Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så utnyttjas invandrad arbetskraft

Det kan se bra ut på pappret. Men ute på arbetsplatserna finns lönedumpning, kollektivavtalsbrott och värst av allt: utnyttjade människor. När HRF:s Stockholmsavdelning granskade situationen för invandrad arbetskraft så var det få av de 54 arbetsgivarna som skötte sig.

Publicerad 5 mars 2011
Så utnyttjas invandrad arbetskraft
Arbetsgivaren är först skeptisk när uppsökarna Svetlana och Amanda kommer, men tinar upp efter ett tag.
inlinebild
”Vi har ändå bara skrapat på ytan” säger HRF-ombudsman Mikael Berge.

Det är en stund kvar tills lunch­rusningen sätter fart på food-courten i Heron City, utanför Stockholm. ­Svetlana Avramovic och Amanda Naesman, båda förtroendevalda HRF:are, bläddrar i sina papper.
– Det är hit vi ska, till wokstället här borta, säger Svetlana och plockar upp ännu mer papper ur sin ryggsäck.
Målet heter Bamboo South, och det senaste året har arbetsgivaren fått tillstånd från Migrationsverket att anställa tio kinesiska specialkockar. På ansökningarna som Svetlana håller i ser både lön och anställningsvillkor bra ut. Nu ska uppsökarna kolla om allt är så bra som det ser ut.

Amanda går fram och presenterar sig för en kvinna med asiatiskt utseende. Hon ler, skakar på huvudet och pekar på en man som står i kassan. Det visar sig vara chefen Chen. Först är han skeptisk, men sen lättar han upp och bläddrar även han igenom ansökningarna.
– Han kom aldrig. Han slutade efter en vecka. Han slutade också. Hon står där, säger han och pekar på kvinnan de mötte först.
 Det visar sig att bara tre av kockarna finns på restaurangen. Enligt Chen har de andra inte dykt upp, eller så har de bara stannat på restaurangen en kort tid.
– De bara kom och så slutade de. Jag vet inte vart de har tagit vägen.

Svetlana ber honom skicka in anställningsbevis och lönespecifikationer för alla anställda på restaurangen. En vecka får han på sig. Sedan tackar de för sig och går.
– Vanligtvis hade vi försökt prata med de anställda, men det var ingen av dem som pratade svenska och vi pratar ju inte ­kinesiska, säger Svetlana.
Det här är en av de sista arbetsplatserna på deras lista under uppsökeriprojektet. Både Svetlana och Amanda har varit med sedan december när projektet startade.
Bakgrunden var förbundets oro över den ökande mängd beviljade arbetstillstånd i hotell- och restaurangbranschen. Sedan lagändringen 2008 har arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU ökat stadigt. Bara under förra året fick drygt 2 000 icke-EU-medborgare tillstånd för jobb i branschen. Året innan, 2009, var siffran knappt 1 400. HRF gick tidigt ut och varnade för att en stor del av den hitresta arbetskraften riskerade att hamna i klorna på oseriösa arbetsgivare.

Men hur stor risken är har dock inte varit tydligt förrän nu, när resultaten från Stockholmsavdelningens uppsökeri­projekt börjar bli klart.
– Det är bara en handfull ställen där allt har verkat vara i ordning, säger Mikael Berge, ombudsman på HRF:s Stockholmsavdelning.
Han är den som har samordnat insatsen och coachat uppsökerigruppen, bestående av nio förtroendevalda medlemmar. ­Sammanlagt har de besökt 54 branscharbetsplatser. Nästan alla är ställen som tecknat hängavtal med HRF i samband med ansökan om arbetstillstånd. Och på de flesta ställen har uppsökarna hittat felaktigheter.
– I många fall är det tydligt att de skrivit på avtalet enbart för att få anställa. Sen har man bara kört på som vanligt, säger Mikael.
Hittills har drygt hälften av ärendena, 33 stycken, lett till förhandling. De vanligaste förhandlingarna har gällt felaktiga löner, semesterersättningar och ob-ersättningar. I många fall har både lön och arbetstid varit helt olika på ansökan till Migrationsverket och i verkligheten.
– Många har blivit lovade en lön i sitt hemland, och när de har kommit hit har de fått mindre pengar för att arbeta mer, säger Mikael Berge.

