Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så utnyttjas invandrad arbetskraft

Det kan se bra ut på pappret. Men ute på arbetsplatserna finns lönedumpning, kollektivavtalsbrott och värst av allt: utnyttjade människor. När HRF:s Stockholmsavdelning granskade situationen för invandrad arbetskraft så var det få av de 54 arbetsgivarna som skötte sig.

Publicerad 5 mars 2011
Så utnyttjas invandrad arbetskraft
Arbetsgivaren är först skeptisk när uppsökarna Svetlana och Amanda kommer, men tinar upp efter ett tag.
inlinebild
”Vi har ändå bara skrapat på ytan” säger HRF-ombudsman Mikael Berge.

Det är en stund kvar tills lunch­rusningen sätter fart på food-courten i Heron City, utanför Stockholm. ­Svetlana Avramovic och Amanda Naesman, båda förtroendevalda HRF:are, bläddrar i sina papper.
– Det är hit vi ska, till wokstället här borta, säger Svetlana och plockar upp ännu mer papper ur sin ryggsäck.
Målet heter Bamboo South, och det senaste året har arbetsgivaren fått tillstånd från Migrationsverket att anställa tio kinesiska specialkockar. På ansökningarna som Svetlana håller i ser både lön och anställningsvillkor bra ut. Nu ska uppsökarna kolla om allt är så bra som det ser ut.

Amanda går fram och presenterar sig för en kvinna med asiatiskt utseende. Hon ler, skakar på huvudet och pekar på en man som står i kassan. Det visar sig vara chefen Chen. Först är han skeptisk, men sen lättar han upp och bläddrar även han igenom ansökningarna.
– Han kom aldrig. Han slutade efter en vecka. Han slutade också. Hon står där, säger han och pekar på kvinnan de mötte först.
 Det visar sig att bara tre av kockarna finns på restaurangen. Enligt Chen har de andra inte dykt upp, eller så har de bara stannat på restaurangen en kort tid.
– De bara kom och så slutade de. Jag vet inte vart de har tagit vägen.

Svetlana ber honom skicka in anställningsbevis och lönespecifikationer för alla anställda på restaurangen. En vecka får han på sig. Sedan tackar de för sig och går.
– Vanligtvis hade vi försökt prata med de anställda, men det var ingen av dem som pratade svenska och vi pratar ju inte ­kinesiska, säger Svetlana.
Det här är en av de sista arbetsplatserna på deras lista under uppsökeriprojektet. Både Svetlana och Amanda har varit med sedan december när projektet startade.
Bakgrunden var förbundets oro över den ökande mängd beviljade arbetstillstånd i hotell- och restaurangbranschen. Sedan lagändringen 2008 har arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU ökat stadigt. Bara under förra året fick drygt 2 000 icke-EU-medborgare tillstånd för jobb i branschen. Året innan, 2009, var siffran knappt 1 400. HRF gick tidigt ut och varnade för att en stor del av den hitresta arbetskraften riskerade att hamna i klorna på oseriösa arbetsgivare.

Men hur stor risken är har dock inte varit tydligt förrän nu, när resultaten från Stockholmsavdelningens uppsökeri­projekt börjar bli klart.
– Det är bara en handfull ställen där allt har verkat vara i ordning, säger Mikael Berge, ombudsman på HRF:s Stockholmsavdelning.
Han är den som har samordnat insatsen och coachat uppsökerigruppen, bestående av nio förtroendevalda medlemmar. ­Sammanlagt har de besökt 54 branscharbetsplatser. Nästan alla är ställen som tecknat hängavtal med HRF i samband med ansökan om arbetstillstånd. Och på de flesta ställen har uppsökarna hittat felaktigheter.
– I många fall är det tydligt att de skrivit på avtalet enbart för att få anställa. Sen har man bara kört på som vanligt, säger Mikael.
Hittills har drygt hälften av ärendena, 33 stycken, lett till förhandling. De vanligaste förhandlingarna har gällt felaktiga löner, semesterersättningar och ob-ersättningar. I många fall har både lön och arbetstid varit helt olika på ansökan till Migrationsverket och i verkligheten.
– Många har blivit lovade en lön i sitt hemland, och när de har kommit hit har de fått mindre pengar för att arbeta mer, säger Mikael Berge.

