Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så tycker vi om avtalet

Flera HRF-medlemmar ser avtalsresultatet som okej, och har hört positiva reaktioner från sina arbetskamrater. Men andra tycker att facket borde ha tagit fajten. Och den låga höjningen av ob-ersättningen retar många.

Publicerad 18 maj 2010
Så tycker vi om avtalet
HRF-medlemmarna Karolina Hansen, Juan Torres och Tony Sundbom kommenterar det nya avtalet.
inlinebild
Okej lönehöjning, men för dyrt kostavdrag, tycker Hilma Issa. Foto: Maria Annas

Ett pinsamt dåligt resultat eller rätt okej med tanke på förutsättningarna? Hellre strejk än överenskommelse? Åsikterna om det nya kollektivavtalet varierar.

– Jag är så glad över att vi har fixat en bättre skrivning av extra anställning vid behov, säger Juan Torres, hotellstädare på Scandic Europa i Göteborg.
– Jag har många kollegor som har jobbat extra här på Scandic Europa i flera år, men nu känns det lite lättare att försöka få dem anställda. Jag är jättenöjd med avtalet. Ob-tillägget bryr jag mig inte så mycket om eftersom jag alltid jobbar dagtid.

Men många i branschen jobbar inte dagtid. Och från nattpersonal hörs besvikelse över avtalsresultatet. Speciellt att ob-höjningen bara blir runt 40 öre.
”Vem vill jobba för så lite? Inte underligt att det är svårt att få folk att jobba. Många andra får dubbelt ob men inte vi. Men dom kanske är mera värda? Om två år så kanske vi ökar med 50 öre till.” Så kommenterar en av läsarna resultatet på Hotellrevyn.se.

Tony Sundbom är receptionist i Umeå och fackligt aktiv. Han och de andra i avdelning Norrs styrelse gick igenom avtalet i går och var även ute på arbetsplatserna.
– Alla medlemmar som jag hittills har träffat verkar vara positiva till det nya avtalet, säger Tony.
Själv är han också ganska nöjd.
– Jag tycker att de har krämat ur bra av SHR med tanke på att vi först fick ett nollbud. Ob:t är kanske inte så bra, men man får ge och ta och nu är det månadslönen som prioriteras. Det är bra också att det har blivit en annan skrivning kring anställningsformen ”extra vid behov”.

Priset för kost på arbetsplatsen höjs i två steg, från dagens 35 kronor till 43 kronor per dag från den 1 maj 2011. Åtta kronor som väckt starka känslor.
”En ökning på kostavdraget med cirka 120 kr i månaden gör inte att löneökningen blir 400 kr i månaden utan den blir 280 kronor”, konstaterar en läsare på Hotellrevyn.se.
Hilma Issa, huvudskyddsombud och fackligt ombud på McDonald's kontor i Stockholm, håller med:
– Kostavdraget är jättedyrt, det är inte bra, säger hon.
Hilma ser höjningen av ob som ”bättre än inget alls” och ger det nya avtalet betyget okej.
– Lönehöjningen var bättre i förra avtalet, men man får tänka på att de fick ett nollbud från början. Men 980 kronor på två år är ingen stor höjning. Det är jättebra med en ny skrivning kring ”extra vid behov”. Ob-höjningen på 40 öre är okej, i alla fall bättre än inget alls, säger Hilma.

Karolina Hansen är mötes- och eventkordinator på Nordic Sea hotell i Stockholm. Hon tycker att det verkar som att många anser att avtalet är bra.
– Jag har fått flera positiva sms från andra medlemmar i dag, det känns som att folk är nöjda med avtalet, säger hon.
– Att ”extra anställning vid behov” försvinner och ersätts av arbete för enstaka dagar, tycker jag är jättepositivt. Lönehöjningen är också bra. Om vi jämför oss med de andra LO-förbunden så har vi fått en högre lönehöjning än de andra. Ob-höjningen kunde ha varit större, men med tanke på utgångsläget med SHR:s nollbud så känns det ändå okej. Det kunde ha varit mer men jag tycker att vi har förhandlat oss till ett bra avtal.

Men även hon är missnöjd med den dyrare personalmaten.
– Höjningen av kostavdraget känns inte bra. Då vill det till att de ökar kvaliteten på maten, den är inte värd det priset i dag.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter Omorganisation

Scandic och Choice vill omorganisera

I spåren av corona vill landets största hotellkedjor öka flexibiliteten. Både Scandic och Choice har skissat på team med flytande arbetsuppgifter. HRF är kritiskt.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Scandic och Choice vill omorganisera
Team av medarbetare som kan utföra olika arbetsuppgifter. Så vill Scandic och Nordic Choice organisera. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos

Inom Scandic talar man om service host, och på Nordic Choice-kedjan kallas det service crew. Syftet är att samla olika yrkesgrupper i team där de anställda kan utföra olika arbetsuppgifter.

– Den möjligheten har arbetsgivaren haft sedan 1929. Det behöver man inte en omorganisation för, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Han har förhandlat omorganisationen med båda hotellkedjorna, och är mycket kritisk.

– Arbetsgivarna vill att så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Vi har kämpat med validering och vi tävlar i olika yrkesgrupper, det här gör att yrkesstoltheten försvinner.

