Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så tycker vi om avtalet

Flera HRF-medlemmar ser avtalsresultatet som okej, och har hört positiva reaktioner från sina arbetskamrater. Men andra tycker att facket borde ha tagit fajten. Och den låga höjningen av ob-ersättningen retar många.

Publicerad 18 maj 2010
Så tycker vi om avtalet
HRF-medlemmarna Karolina Hansen, Juan Torres och Tony Sundbom kommenterar det nya avtalet.
inlinebild
Okej lönehöjning, men för dyrt kostavdrag, tycker Hilma Issa. Foto: Maria Annas

Ett pinsamt dåligt resultat eller rätt okej med tanke på förutsättningarna? Hellre strejk än överenskommelse? Åsikterna om det nya kollektivavtalet varierar.

– Jag är så glad över att vi har fixat en bättre skrivning av extra anställning vid behov, säger Juan Torres, hotellstädare på Scandic Europa i Göteborg.
– Jag har många kollegor som har jobbat extra här på Scandic Europa i flera år, men nu känns det lite lättare att försöka få dem anställda. Jag är jättenöjd med avtalet. Ob-tillägget bryr jag mig inte så mycket om eftersom jag alltid jobbar dagtid.

Men många i branschen jobbar inte dagtid. Och från nattpersonal hörs besvikelse över avtalsresultatet. Speciellt att ob-höjningen bara blir runt 40 öre.
”Vem vill jobba för så lite? Inte underligt att det är svårt att få folk att jobba. Många andra får dubbelt ob men inte vi. Men dom kanske är mera värda? Om två år så kanske vi ökar med 50 öre till.” Så kommenterar en av läsarna resultatet på Hotellrevyn.se.

Tony Sundbom är receptionist i Umeå och fackligt aktiv. Han och de andra i avdelning Norrs styrelse gick igenom avtalet i går och var även ute på arbetsplatserna.
– Alla medlemmar som jag hittills har träffat verkar vara positiva till det nya avtalet, säger Tony.
Själv är han också ganska nöjd.
– Jag tycker att de har krämat ur bra av SHR med tanke på att vi först fick ett nollbud. Ob:t är kanske inte så bra, men man får ge och ta och nu är det månadslönen som prioriteras. Det är bra också att det har blivit en annan skrivning kring anställningsformen ”extra vid behov”.

Priset för kost på arbetsplatsen höjs i två steg, från dagens 35 kronor till 43 kronor per dag från den 1 maj 2011. Åtta kronor som väckt starka känslor.
”En ökning på kostavdraget med cirka 120 kr i månaden gör inte att löneökningen blir 400 kr i månaden utan den blir 280 kronor”, konstaterar en läsare på Hotellrevyn.se.
Hilma Issa, huvudskyddsombud och fackligt ombud på McDonald's kontor i Stockholm, håller med:
– Kostavdraget är jättedyrt, det är inte bra, säger hon.
Hilma ser höjningen av ob som ”bättre än inget alls” och ger det nya avtalet betyget okej.
– Lönehöjningen var bättre i förra avtalet, men man får tänka på att de fick ett nollbud från början. Men 980 kronor på två år är ingen stor höjning. Det är jättebra med en ny skrivning kring ”extra vid behov”. Ob-höjningen på 40 öre är okej, i alla fall bättre än inget alls, säger Hilma.

Karolina Hansen är mötes- och eventkordinator på Nordic Sea hotell i Stockholm. Hon tycker att det verkar som att många anser att avtalet är bra.
– Jag har fått flera positiva sms från andra medlemmar i dag, det känns som att folk är nöjda med avtalet, säger hon.
– Att ”extra anställning vid behov” försvinner och ersätts av arbete för enstaka dagar, tycker jag är jättepositivt. Lönehöjningen är också bra. Om vi jämför oss med de andra LO-förbunden så har vi fått en högre lönehöjning än de andra. Ob-höjningen kunde ha varit större, men med tanke på utgångsläget med SHR:s nollbud så känns det ändå okej. Det kunde ha varit mer men jag tycker att vi har förhandlat oss till ett bra avtal.