I en del fall har det handlar om att arbetsgivaren varit okunnig om kollektivavtalet, men det är definitivt inte alla.
– Några har haft dubbla anställningskontrakt. Ett officiellt och ett inofficiellt. Då är det ett väldigt medvetet utnyttjande.
Han berättar om ett sådant fall där två kinesiska kockar arbetat långa dagar, sex ­dagar i veckan för långt under minimilön. När uppsökarna jämförde kockarnas scheman med de utbetalade och utlovade lönerna saknades över 180 000 kronor.
– Under förhandlingen erkände arbetsgivaren i princip alla brott mot kollektivavtalet. Men ersättningssummorna blev så höga att förhandlingarna inte har kunnat avslutas än.

Hittills har gruppen avslutat 25 förhandlingar. Merparten, 21 stycken, avslutades i enighet. En del ärenden har också varit omöjliga att driva vidare. Någon arbets­givare har gått under jorden, någon har gått i konkurs och på flera ställen har de anställda inte velat ha någon hjälp av facket. Ofta av rädsla, säger Amanda Naesman.
– Många har inte vågat prata med oss. Eller så har de pratat först och sedan ändrat sig.
Ett sådant fall var en anställd på en indisk restaurang som berättade att han först blivit lovad 24 000 kronor för en heltid. Väl i Sverige ändrades dock villkoren till 14 000 kronor för en deltid på 75 procent. Arbetsgivaren hänvisade till att företaget gick dåligt. Men nästa gång uppsökarna kom hade han ändrat sig, och ville inte bli företrädd.
– Några vi har träffat har först velat gå med i facket, men efter att arbetsgivaren har haft chans att prata med dem så har de backat. Det är lite frustrerande.

Ända sedan lagändringen 2008 har det diskuterats vems ansvar det egentligen är att se till att arbetsgivarna följer de utlovade villkoren.
Migrationsverket med migrationsminister Tobias Billström i spetsen har sin åsikt klar: det är upp till fackförbunden att se till att kollektivavtalen efterlevs. HRF, å andra sidan, anser i stället att det borde vara Migrationsverkets uppdrag att följa upp de tillstånd som verket beviljar. Och då inte bara i samband med en eventuell förlängning.
– Detta skulle behöva vara ett löpande arbete. Det ser vi ju nu, och då har vi ändå bara skrapat på ytan, säger Mikael Berge på Stockholmsavdelningen.
Ett sådant ansvar skulle dock vara förbundet övermäktigt, både tids- och resursmässigt, säger han.
– Det har vi inte resurser till. Det är övermänskligt. Och samtidigt har vi ju sett hur mycket dessa personer förlorar på att ingen tillvaratar deras intressen.

Och hur gick det nu med Chen och de kinesiska kockarna på Bamboo South i Heron City? Jo, pappren skickades in och uppsökerigruppen fann en del frågetecken.
 Ärendet är ett av dem som fortfarande pågår.

70 brott mot kollektivavtalet

De 54 besökta arbetsplatserna gjorde sig ­skyldiga till 70 brott mot kollektivavtalet:
26 fall gällde lönedumpning
22 fall av ofullständiga lönespeci­fikationer eller anställningsbevis
11 fall rörde­ felaktig semester­ersättning
5 fall gällde felaktig arbetstid
6 fall gällde fel­aktiga kostavdrag eller ob-ersättningar.

Fula arbetsgivarmetoder

Lurar hit personal med löften om en bra lön men ger helt andra besked när den anställde är på plats i Sverige.
Använder dubbla anställningskontrakt –  ett officiellt att visa upp och en annat, sämre som gäller i verkligheten.
Skrämmer anställda från att bli medlemmar i HRF och från att ta hjälp av facket.
Ger de anställda för långa arbetspass eller färre timmar än överenskommet.
Utnyttjar de anställda ekonomiskt med löner långt under minimilön, ingen ­ob-ersättning och konstiga kostavdrag.
Betalar ingen semester­ersättning, för låg ersättning eller ger fel antal semester­dagar.

