Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så tycker vi om avtalet

Flera HRF-medlemmar ser avtalsresultatet som okej, och har hört positiva reaktioner från sina arbetskamrater. Men andra tycker att facket borde ha tagit fajten. Och den låga höjningen av ob-ersättningen retar många.

Publicerad 18 maj 2010
Så tycker vi om avtalet
HRF-medlemmarna Karolina Hansen, Juan Torres och Tony Sundbom kommenterar det nya avtalet.
inlinebild
Okej lönehöjning, men för dyrt kostavdrag, tycker Hilma Issa. Foto: Maria Annas

Ett pinsamt dåligt resultat eller rätt okej med tanke på förutsättningarna? Hellre strejk än överenskommelse? Åsikterna om det nya kollektivavtalet varierar.

– Jag är så glad över att vi har fixat en bättre skrivning av extra anställning vid behov, säger Juan Torres, hotellstädare på Scandic Europa i Göteborg.
– Jag har många kollegor som har jobbat extra här på Scandic Europa i flera år, men nu känns det lite lättare att försöka få dem anställda. Jag är jättenöjd med avtalet. Ob-tillägget bryr jag mig inte så mycket om eftersom jag alltid jobbar dagtid.

Men många i branschen jobbar inte dagtid. Och från nattpersonal hörs besvikelse över avtalsresultatet. Speciellt att ob-höjningen bara blir runt 40 öre.
”Vem vill jobba för så lite? Inte underligt att det är svårt att få folk att jobba. Många andra får dubbelt ob men inte vi. Men dom kanske är mera värda? Om två år så kanske vi ökar med 50 öre till.” Så kommenterar en av läsarna resultatet på Hotellrevyn.se.

Tony Sundbom är receptionist i Umeå och fackligt aktiv. Han och de andra i avdelning Norrs styrelse gick igenom avtalet i går och var även ute på arbetsplatserna.
– Alla medlemmar som jag hittills har träffat verkar vara positiva till det nya avtalet, säger Tony.
Själv är han också ganska nöjd.
– Jag tycker att de har krämat ur bra av SHR med tanke på att vi först fick ett nollbud. Ob:t är kanske inte så bra, men man får ge och ta och nu är det månadslönen som prioriteras. Det är bra också att det har blivit en annan skrivning kring anställningsformen ”extra vid behov”.

Priset för kost på arbetsplatsen höjs i två steg, från dagens 35 kronor till 43 kronor per dag från den 1 maj 2011. Åtta kronor som väckt starka känslor.
”En ökning på kostavdraget med cirka 120 kr i månaden gör inte att löneökningen blir 400 kr i månaden utan den blir 280 kronor”, konstaterar en läsare på Hotellrevyn.se.
Hilma Issa, huvudskyddsombud och fackligt ombud på McDonald's kontor i Stockholm, håller med:
– Kostavdraget är jättedyrt, det är inte bra, säger hon.
Hilma ser höjningen av ob som ”bättre än inget alls” och ger det nya avtalet betyget okej.
– Lönehöjningen var bättre i förra avtalet, men man får tänka på att de fick ett nollbud från början. Men 980 kronor på två år är ingen stor höjning. Det är jättebra med en ny skrivning kring ”extra vid behov”. Ob-höjningen på 40 öre är okej, i alla fall bättre än inget alls, säger Hilma.

Karolina Hansen är mötes- och eventkordinator på Nordic Sea hotell i Stockholm. Hon tycker att det verkar som att många anser att avtalet är bra.
– Jag har fått flera positiva sms från andra medlemmar i dag, det känns som att folk är nöjda med avtalet, säger hon.
– Att ”extra anställning vid behov” försvinner och ersätts av arbete för enstaka dagar, tycker jag är jättepositivt. Lönehöjningen är också bra. Om vi jämför oss med de andra LO-förbunden så har vi fått en högre lönehöjning än de andra. Ob-höjningen kunde ha varit större, men med tanke på utgångsläget med SHR:s nollbud så känns det ändå okej. Det kunde ha varit mer men jag tycker att vi har förhandlat oss till ett bra avtal.

Men även hon är missnöjd med den dyrare personalmaten.
– Höjningen av kostavdraget känns inte bra. Då vill det till att de ökar kvaliteten på maten, den är inte värd det priset i dag.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter konkurs

Så kan du göra om lönen uteblir

Det är tuffa tider för många företag just nu. Har din arbetsgivare svårt att betala ut din lön? Då gäller det att agera snabbt. Här är tips på vad du kan göra.