Men även hon är missnöjd med den dyrare personalmaten.
– Höjningen av kostavdraget känns inte bra. Då vill det till att de ökar kvaliteten på maten, den är inte värd det priset i dag.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter LÖN

LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack

EU har tagit ett steg närmare lagstadgade minimilöner. ”Man blir närmast förtvivlad” säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack
– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del, säger Therese Guovelin. Foto: Mostphotos, Fredrik Hjerling/LO

Svenska fackförbund, arbetsgivarorganisationer och politiker är överens om en sak: Minimilöner i lag är inget för svensk arbetsmarknad. Snart kan det trots enigheten vara ett faktum.

Länge hoppades LO att EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner skulle gå att stoppa, eller att Sverige skulle undantas från direktivet. När EU-kommissionen i veckan presenterade sitt förslag stod det dock klart att Sveriges invändningar vägt lätt.

– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del. Man har formuleringar som innebär att staten måste lägga sig i lönebildningen. Samtidigt har man inte med ett ord om att vår fungerande modell ska undantas, trots att man hela tiden hyllat den och slagit fast att där lönebildningen regleras i kollektivavtal är lägstalönerna högre än där man har andra modeller, säger Therese Guovelin.

Kommissionen har bland annat skärpt en formulering som äventyrar fackförbundens ställning i Sverige, menar LO.

– Det förtydligas att alla arbetstagare måste ha rätt till en minimilön. Det innebär, för vår del, att staten måste lägga sig i lönebildningen och att vi inte längre enbart kan reglera lön i kollektivavtal. Det underminerar den svenska modellen, säger Therese Guovelin.

En annan sak som hon reagerar starkt på är att kommissionen föreslår att staten ska få inflytande över parternas arbete med att teckna kollektivavtal.

– Staten ska kräva en åtgärdsplan om kollektivavtalstäckningen understiger 90 procent. Vi ser det som ett hot mot fackföreningarnas autonoma ställning i Sverige.

Det är fortfarande en bit kvar innan ett direktiv kan bli verklighet. Tidigast i september väntas Europaparlamentet rösta om förslaget. Blir det ett ja där kommer frågan att förhandlas mellan rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet under ordförandelandets ledning.

– Sista ordet är definitivt inte sagt. Nu måste vi försöka påverka på alla nivåer. Om inte det hjälper finns det fortfarande en sista utväg, och det är att ett medlemsland stämmer EU för fördragsbrott. Artikel 153.5 säger nämligen att EU inte har kompetens att reglera löner, säger Therese Guovelin.

Nyheter rapport

Pandemin fick fler att gå med i facket

Under 2020 steg organisationsgraden i Sverige för första gången på länge. Det visar en ny rapport från Arena Idé. För HRF:s del har pandemin inneburit både medlemsökning och medlemstapp.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
Pandemin fick fler att gå med i facket
Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest under 2020. Foto: Volodymyr Melnyk/Mostphotos
Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Förra året var ett händelserikt år på svensk arbetsmarknad. Det konstaterar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin nya rapport ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal”. Pandemin medförde bland annat en våg av uppsägningar och permitteringar, liksom lättnader i a-kassan.

En annan följd var att många fackförbund såg en ökning av antalet medlemmar. Under 2020 ökade antalet yrkesverksamma fackmedlemmar med 75 000 personer.
– Organisationsgraden i landet ökade för första gången sedan 90-talet. Både när det gäller arbetare och tjänstemän, säger Anders Kjellberg.

En del av förklaringen är att fler utrikesfödda gått med i facket. I den gruppen ökade organisationsgraden för andra året i rad under 2020.

Störst var ökningen under mars och april, för att sedan plana ut på många håll. Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest förra året, följt av Handels och Kommunal.

Hotell- och restaurangfacket tillhör de förbund som ökade mest under mars och april. Under första halvåret 2020 steg förbundets medlemstal med 1 700 personer. En ökning som helt raderades ut senare under året. En förklaring till HRF:s medlemstapp är att många som initialt sökte sig till facket, senare förlorade jobbet, skriver Anders Kjellberg i rapporten.

A-kassorna såg en ännu större tillströmning. Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, hade den största relativa tillväxten bland LO-kassorna. Under 2020 ökade HRAK med 19 900 personer, eller 27 procent.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här