I en del fall har det handlar om att arbetsgivaren varit okunnig om kollektivavtalet, men det är definitivt inte alla.
– Några har haft dubbla anställningskontrakt. Ett officiellt och ett inofficiellt. Då är det ett väldigt medvetet utnyttjande.
Han berättar om ett sådant fall där två kinesiska kockar arbetat långa dagar, sex ­dagar i veckan för långt under minimilön. När uppsökarna jämförde kockarnas scheman med de utbetalade och utlovade lönerna saknades över 180 000 kronor.
– Under förhandlingen erkände arbetsgivaren i princip alla brott mot kollektivavtalet. Men ersättningssummorna blev så höga att förhandlingarna inte har kunnat avslutas än.

Hittills har gruppen avslutat 25 förhandlingar. Merparten, 21 stycken, avslutades i enighet. En del ärenden har också varit omöjliga att driva vidare. Någon arbets­givare har gått under jorden, någon har gått i konkurs och på flera ställen har de anställda inte velat ha någon hjälp av facket. Ofta av rädsla, säger Amanda Naesman.
– Många har inte vågat prata med oss. Eller så har de pratat först och sedan ändrat sig.
Ett sådant fall var en anställd på en indisk restaurang som berättade att han först blivit lovad 24 000 kronor för en heltid. Väl i Sverige ändrades dock villkoren till 14 000 kronor för en deltid på 75 procent. Arbetsgivaren hänvisade till att företaget gick dåligt. Men nästa gång uppsökarna kom hade han ändrat sig, och ville inte bli företrädd.
– Några vi har träffat har först velat gå med i facket, men efter att arbetsgivaren har haft chans att prata med dem så har de backat. Det är lite frustrerande.

Ända sedan lagändringen 2008 har det diskuterats vems ansvar det egentligen är att se till att arbetsgivarna följer de utlovade villkoren.
Migrationsverket med migrationsminister Tobias Billström i spetsen har sin åsikt klar: det är upp till fackförbunden att se till att kollektivavtalen efterlevs. HRF, å andra sidan, anser i stället att det borde vara Migrationsverkets uppdrag att följa upp de tillstånd som verket beviljar. Och då inte bara i samband med en eventuell förlängning.
– Detta skulle behöva vara ett löpande arbete. Det ser vi ju nu, och då har vi ändå bara skrapat på ytan, säger Mikael Berge på Stockholmsavdelningen.
Ett sådant ansvar skulle dock vara förbundet övermäktigt, både tids- och resursmässigt, säger han.
– Det har vi inte resurser till. Det är övermänskligt. Och samtidigt har vi ju sett hur mycket dessa personer förlorar på att ingen tillvaratar deras intressen.

Och hur gick det nu med Chen och de kinesiska kockarna på Bamboo South i Heron City? Jo, pappren skickades in och uppsökerigruppen fann en del frågetecken.
 Ärendet är ett av dem som fortfarande pågår.

70 brott mot kollektivavtalet

De 54 besökta arbetsplatserna gjorde sig ­skyldiga till 70 brott mot kollektivavtalet:
26 fall gällde lönedumpning
22 fall av ofullständiga lönespeci­fikationer eller anställningsbevis
11 fall rörde­ felaktig semester­ersättning
5 fall gällde felaktig arbetstid
6 fall gällde fel­aktiga kostavdrag eller ob-ersättningar.

