Nyheter jämställdhet
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så skräms tjejerna från kockyrket

Tjejerna vill bli kockar - före praktiken. Köksläraren Kristina Holmsen är trött på att få tillbaka knäckta elever som ledsnat efter veckor med sexistisk jargong och förvisning till kallköket.

Publicerad 26 augusti 2015
Så skräms tjejerna från kockyrket
Köksläraren Kristina Holmsen och eleven Josephine Nordlander på Internationella restaurangskolan. Foto: Elis Hoffman
inlinebild
Tjejer är mer utsatta, konstaterar tidigare eleven Oscar Frosteryd. Foto: Kerstin Gustafsson Figueroa

När tjejerna på restaurang-­ och livsmedelsprogrammet kom tillbaka från praktiken i årskurs 2 var många missnöjda. De hade ledsnat på sexistiska kommentarer och hård jargong i köken. Flera av dem tänkte välja servering i årskurs 3 i stället, eller hoppa av helt.
– En av tjejerna var helt nedbruten. Jag kände att vi måste göra något. Det handlar om framtiden för mina elever, säger Kristina Holmsen.

Hon är kock och kökslärare på Internationella restaurangskolan i Stockholm. Tillsammans med några andra yrkesverksamma kockar började hon 2013 arbeta i projektet Genuslabbet. Det är en arbetsmetod som använts i flera branscher för att öka jämställdheten.
– Vi samlade alla tjejer i skolan till ett »tjejpepp« och bjöd in de få kvinnliga profiler som finns i branschen. De kom hit och berättade om sina karriärer och erfarenheter, säger hon.
Sedan gjorde de likadant med killarna, men då var en manlig kock ansvarig.
– Trots att vi inte har arbetat länge med de här frågorna, märker vi att attityderna har förändrats. Men det går långsamt.

Kristina Holmsen har egna erfarenheter av svårigheten att vara kvinna i restaurangköket. Redan som liten ville hon bli kock, och hon var överlycklig när hon kom in på restaurangskolan.
– Jag ville in i varmköket, men blev kallskänka. Det var där tjejerna hamnade.
Efter mycket tjat kom hon in till spisarna och ugnarna. Men hon vande sig aldrig riktigt vid den tuffa jargongen. Ständigt fick hon höra att hon måste vara tuff, lära sig att stå ut. Kristina Holmsen är så trött på det där snacket.
– Kan det inte räcka att bara älska att laga mat? Varför måste man ha vassa armbågar bara för att man är tjej? Det är inte okej. Jag ville vara den jag är och ändå få arbeta i kök.

Oscar Frosteryd, 19 år, hade sommarjobbet klart redan före examen.  Sin sista praktik gjorde han på en känd krog i Stockholm tillsammans med en tjej från skolan.
– Tjejer är mer utsatta, det är alldeles klart. Hon tyckte det var jobbigt, konstaterar han.
Oscar tyckte också att praktiken var jobbig, men på ett helt annat sätt.
– Jag minns att jag hade kramp i benen när jag stod vid busshållplatsen, efter ett långpass. Är det här vad jag vill, tänkte jag då. Men sedan blev det bättre, jag fick roligare uppgifter.
Oscar Frosteryd är en av dem som hade jämställdhet på schemat. Han tycker att det är självklart att alla ska känna sig bra behandlade.
– Om vi inte uppmärksammar problemen, så blir vi likadana efter några år.

I en uppsats från Karlstads universitet svarade 90 procent av de tillfrågade kökslärarna att det var »okej att skämta grovt om sex«. En uppgift som gör Kristina Holmsen förfärad.
– Jag tror, och hoppas, att det har förändrats. Verkligen. Om man är utbildad pedagog är det helt oacceptabelt.
Hon tycker inte sextrakasserier är ett tabubelagt ämne. Skolan har kritiserat restauranger som inte har tagit hand om eleverna på ett bra sätt. En plats togs också bort tillfälligt.
– Vi märker att vårt arbete gjort skillnad, men vi behöver få in fler skolor i det här arbetet.

Josephine Nordlander är 18 år och har ett år kvar av sin utbildning. I våras gjorde hon sin första praktik på en känd restaurang i Stockholm.
– Jag var den enda tjejen där och jag blev hela tiden särbehandlad. De kallade mig »snygging« eller »lilla gumman«, jag kände mig nedvärderad. Det är så onödigt, jag har ju ett namn.
Killen som praktiserade på samma ställe fick arbeta vid grillen. Det fick inte Josephine.
– Nä, mig placerade de vid grönsakerna, eller så fick jag hälla upp soppa under lunchen. Killen fick testa allt möjligt. Jag fick känslan att jag inte klarade lika mycket.