Så gick uppsökeriet till

Nio förtroendevalda medlemmar från HRF: s Stockholms­avdelning utbildades och fick förhandlingsrätt. Från december 2010 till februari 2011 har grupperna besökt 54 ­arbetsplatser. Gemensamt för de besökta företagen är att de tecknat häng­avtal med HRF i samband med att de ansökt om att få anställa från länder utanför EU.
Hittills har 33 ärenden gått till förhandling. 8 förhandlingar pågår, 25 har avslutats. De avslutade förhandlingarna har resulterat i drygt 250 000 ­kronor i skadestånd till förbundet.
Liknande projekt planeras i andra HRF-avdelningar, ­bland annat i Mälardalen och Nord.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter STÖD

Miljonstöd kan krävas tillbaka

280 företag i hotell- och restaurangbranschen kan tvingas betala tillbaka ersättning för korttidspermittering, totalt 39 miljoner kronor.

Publicerad 16 september 2020 Kommentera
Miljonstöd kan krävas tillbaka
Företag som inte gör en avstämning till Tillväxtverket kan behöva betala tillbaka stöd för korttidspermittering. Foto: Colourbox

Runt 7 600 hotell- eller restaurangföretag har hittills beviljats ekonomiskt stöd för korttidspermittering. Totalt rör det sig om cirka 2,6 miljarder kronor. Men stödet som beviljas är preliminärt. Var tredje månad ska de företag som får ersättning för korttidspermittering göra en avstämning till Tillväxtverket. Där ska det framgå i vilken grad de anställda faktiskt varit permitterade.

Den sista augusti var det 280 företag inom hotell och restaurang som inte hade lämnat in denna avstämning. Tillsammans har de fått 39 miljoner kronor i stöd, pengar som de nu kan tvingas betala tillbaka.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

Hemester räddade sommaren

Genom att snabbt anpassa verksamheten efter nya förutsättningar har Kajplats 9 i Västerås klarat krisen. Än så länge.

Publicerad 15 september 2020 Kommentera
Hemester räddade sommaren
Caroline Sjöberg kan se tillbaka på en bra sommar på Kajplats 9. Foto: Jonas Bilberg
Caroline Sjöberg. Foto: Jonas Bilberg

När Hotellrevyn pratade med Kajplats 9 i mars hade botten precis gått ur hotell- och restaurangnäringen. Alla anställda skulle korttidspermitteras och man ville snabbt få fart på uteserveringen. Men nu kan man blicka tillbaka på en bra sommar.
– Det känns som vi gick från 10 till 210 procent. Det har varit mycket gäster här i sommar, framför allt i juli, säger hovmästare Caroline Sjöberg.

Men det var inte givet att det skulle bli en lyckad säsong. Varje vecka anpassades restaurangen till nya rekommendationer och föreskrifter. När bordsservering blev obligatoriskt satsade man på en app, som senare visade sig smidig, men som drogs med barnsjukdomar.
– Det var lite struligt. Det drogs till exempel 122 räkmackor på någons konto. Det blev några kostsamma dagar, men sedan har det funkat, säger Johan Sjöqvist, vd och köksmästare.

Johan Sjöqvist. Foto: Jonas Bilberg

Korttidspermitteringen blev inte långvarig. Redan den 1 juni avslutade man den.
– Det blev ett heltidsjobb att hålla reda på allt. Och vi kunde inte bemanna upp inför sommaren när de tillsvidare­anställda var permitterade. Så vi körde som vanligt från juni, säger Johan Sjöqvist.
Det var kanske tur. I juli sattes rekord på intäkterna. Varje dag var som lördag, och innan extrapersonalen hade fått rutin på arbetsuppgifterna var det stressigt.
– Normalt går de parallellt ett tag innan högsäsongen drar i gång. Men i år hann vi inte med det. Det var nästan så att extrapersonalen började när ordinarie gick på semester, berättar Johan Sjöqvist.

