Nyheter jämställdhet
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så skräms tjejerna från kockyrket

Tjejerna vill bli kockar - före praktiken. Köksläraren Kristina Holmsen är trött på att få tillbaka knäckta elever som ledsnat efter veckor med sexistisk jargong och förvisning till kallköket.

Publicerad 26 augusti 2015
Så skräms tjejerna från kockyrket
Köksläraren Kristina Holmsen och eleven Josephine Nordlander på Internationella restaurangskolan. Foto: Elis Hoffman
inlinebild
Tjejer är mer utsatta, konstaterar tidigare eleven Oscar Frosteryd. Foto: Kerstin Gustafsson Figueroa

När tjejerna på restaurang-­ och livsmedelsprogrammet kom tillbaka från praktiken i årskurs 2 var många missnöjda. De hade ledsnat på sexistiska kommentarer och hård jargong i köken. Flera av dem tänkte välja servering i årskurs 3 i stället, eller hoppa av helt.
– En av tjejerna var helt nedbruten. Jag kände att vi måste göra något. Det handlar om framtiden för mina elever, säger Kristina Holmsen.

Hon är kock och kökslärare på Internationella restaurangskolan i Stockholm. Tillsammans med några andra yrkesverksamma kockar började hon 2013 arbeta i projektet Genuslabbet. Det är en arbetsmetod som använts i flera branscher för att öka jämställdheten.
– Vi samlade alla tjejer i skolan till ett »tjejpepp« och bjöd in de få kvinnliga profiler som finns i branschen. De kom hit och berättade om sina karriärer och erfarenheter, säger hon.
Sedan gjorde de likadant med killarna, men då var en manlig kock ansvarig.
– Trots att vi inte har arbetat länge med de här frågorna, märker vi att attityderna har förändrats. Men det går långsamt.

Kristina Holmsen har egna erfarenheter av svårigheten att vara kvinna i restaurangköket. Redan som liten ville hon bli kock, och hon var överlycklig när hon kom in på restaurangskolan.
– Jag ville in i varmköket, men blev kallskänka. Det var där tjejerna hamnade.
Efter mycket tjat kom hon in till spisarna och ugnarna. Men hon vande sig aldrig riktigt vid den tuffa jargongen. Ständigt fick hon höra att hon måste vara tuff, lära sig att stå ut. Kristina Holmsen är så trött på det där snacket.
– Kan det inte räcka att bara älska att laga mat? Varför måste man ha vassa armbågar bara för att man är tjej? Det är inte okej. Jag ville vara den jag är och ändå få arbeta i kök.

Oscar Frosteryd, 19 år, hade sommarjobbet klart redan före examen.  Sin sista praktik gjorde han på en känd krog i Stockholm tillsammans med en tjej från skolan.
– Tjejer är mer utsatta, det är alldeles klart. Hon tyckte det var jobbigt, konstaterar han.
Oscar tyckte också att praktiken var jobbig, men på ett helt annat sätt.
– Jag minns att jag hade kramp i benen när jag stod vid busshållplatsen, efter ett långpass. Är det här vad jag vill, tänkte jag då. Men sedan blev det bättre, jag fick roligare uppgifter.
Oscar Frosteryd är en av dem som hade jämställdhet på schemat. Han tycker att det är självklart att alla ska känna sig bra behandlade.
– Om vi inte uppmärksammar problemen, så blir vi likadana efter några år.

I en uppsats från Karlstads universitet svarade 90 procent av de tillfrågade kökslärarna att det var »okej att skämta grovt om sex«. En uppgift som gör Kristina Holmsen förfärad.
– Jag tror, och hoppas, att det har förändrats. Verkligen. Om man är utbildad pedagog är det helt oacceptabelt.
Hon tycker inte sextrakasserier är ett tabubelagt ämne. Skolan har kritiserat restauranger som inte har tagit hand om eleverna på ett bra sätt. En plats togs också bort tillfälligt.
– Vi märker att vårt arbete gjort skillnad, men vi behöver få in fler skolor i det här arbetet.