Men Josephine har alltid gillat att laga mat, och vill jobba i kök.
– Om det hade varit fler tjejer tror jag att det hade varit annorlunda. Jag var faktiskt förvånad över att det bara var en tjej i köket. Och det var jag.
Josephine har inga planer på att hoppa av, utan tänker studera klart. Hon läser också en extra kurs, för att få högskolebehörighet.
– Jag vill fortfarande bli kock, men det måste bli någon ändring. Är det likadant när jag kommer ut nästa gång, då kommer jag att plugga något annat.

Och hon är inte ensam. Bland elever på yrkes­förberedande program är det fler tjejer än killar som studerar vidare efter examen, visar siffror från Skolverket.
Kristina Holmsen tycker att det ibland ändå blir för mycket fokus på problemen.
– Man glömmer att det är en jäkligt härlig bransch, med så många möjligheter till kreativitet. Älskar du att laga mat, får du hålla på med det du älskar som yrke. Det är det inte alla som får.
Men hon konstaterar, lite trött:
– Världen går vidare, men i restaurangerna står det still. Det är en sådan brist på personal i branschen, så det måste hända något.

Sexskämt okej för lärare

  • Enligt en studie, gjord vid Karlstads universitet, instämmer 90 procent av yrkeslärarna  på restaurangskolorna i påståendet att det är okej att skämta grovt om sex, och att det har blivit en branschtradition.
  • Studien grundar sig på en enkät­undersökning där 50 yrkeslärare, på  9 skolor med god geografisk spridning, deltog.

Källa: Wahlqvist, Karlstads universitet 2009.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Arbetslivsakuten DILEMMA

Chefen slarvar med korttidspermitteringen!

Lina är orolig att chefen slarvar med korttidspermitteringen. Det händer att Lina och de andra jobbar mer än de 60 procent som de ska, och hon är inte säker på att chefen redovisar korrekt. Chefen säger att det ”jämnar ut sig”. Vad ska Lina göra?

Publicerad 5 maj 2021 Kommentera
Chefen slarvar med korttidspermitteringen!
Richard Källstrand på Tillväxtverket ger råd i situationen. Foto: Tillväxtverket, Illustration: Mattias Käll

”Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig”

Richard Källstrand, avdelningschef kvalitet och kontroll, Tillväxtverket

– Företag som ansöker om korttidsstödet ska i förväg meddela oss om den planerade arbetstidsminskningen, det vill säga i vilken omfattning personalen ska vara permitterad enligt de lagstadgade permitteringsnivåerna.
Den faktiska arbetstidsminskningen ska sedan redogöras för oss och behöver vara minst lika stor som den avtalade permitteringsnivån.

– Permitterad personal kan alltså arbeta färre timmar under stödperioden, men får inte jobba mer än tidigare uppgjort. Det är inte heller tillåtet att jobba mer mot löfte om extra ersättning eller extra ledighet.

Richard Källstrand. Foto: Tillväxtverket

– Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig om ni jobbat mer än avtalet mellan arbetsgivare och personal säger.
Om arbetstiden behöver justeras under stödperioden kan arbetsgivaren byta till en mer passande permitteringsnivå genom att teckna ett nytt avtal.
Ett sådant avtal ersätter i så fall tidigare överenskommelser och gäller fram till avstämningen, där utfallet och ändringar ska återrapporteras till oss.

– Den som ansöker om ersättning ska alltid skicka in korrekta uppgifter för att vi på Tillväxtverket ska kunna fatta rättssäkra beslut.
Det är brottsligt att medvetet lämna felaktiga uppgifter och att inte anmäla om uppgifterna ändras under stödperioden.

Så går du vidare

Läs mer om stödet och permitteringsnivåerna på tillvaxtverket.se/korttid.

Tipsa om felaktiga utbetalningar på tillvaxtverket.se/anmalabrott. Du kan vara anonym.

– Om du misstänker att Tillväxtverket betalar eller har betalat ut stöd på oriktiga grunder kan du alltid tipsa oss om det. Då hjälper du oss i vårt arbete mot felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet.
Vi utreder alla tips och gör en polisanmälan om vi misstänker brott. På grund av sekretess kan vi dock inte berätta för dig som tipsat oss vad vi kommer fram till.