Att det blev en bättre sommar än vanligt kan de, paradoxalt nog, tacka coronapandemin för.
– Folk har semestrat hemma, så det har varit många gäster från närorterna. Och eftersom vi ligger i hamnen har man kunnat ta båten och unna sig middag ute, säger Caroline Sjöberg.

Det blev bättre när vi anställde en social distance managerJohan Sjöqvist

Med restriktionerna som gäller har det varit mycket att tänka på när gästerna strömmade till.
– Det var kaos ett tag. Vi skulle springa och mäta avstånd och jaga gäster. Samtidigt skulle vi lära upp sommar­personalen. Det blev bättre när vi anställde en social distance manager, säger Johan Sjöqvist.
Caroline Sjöberg uppskattade också tillskottet.
– Det var jätteskönt att ha honom bakom sig. Han räknade gäster och såg till att de satt ned och höll avståndet.

Att det gick så bra under juli har gjort att restaurangen slipper varsla personal om uppsägning, vilket var uppe för diskussion. Man har hittat andra lösningar.
– Det är skönt att vi hade en bra sommar. Det ger lite andrum. Men det är inget vi går i mål på, säger Johan Sjöqvist.
Men Johan och Caroline ser med viss oro på hösten. Normalt har de många företagsgäster. Västerås hyser flera internationella företag, som ABB och Bombardier, och representationsmiddagar har gett intäkter på vardagar. Dessutom är osäkerheten stor kring hur det ska gå med lunchserveringen när många fortsatt jobbar hemma.

Den viktiga julbordssäsongen har man redan börjat fundera på hur man ska genomföra.
–Nu vet vi inte hur det blir, men vi har utrymme att fatta kloka beslut, säger Johan Sjöqvist.

Nyheter kollektivavtal

Sushi Yama får kollektivavtal

Avtalslösa restaurangkedjan Sushi Yama fortsätter att växa. Nu meddelar företaget att de tänker gå med i Visita – och få kollektivavtal för de anställda.

Publicerad 11 september 2020 Kommentera
Sushi Yama får kollektivavtal
Den första januari 2021 ska Sushi Yama gå in i Visita, meddelar företaget.

I slutet på förra året skrev Hotellrevyn om problem på avtalslösa sushikedjan Sushi Yama. Anställda vittnade då anonymt om långa arbetsdagar och övertid som inte alltid ersattes. Hotell- och restaurangfacket har vid flertal tillfällen försökt få till ett kollektivavtal med kedjan, men utan resultat.

Nu meddelar Sushi Yama att de tänker gå med i Visita – och därmed få kollektivavtal med HRF.
– Beslut om medlemskap hos Visita är taget och initierat. Vi signerar med Visita så fort alla handlingar är klara och inträde sker den 1 januari 2021, vilket är något vi ser fram emot, skriver Danny Barsoum, Chief Brand Officer på Sushi Yama, i ett mejl.

Beskedet välkomnas av Per Persson, HRF:s avtalssekreterare.
– Jag tycker att det är alldeles utmärkt att de har bestämt sig för det. Det är lite sent, men bättre sent än aldrig.
Ett kollektivavtal kommer att göra stor skillnad för de anställda på Sushi Yama, säger Per Persson.
– Det är en oerhörd förbättring för de anställda, för våra medlemmar. Nu kommer de att vara garanterade kollektivavtalsenliga villkor, försäkringar, lönehöjningar och mbl börjar fungera. Vi har förstått att det finns anställda där som känner sig otrygga, detta är en stor förbättring för dem.

Sushi Yama-kedjan startades 2008 och har i dag ett 50-tal restauranger. Förra året sysselsatte företaget omkring 400 personer och omsatte runt 240 miljoner kronor. I våras köptes Sushi Yama av riskkapitalbolaget Litorina.

Fråga om jobbet.
98
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här