Nyheter jämställdhet
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så skräms tjejerna från kockyrket

Tjejerna vill bli kockar - före praktiken. Köksläraren Kristina Holmsen är trött på att få tillbaka knäckta elever som ledsnat efter veckor med sexistisk jargong och förvisning till kallköket.

Publicerad 26 augusti 2015
Så skräms tjejerna från kockyrket
Köksläraren Kristina Holmsen och eleven Josephine Nordlander på Internationella restaurangskolan. Foto: Elis Hoffman
inlinebild
Tjejer är mer utsatta, konstaterar tidigare eleven Oscar Frosteryd. Foto: Kerstin Gustafsson Figueroa

När tjejerna på restaurang-­ och livsmedelsprogrammet kom tillbaka från praktiken i årskurs 2 var många missnöjda. De hade ledsnat på sexistiska kommentarer och hård jargong i köken. Flera av dem tänkte välja servering i årskurs 3 i stället, eller hoppa av helt.
– En av tjejerna var helt nedbruten. Jag kände att vi måste göra något. Det handlar om framtiden för mina elever, säger Kristina Holmsen.

Hon är kock och kökslärare på Internationella restaurangskolan i Stockholm. Tillsammans med några andra yrkesverksamma kockar började hon 2013 arbeta i projektet Genuslabbet. Det är en arbetsmetod som använts i flera branscher för att öka jämställdheten.
– Vi samlade alla tjejer i skolan till ett »tjejpepp« och bjöd in de få kvinnliga profiler som finns i branschen. De kom hit och berättade om sina karriärer och erfarenheter, säger hon.
Sedan gjorde de likadant med killarna, men då var en manlig kock ansvarig.
– Trots att vi inte har arbetat länge med de här frågorna, märker vi att attityderna har förändrats. Men det går långsamt.

Kristina Holmsen har egna erfarenheter av svårigheten att vara kvinna i restaurangköket. Redan som liten ville hon bli kock, och hon var överlycklig när hon kom in på restaurangskolan.
– Jag ville in i varmköket, men blev kallskänka. Det var där tjejerna hamnade.
Efter mycket tjat kom hon in till spisarna och ugnarna. Men hon vande sig aldrig riktigt vid den tuffa jargongen. Ständigt fick hon höra att hon måste vara tuff, lära sig att stå ut. Kristina Holmsen är så trött på det där snacket.
– Kan det inte räcka att bara älska att laga mat? Varför måste man ha vassa armbågar bara för att man är tjej? Det är inte okej. Jag ville vara den jag är och ändå få arbeta i kök.

Oscar Frosteryd, 19 år, hade sommarjobbet klart redan före examen.  Sin sista praktik gjorde han på en känd krog i Stockholm tillsammans med en tjej från skolan.
– Tjejer är mer utsatta, det är alldeles klart. Hon tyckte det var jobbigt, konstaterar han.
Oscar tyckte också att praktiken var jobbig, men på ett helt annat sätt.
– Jag minns att jag hade kramp i benen när jag stod vid busshållplatsen, efter ett långpass. Är det här vad jag vill, tänkte jag då. Men sedan blev det bättre, jag fick roligare uppgifter.
Oscar Frosteryd är en av dem som hade jämställdhet på schemat. Han tycker att det är självklart att alla ska känna sig bra behandlade.
– Om vi inte uppmärksammar problemen, så blir vi likadana efter några år.

I en uppsats från Karlstads universitet svarade 90 procent av de tillfrågade kökslärarna att det var »okej att skämta grovt om sex«. En uppgift som gör Kristina Holmsen förfärad.
– Jag tror, och hoppas, att det har förändrats. Verkligen. Om man är utbildad pedagog är det helt oacceptabelt.
Hon tycker inte sextrakasserier är ett tabubelagt ämne. Skolan har kritiserat restauranger som inte har tagit hand om eleverna på ett bra sätt. En plats togs också bort tillfälligt.
– Vi märker att vårt arbete gjort skillnad, men vi behöver få in fler skolor i det här arbetet.

Josephine Nordlander är 18 år och har ett år kvar av sin utbildning. I våras gjorde hon sin första praktik på en känd restaurang i Stockholm.
– Jag var den enda tjejen där och jag blev hela tiden särbehandlad. De kallade mig »snygging« eller »lilla gumman«, jag kände mig nedvärderad. Det är så onödigt, jag har ju ett namn.
Killen som praktiserade på samma ställe fick arbeta vid grillen. Det fick inte Josephine.
– Nä, mig placerade de vid grönsakerna, eller så fick jag hälla upp soppa under lunchen. Killen fick testa allt möjligt. Jag fick känslan att jag inte klarade lika mycket.

Men Josephine har alltid gillat att laga mat, och vill jobba i kök.
– Om det hade varit fler tjejer tror jag att det hade varit annorlunda. Jag var faktiskt förvånad över att det bara var en tjej i köket. Och det var jag.
Josephine har inga planer på att hoppa av, utan tänker studera klart. Hon läser också en extra kurs, för att få högskolebehörighet.
– Jag vill fortfarande bli kock, men det måste bli någon ändring. Är det likadant när jag kommer ut nästa gång, då kommer jag att plugga något annat.

Och hon är inte ensam. Bland elever på yrkes­förberedande program är det fler tjejer än killar som studerar vidare efter examen, visar siffror från Skolverket.
Kristina Holmsen tycker att det ibland ändå blir för mycket fokus på problemen.
– Man glömmer att det är en jäkligt härlig bransch, med så många möjligheter till kreativitet. Älskar du att laga mat, får du hålla på med det du älskar som yrke. Det är det inte alla som får.
Men hon konstaterar, lite trött:
– Världen går vidare, men i restaurangerna står det still. Det är en sådan brist på personal i branschen, så det måste hända något.

Sexskämt okej för lärare

  • Enligt en studie, gjord vid Karlstads universitet, instämmer 90 procent av yrkeslärarna  på restaurangskolorna i påståendet att det är okej att skämta grovt om sex, och att det har blivit en branschtradition.
  • Studien grundar sig på en enkät­undersökning där 50 yrkeslärare, på  9 skolor med god geografisk spridning, deltog.

Källa: Wahlqvist, Karlstads universitet 2009.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här