Snabbkurs 100 PROCENT

Bli proffs på heltid!

Här är sex saker som är bra att veta om heltidsarbete – begreppet som varierar rejält mellan länder och branscher.

Publicerad 4 maj 2021 Kommentera
Bli proffs på heltid!
Heltid, måttet på arbetstid som finns i flera varianter. Foto: Colourbox

1 Lagen är tak. Arbetstidslagen sätter taket för heltid. I lagen står det att den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan och max 160 timmar på en fyraveckorsperiod. På arbetsplatser utan kollektivavtal gäller lagen i sin helhet. Arbetsgivare och fackförbund kan i kollektivavtal komma överens om andra arbetstidsregler, men det får inte vara sämre villkor än vad lagtexten säger.

2 Längden varierar världen över! I Mexiko är 48 timmar den lagstadgade övre gränsen för veckoarbetstid. I andra änden av heltidsspektrat hittar vi Frankrike, som för 20 år sedan beslutade att minska heltiden från 39 timmar i veckan till dagens 35. Succès!

3 Facklig kärnfråga. År 1890 gick förstamajtågen under parollen »Åtta timmars arbetsdag«, men det skulle dröja till 1919 innan det blev verklighet. Då beslutade man om 48-timmarsvecka med åtta timmars arbetstid, måndag–lördag. Arbetar­rörelsen fortsatte ligga på och arbetstiden kortades vid flera tillfällen.

4 Planer på kortare arbetsvecka. Dagens 40-timmarsvecka var helt införd på arbetsmarknaden 1973, samtidigt som Maltas Sommar’n som aldrig säger nej var het. Nej blev det däremot till drömmen om att på sikt införa 30-timmarsvecka. Under tidigt 1970-tal var många partier positiva, men efter industrikrisen ändrades tonläget.

5 Heltid på HRF:s avtalsområde. I Hotell- och restaurangfackets avtal är heltid 40 timmars arbetsvecka i genomsnitt, 38 timmar för nattrecep­tionister. I Gröna riksavtalet räknas genomsnittet fram under en beräkningsperiod som kan ha olika längd hos olika arbetsgivare. Enligt avtalet är max­­längden 16 veckor, detta för anställda med månadslön. För anställda med timlön är maxlängden 8 veckor.

6 Flera mått på heltid. Att prata om heltid med folk från andra branscher kan vara förvirrande. Har du en kompis som jobbar i en butik med avtal kan hen vara heltidsanställd på 38 timmar och en kvart, och i Kommunals kollektivavtal finns heltid på 37 timmar.

Nyheter bonus

Här får de anställda pandemibonus

Under pandemin har försäljningen skjutit i höjden hos Jula Holdingkoncernen. För att fira får de anställda en bonus motsvarande 75 procent av en månadslön. Det gäller även de anställda på Jula Hotell & Konferens, koncernens hotellverksamhet.

Publicerad 3 maj 2021 Kommentera
Här får de anställda pandemibonus
På Jula Hotell & Konferens i Skara fick många anställda en bonus på aprillönen. Foto: Jula
Mikaela Grundström, vd Jula Hotell & Konferens. Foto: Privat

– Det är fantastiskt att även vår personal får ta del av detta i år. Det är en jättehärlig bonus, säger Mikaela Grundström, vd för hotellet.

Bonusen är baserad på årslön, och motsvarar ungefär 75 procent av en månadslön. All personal inom Jula Holdingkoncernen som varit anställd sedan januari 2019 får den. På hotellet är det de allra flesta anställda, säger Mikaela Grundström.
– Vi har ju inte varslat någon under pandemin, utan har sysselsatt vår personal med andra saker.

Detta är första gången som hotellpersonalen får ta del av bonusen, berättar Mikaela Grundström.
– Så det blev en väldigt rolig överraskning. Vår ägare tycker att vi på hotellet kämpar bra med de förutsättningar vi har under pandemin. Det känns jättefint, med tanke på hur det ser ut i hela vår bransch.

Julas ägare och koncernchef Karl-Johan Blank skriver i ett pressmeddelande:
– Vi har ett ledarskap och medarbetare som verkligen tar ansvar och är engagerade när det som mest behövs. Att vi under året hanterat många krissituationer och dessutom kunnat lära oss av dessa visar på styrka i våra organisationer. Det känns mycket bra att kunna belöna detta med den här bonusen.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här