På Scandic pågår fortfarande förhandlingar. Företaget kan inte gå in på detaljer under pågående mbl-förhandling, eftersom resultat av förhandlingen först ska kommuniceras med berörd personal innan det kommuniceras brett, skriver man i ett mejl. HR-direktör Åsa Dammert kommenterar vidare:

”Vi ser ett behov av att arbeta med en modernare och plattare organisation som följer gästbehov och gästflöde på ett enklare och tydligare sätt. Eftersom gästerna är färre och antal bokade rum varierar mycket från en dag till en annan behöver vi säkerställa att vi har en modern organisation som möter detta på bästa sätt.”

En risk som Emil Bäckström ser rör återanställning. Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om det dyker upp en tjänst man är kvalificerad för. Med team där arbetsuppgifterna är flytande är det inte omöjligt att återanställda som tidigare legat i lönegrupp 1 – kvalificerat yrkesarbete – återanställs till lönegrupp 2.

– Har man sedan en kock i sin service eller host crew är det klart att den personen kommer att få laga mat, utan att få betalt för det. Vi tror att det här leder till ett utnyttjande av folk, säger Emil Bäckström.

Enligt Tina Tropp Jerresand, head of people and culture på Nordic Choice-kedjan, är det en faktor som har lyfts fram i riskbedömningen.

– Lönegrupperna är oerhört viktiga. För oss är det jätteviktigt att ingen utför kvalificerat yrkesarbete som inte ska göra det. Vi ser det här som att vi skapar förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas.

HRF befarar att kraven på kvalifikationer ökar för personer som ska arbeta i de planerade allroundtjänsterna. Redan nu har förbundet sett exempel på att personer som brister i svenska har valts bort när det är dags för återanställning.

– Om man för fem eller tio år sedan anställde en person som kan dålig svenska kan man inte nu säga att den personen inte har rätt kvalifikationer för jobbet. Vi har varit tydliga med hur vi ser på det här, säger Emil Bäckström.

Förhandlingarna med Nordic Choice är avslutade i oenighet. Med Scandic pågår de fortfarande.

Nyheter A-KASSA

Höjda a-kassan får vara kvar

Den höjda a-kassan blir kvar två år till. Det föreslår regeringen och samarbetspartierna. Men karensen för att få ersättning kommer tillbaka efter nyår.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Höjda a-kassan får vara kvar
Hela 98 procent av HRAK:s medlemmar använder e-tjänsten Mina sidor. Foto: Sofia Andersson

I april ändrades reglerna för a-kassan tillfälligt, för att underlätta för dem som blev arbetslösa till följd av coronapandemin. Nivåerna höjdes och det blev lättare att få rätt till ersättning.

Nu vill regeringen och samarbetspartierna att höjningen ska finnas kvar två år till. Från början gällde de nya reglerna bara året ut. Även ändringen av hur mycket man ska ha arbetat för att få rätt till a-kassa behålls.

Däremot återinförs karensdagarna i a-kassan och det blir samma villkor för att ha rätt till ersättning som det var före pandemin.

Mer om förslaget

  • Grundersättningen behålls på 510 kronor om dagen, i stället för tidigare 365 kronor.
  • Inkomsttaket är kvar på 1 200 kronor per dag i stället för 910 kronor.
  • De sex karensdagar som tagits bort i år kommer tillbaka nästa år.
  • Det blir åter nödvändigt att ha varit med i a-kassan 12 månader för att ha rätt till ersättning. Sedan i april har varje månad som medlem räknats som fyra månader.

Karin Pettersson, föreståndare för Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, välkomnar förslaget.
– Visst hade det varit bra om även karensreglerna hade fått vara kvar, men måste man prioritera är nivåerna det viktigaste. Våra medlemmar behöver ha ro att söka nytt arbete eller ny karriärväg i stället för att oroa sig för ekonomin, säger Karin Pettersson.

En del a-kassor har höjt avgiften på grund av att deras utgifter har ökat när fler får ersättning. HRAK har hittills inte behövt göra det och har inte heller några omedelbara planer på att göra det, enligt Karin Pettersson.
– Vi måste se hur arbetsmarknaden utvecklar sig i vår bransch för att kunna avgöra om vi behöver höja längre fram. Vi har noterat att budgetförslaget inte innehåller något ytterligare stöd till a-kassorna för att klara volymökningen. Med många ersättningstagare ökar också våra utgifter.

Nyheter STÖD

Miljonstöd kan krävas tillbaka

280 företag i hotell- och restaurangbranschen kan tvingas betala tillbaka ersättning för korttidspermittering, totalt 39 miljoner kronor.

Publicerad 16 september 2020 Kommentera
Miljonstöd kan krävas tillbaka
Företag som inte gör en avstämning till Tillväxtverket kan behöva betala tillbaka stöd för korttidspermittering. Foto: Colourbox

Runt 7 600 hotell- eller restaurangföretag har hittills beviljats ekonomiskt stöd för korttidspermittering. Totalt rör det sig om cirka 2,6 miljarder kronor. Men stödet som beviljas är preliminärt. Var tredje månad ska de företag som får ersättning för korttidspermittering göra en avstämning till Tillväxtverket. Där ska det framgå i vilken grad de anställda faktiskt varit permitterade.

Den sista augusti var det 280 företag inom hotell och restaurang som inte hade lämnat in denna avstämning. Tillsammans har de fått 39 miljoner kronor i stöd, pengar som de nu kan tvingas betala tillbaka.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här