 20.30. Foto: Colourbox

I onsdags presenterade Folkhälsomyndigheten nya restriktioner. Bland annat berörs matställen på handelsplatser, där serveringen kraftigt ska begränsas.

Dessutom meddelade myndigheten att alla serveringsställen, inte bara de med utskänkningstillstånd, ska hålla stängt efter 20.30.

– Det är klart att det är viktigt att bekämpa smittspridningen. Men det här är ytterligare ett slag för vår näring som innebär att folk riskerar att bli av med jobbet, säger Malin Ackholt, HRF:s ordförande.

Det är fortfarande tillåtet att erbjuda takeaway efter halv nio på kvällen. På Max restauranger jobbar man med att ställa om.

– Vi lyssnar och tar in direktiven som regering och myndigheter kommer med och behöver nu snabbt vidta åtgärder för att stänga våra restauranger för sittande gäster tidigare, säger Charlotte Zetterlund, kedjans personalchef, i ett mejlsvar till Hotellrevyn.

I nuläget ser inte kedjan några behov av personalminskningar, men man utesluter det inte om situationen förvärras och det kommer fler restriktioner.

Charlotte Zetterlund säger att man hade önskat mer tydlighet från regeringens sida i kommunikationen med branschen.

– Det hade varit lättare för oss att vidta åtgärder om direktiv och instruktioner varit klarare.

Erica Edberg. Foto: Elis Hoffman

På McDonald’s i Skåne blev oron stor när Folkhälsomyndigheten presenterade de nya bestämmelserna.

– Det är jättemånga som har hört av sig. Det är en oro att man inte kommer att få sina timmar och att det kommer att bli schemaändringar fram och tillbaka, säger Erica Edberg, platsombud på McDonald’s i Eslöv och ledamot i HRF:s avdelningsstyrelse i Syd.

Malin Ackholt hade önskat bättre framförhållning och klarare besked.

– Vi vet att det kan komma ytterligare restriktioner med kort varsel. Detta slår rätt in i våra medlemmars privatekonomi.

 

Nyheter AVTAL 2020

Sista avtalet på plats

I går tecknade HRF och Almega Tjänsteföretagen ett nytt avtal för anställda på bingohallar. Därmed är alla förbundets kollektivavtal klara.

Publicerad 25 februari 2021 Kommentera
Sista avtalet på plats
Avtalet för anställda på bingohallar är klart. Foto: Kicki Nilsson
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

Det nya avtalet gäller från den 1 januari 2021 till den 30 november 2023, och innehåller löneökningar i två steg. Den första höjningen sker i juli 2021 och motsvarar 736 kronor per månad för en heltidsanställd. Den andra höjningen på 598 kronor sker den 1 december 2022.

Även i övrigt följer det nya bingoavtalet HRF:s andra kollektivavtal, säger förbundets avtalssekreterare Per Persson.
– Vi har fått ut det vi ska enligt samordningen.

Därmed är det sista kollektivavtalet tecknat. Per Persson tycker att en av denna kollektivavtalsrörelses största vinster är de tidigarelagda pensionsinbetalningarna.
– Det är den största satsningen på ungdomar kanske någonsin. Det är en stor grej. 24-åringarna kommer kanske inte tacka oss nu, men om 40 år kommer det att göra skillnad.

Även om avtalsrörelsen nu är över för denna gång, så finns det en hel del arbete kvar att göra, säger Per Persson.
– Nu har vi uppföljningsarbetet kvar att göra, att hantera det som förbundet har förhandlat fram. Vi har en rad arbetsgrupper som ska jobba med olika saker.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter STÖD

Efterlängtat besked om stöd

I dag meddelade regeringen att verksamheter som tvingas stänga av smittskyddsskäl ska kunna få lönekostnaderna täckta av staten. HRF välkomnar beskedet.

Publicerad 23 februari 2021 Kommentera
Efterlängtat besked om stöd
HRF:s ordförande Malin Ackholt välkomnar dagens besked från regeringen, som innebär mer stöd till företagen. Foto: Mostphotos, Peter Jönsson

I januari antogs den pandemilag som gör det möjligt för regeringen att fatta beslut om att vissa näringsverksamheter ska hålla stängt. I dag presenterades en ändring i det ekonomiska stödpaket som beslutats tidigare. Nyheten innebär att de anställdas löner ska räknas som fasta kostnader, och därmed täckas upp till hundra procent vid en nedstängning.

– Det är glädjande information regeringen kommer med i dag. Det är högst rimligt, så att våra medlemmar kan behålla jobben, säger Malin Ackholt, HRF:s ordförande.

Hon gläds också åt beskedet att företag från och med torsdag ska kunna söka omställningsstöd för perioden augusti–december 2020.

– Stödet hjälper företagens likviditet. Det är synd att det har tagit tid, men det är bra att det kommer. Nu måste pengarna ut, det är väldigt efterlängtat.

Finansminister Magdalena Andersson sade vid en pressträff att de ekonomiska stöden vuxit i omfattning sedan pandemins start, för att nu uppgå till nästan det dubbla jämfört med för ett år sedan.

– Anledningen till att vi gör det här är ju att vi ser ljuset i tunneln, nämligen vaccinet. Och vi vill ju att samhället ska stå redo, att ekonomin ska stå redo att starta upp när smittan trycks ned.

Ingår i temat: Coronakrisen 116 artiklar

Alla artiklar i temat (113 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här