Josephine Nordlander är 18 år och har ett år kvar av sin utbildning. I våras gjorde hon sin första praktik på en känd restaurang i Stockholm.
– Jag var den enda tjejen där och jag blev hela tiden särbehandlad. De kallade mig »snygging« eller »lilla gumman«, jag kände mig nedvärderad. Det är så onödigt, jag har ju ett namn.
Killen som praktiserade på samma ställe fick arbeta vid grillen. Det fick inte Josephine.
– Nä, mig placerade de vid grönsakerna, eller så fick jag hälla upp soppa under lunchen. Killen fick testa allt möjligt. Jag fick känslan att jag inte klarade lika mycket.

Men Josephine har alltid gillat att laga mat, och vill jobba i kök.
– Om det hade varit fler tjejer tror jag att det hade varit annorlunda. Jag var faktiskt förvånad över att det bara var en tjej i köket. Och det var jag.
Josephine har inga planer på att hoppa av, utan tänker studera klart. Hon läser också en extra kurs, för att få högskolebehörighet.
– Jag vill fortfarande bli kock, men det måste bli någon ändring. Är det likadant när jag kommer ut nästa gång, då kommer jag att plugga något annat.

Och hon är inte ensam. Bland elever på yrkes­förberedande program är det fler tjejer än killar som studerar vidare efter examen, visar siffror från Skolverket.
Kristina Holmsen tycker att det ibland ändå blir för mycket fokus på problemen.
– Man glömmer att det är en jäkligt härlig bransch, med så många möjligheter till kreativitet. Älskar du att laga mat, får du hålla på med det du älskar som yrke. Det är det inte alla som får.
Men hon konstaterar, lite trött:
– Världen går vidare, men i restaurangerna står det still. Det är en sådan brist på personal i branschen, så det måste hända något.

Sexskämt okej för lärare

  • Enligt en studie, gjord vid Karlstads universitet, instämmer 90 procent av yrkeslärarna  på restaurangskolorna i påståendet att det är okej att skämta grovt om sex, och att det har blivit en branschtradition.
  • Studien grundar sig på en enkät­undersökning där 50 yrkeslärare, på  9 skolor med god geografisk spridning, deltog.

Källa: Wahlqvist, Karlstads universitet 2009.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter stängning

Snabb omställning för snabbmatsrestauranger

Från och med måndag ska inget serveringsställe hålla öppet efter 20.30. Nu är oron stor bland anställda på bland annat snabbmatskedjor.

Publicerad 26 februari 2021 Kommentera
Snabb omställning för snabbmatsrestauranger
Takeaway blir fortsatt möjligt, men från den första mars ska alla serveringsställen i övrigt hålla stängt efter klockan 20.30. Foto: Colourbox

I onsdags presenterade Folkhälsomyndigheten nya restriktioner. Bland annat berörs matställen på handelsplatser, där serveringen kraftigt ska begränsas.

Dessutom meddelade myndigheten att alla serveringsställen, inte bara de med utskänkningstillstånd, ska hålla stängt efter 20.30.

– Det är klart att det är viktigt att bekämpa smittspridningen. Men det här är ytterligare ett slag för vår näring som innebär att folk riskerar att bli av med jobbet, säger Malin Ackholt, HRF:s ordförande.

Det är fortfarande tillåtet att erbjuda takeaway efter halv nio på kvällen. På Max restauranger jobbar man med att ställa om.

– Vi lyssnar och tar in direktiven som regering och myndigheter kommer med och behöver nu snabbt vidta åtgärder för att stänga våra restauranger för sittande gäster tidigare, säger Charlotte Zetterlund, kedjans personalchef, i ett mejlsvar till Hotellrevyn.

I nuläget ser inte kedjan några behov av personalminskningar, men man utesluter det inte om situationen förvärras och det kommer fler restriktioner.

Charlotte Zetterlund säger att man hade önskat mer tydlighet från regeringens sida i kommunikationen med branschen.

– Det hade varit lättare för oss att vidta åtgärder om direktiv och instruktioner varit klarare.