Fula arbetsgivarmetoder

Lurar hit personal med löften om en bra lön men ger helt andra besked när den anställde är på plats i Sverige.
Använder dubbla anställningskontrakt –  ett officiellt att visa upp och en annat, sämre som gäller i verkligheten.
Skrämmer anställda från att bli medlemmar i HRF och från att ta hjälp av facket.
Ger de anställda för långa arbetspass eller färre timmar än överenskommet.
Utnyttjar de anställda ekonomiskt med löner långt under minimilön, ingen ­ob-ersättning och konstiga kostavdrag.
Betalar ingen semester­ersättning, för låg ersättning eller ger fel antal semester­dagar.

Så gick uppsökeriet till

Nio förtroendevalda medlemmar från HRF: s Stockholms­avdelning utbildades och fick förhandlingsrätt. Från december 2010 till februari 2011 har grupperna besökt 54 ­arbetsplatser. Gemensamt för de besökta företagen är att de tecknat häng­avtal med HRF i samband med att de ansökt om att få anställa från länder utanför EU.
Hittills har 33 ärenden gått till förhandling. 8 förhandlingar pågår, 25 har avslutats. De avslutade förhandlingarna har resulterat i drygt 250 000 ­kronor i skadestånd till förbundet.
Liknande projekt planeras i andra HRF-avdelningar, ­bland annat i Mälardalen och Nord.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Nyheter tävling

Han ska få löken att glänsa i Årets kock

William Brittsjö från restaurang Ricordi var en av åtta som tog sig till final i Årets kock efter två hektiska tävlingsdagar.

Publicerad 22 juni 2021
Han ska få löken att glänsa i Årets kock
En av William Brittsjös favoritråvaror, gul lök, är också årets huvudråvara i finalen. Foto: Mostphotos, Privat

Åtta kockar ska göra upp om titeln Årets kock 2021 den 16 september. En av dem är du, grattis!
– Tack! Det är kul.

Hur var det att tävla?
– Det var extremt hård konkurrens, men det är bara att kämpa på. Dag två var det noll-noll igen, och då ger man allt.

Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Hur förbereder du dig för finalen?
– Det handlar om att man inte vet vad som komma skall. Man tittar på föregående år och utgår från det.
Det gäller att utvidga sin bredd som matlagare. Man får utgå från sig själv och vad man gillar att laga. Vi vet ju huvudråvaran, gul lök. Det är en av mina favoritråvaror. Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Huvudråvaran är känd, men mycket är en överraskning. Hur tänker du kring det?
– Råvarukorgen får man reda på samma dag, och så får man lite tid att förbereda sig.
Utmaningen är att man inte har någon exakt logistikkänsla när man inte hunnit träna på en rätt, så man får gå på magkänsla.

Vad hoppas du på för råvaror?
– Jag är ju göteborgare så skaldjur vore jättehärligt. Eller lamm, det gillar jag.

Finalisterna till Årets kock 2021, med William Brittsjö som tvåa från höger.

Vilka egenskaper är bra att ha när man tävlar i matlagning?
– I grund och botten handlar det om att vara smaksäker. Det är bra att vara stabil mentalt om något går fel.
Framför allt är det jätteviktigt att man tycker det är kul, annars klarar man inte av den träning som krävs.
Jag går all in i år och tror på den maten jag lagar och anpassar den utifrån tävlingen.

Jag gillar känslan av att vara underdog.

Här är William

Namn: William Brittsjö
Ålder: 22 år.
Från: Göteborg.
Arbetsplats: Ricordi, Stockholm.

Du är ung, bara 22 år. Du tävlar mot kockar med större erfarenhet.
– Ålder är bara en siffra. Det gäller att vara förberedd, skapa sig rätt förutsättningar och laga mat som man själv tror på samt ha lite flyt med domarna.
Men jag gillar känslan av att vara underdog, då slipper man den värsta pressen.

Är du nervös?
– Ja, det är klart man är. Jag har drömt om det här i så många år.
Det är en utmaning, men det ska inte vara lätt att vinna Årets kock. Det gäller att laga så god mat man bara kan.

Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här