Publicerad 25 januari 2021 Kommentera
Så kan du göra om lönen uteblir
Om lönen uteblir är det dags att kolla upp vad som är på gång. Det kan vara en konkurs, och då gäller det att vara med. Foto: Colourbox

Var beredd. En konkurs kommer sällan från en dag till en annan. Det brukar finnas tecken på att företaget går dåligt. Slutar leveranserna komma? Är lönen ofta sen? Då finns det anledning att förbereda dig, och att agera.

2 Gör pappersarbetet. Samla så mycket dokumentation som möjligt. Leta fram lönespecifikationer och scheman. Kolla att du har uppdaterade uppgifter hos HRF och hos a-kassan. För du är väl med i båda?

Fakta: Rätt till hjälp vidare

  • Den som blivit av med jobbet på grund av konkurs kan ha rätt till hjälp att hitta nytt jobb via Trygghetsfonden TSL.
  • Det gäller om arbetsplatsen har kollektivavtal, om du har varit tillsvidareanställd på minst 16 timmar i veckan och om du har arbetat minst ett år sammanhängande på arbetsplatser med kollektivavtal.
  • Det är facket som ansöker som omställningsstöd. Hjälpen kan till exempel bestå i jobbcoachning, skriva cv och ansökningar eller hitta en utbildning.

3 Kräv din rätt! Räkna ut hur mycket lön och andra ersättningar din arbetsgivare är skyldig. Prata med din arbetsgivare och kräv att få din innestående lön bums. Om din arbetsgivare inte har pengar att betala kan du be om att hen sätter företaget i konkurs.

4 Gå vidare. Om arbetsgivaren inte vill göra det kan du höra av dig till tingsrätten där du bor. Kontaktuppgifter finns här. Kolla om någon annan har lämnat in en ansökan om konkurs mot din arbetsgivare. Om det är så, kontakta konkursförvaltaren när en sådan har utsetts och berätta om ditt lönekrav. Om det inte finns har du möjlighet att begära företaget i konkurs. Hur man går till väga står här. Om du har varit medlem i HRF i mer än tre månader kan du få hjälp med detta.

5 Spill ingen tid. Den statliga lönegarantin ersätter bara lön som du tjänat in de tre senaste månaderna, räknat från dagen då en konkursansökan lämnats till tingsrätten. Det finns också ett maxtak. Garantin ersätter bara upp till fyra basbelopp, motsvarande 190 400 kronor år 2021.

6 Sedan då? Det är konkursförvaltaren som bestämmer om företaget ska drivas vidare i väntan på en köpare. I så fall ska du jobba kvar, precis som vanligt, under tiden. Konkursförvaltaren blir då din arbetsgivare.

Fakta: Rätt till pengar

  • Den som har fyllt 40 år och blivit uppsagd på grund av arbetsbrist vid till exempel konkurs kan ha rätt till pengar från försäkringen AGB.
  • Du ska ha arbetat minst 50 månader under de senaste fem åren på företag med kollektivavtal, eller hos arbetsgivare utan avtal som har tecknat en AGB-försäkring.
  • Ersättningen består av ett engångsbelopp som ökar med ålder. För år 2020 var beloppet 36 487 kronor för den som var mellan 40 och 49 år vid friställandet.
  • Ansökan görs hos Afa Försäkring.

7 När jobbet stänger. Om förvaltaren i stället stänger företaget kan du bli uppsagd på grund av arbetsbrist. Du kan bli arbetsbefriad under uppsägningstiden, kolla med konkursförvaltaren vad som gäller. Glöm inte att anmäla dig till arbetsförmedlingen.

8 När jobbet får ny ägare. Om företaget köps upp brukar ett krav vara att personalen får följa med. Anställda som arbetat på företaget tolv månader eller mer under de senaste tre åren har företrädesrätt till återanställning enligt las, om de blir uppsagda.

Nyheter diskriminering

Hotell erkänner diskriminering

Ett hotell i Stockholmstrakten erkänner att man har diskriminerat två kvinnor med romsk bakgrund. Hotellet ska nu betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna i en förlikning.

Publicerad 21 januari 2021 Kommentera
Hotell erkänner diskriminering
Hotellet utanför Stockholm erkänner att det var diskriminering när två kvinnor avvisades eftersom de är romer. Foto: Mostphotos

Kvinnorna hade bokat rum på hotellet utanför Stockholm via en bokningssajt. Men när de kom vägrade receptionisten checka in dem. Anledningen: hotellet uppgav att de tidigare haft problem med gäster av romskt ursprung.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har drivit kvinnornas ärende.
– Att man som individ på det här sättet drabbas på grund av hur andra individer har agerat för att man uppfattas ha samma etniska tillhörighet är diskriminering, säger DO, Lars Arrhenius.

Hotellet har nu erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering. I en förlikning ska företaget betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här