Erica Edberg. Foto: Elis Hoffman

På McDonald’s i Skåne blev oron stor när Folkhälsomyndigheten presenterade de nya bestämmelserna.

– Det är jättemånga som har hört av sig. Det är en oro att man inte kommer att få sina timmar och att det kommer att bli schemaändringar fram och tillbaka, säger Erica Edberg, platsombud på McDonald’s i Eslöv och ledamot i HRF:s avdelningsstyrelse i Syd.

Malin Ackholt hade önskat bättre framförhållning och klarare besked.

– Vi vet att det kan komma ytterligare restriktioner med kort varsel. Detta slår rätt in i våra medlemmars privatekonomi.

 

Nyheter AVTAL 2020

Sista avtalet på plats

I går tecknade HRF och Almega Tjänsteföretagen ett nytt avtal för anställda på bingohallar. Därmed är alla förbundets kollektivavtal klara.

Publicerad 25 februari 2021 Kommentera
Sista avtalet på plats
Avtalet för anställda på bingohallar är klart. Foto: Kicki Nilsson
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

Det nya avtalet gäller från den 1 januari 2021 till den 30 november 2023, och innehåller löneökningar i två steg. Den första höjningen sker i juli 2021 och motsvarar 736 kronor per månad för en heltidsanställd. Den andra höjningen på 598 kronor sker den 1 december 2022.

Även i övrigt följer det nya bingoavtalet HRF:s andra kollektivavtal, säger förbundets avtalssekreterare Per Persson.
– Vi har fått ut det vi ska enligt samordningen.

Därmed är det sista kollektivavtalet tecknat. Per Persson tycker att en av denna kollektivavtalsrörelses största vinster är de tidigarelagda pensionsinbetalningarna.
– Det är den största satsningen på ungdomar kanske någonsin. Det är en stor grej. 24-åringarna kommer kanske inte tacka oss nu, men om 40 år kommer det att göra skillnad.

Även om avtalsrörelsen nu är över för denna gång, så finns det en hel del arbete kvar att göra, säger Per Persson.
– Nu har vi uppföljningsarbetet kvar att göra, att hantera det som förbundet har förhandlat fram. Vi har en rad arbetsgrupper som ska jobba med olika saker.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter STÖD

Efterlängtat besked om stöd

I dag meddelade regeringen att verksamheter som tvingas stänga av smittskyddsskäl ska kunna få lönekostnaderna täckta av staten. HRF välkomnar beskedet.

Publicerad 23 februari 2021 Kommentera
Efterlängtat besked om stöd
HRF:s ordförande Malin Ackholt välkomnar dagens besked från regeringen, som innebär mer stöd till företagen. Foto: Mostphotos, Peter Jönsson

I januari antogs den pandemilag som gör det möjligt för regeringen att fatta beslut om att vissa näringsverksamheter ska hålla stängt. I dag presenterades en ändring i det ekonomiska stödpaket som beslutats tidigare. Nyheten innebär att de anställdas löner ska räknas som fasta kostnader, och därmed täckas upp till hundra procent vid en nedstängning.

– Det är glädjande information regeringen kommer med i dag. Det är högst rimligt, så att våra medlemmar kan behålla jobben, säger Malin Ackholt, HRF:s ordförande.

Hon gläds också åt beskedet att företag från och med torsdag ska kunna söka omställningsstöd för perioden augusti–december 2020.

– Stödet hjälper företagens likviditet. Det är synd att det har tagit tid, men det är bra att det kommer. Nu måste pengarna ut, det är väldigt efterlängtat.

Finansminister Magdalena Andersson sade vid en pressträff att de ekonomiska stöden vuxit i omfattning sedan pandemins start, för att nu uppgå till nästan det dubbla jämfört med för ett år sedan.

– Anledningen till att vi gör det här är ju att vi ser ljuset i tunneln, nämligen vaccinet. Och vi vill ju att samhället ska stå redo, att ekonomin ska stå redo att starta upp när smittan trycks ned.

Ingår i temat: Coronakrisen 116 artiklar

Alla artiklar i temat (113 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här