Nyheter KOLLEKTIVAVTAL

Så ska extra ledighetsdagar behandlas

En dom i Arbetsdomstolen tvingar Hotell- och restaurangfacket att omvärdera hur kollektivavtalsregeln om extra ledighetsdagar ska tolkas.

Publicerad 17 augusti 2021 Kommentera
Så ska extra ledighetsdagar behandlas
Medlemmen hade fått okej på att ta ut två intjänade extra ledighetsdagar. Sedan blev hon sjuk. Foto: Anna-Lena Lundqvist

I snart 50 år har HRF:s avtal med Visita innehållit regler om extra ledighetsdagar. De kom till som kompensation eftersom branschens anställda ofta jobbar även röda dagar.
Om de inte kompenserades skulle de kunna få fler arbetsdagar per år än resten på svensk arbetsmarknad, resonerade parterna.

För två år sedan uppstod en tvist om regeln. En medlem hade begärt och beviljats att ta ut extra ­ledighetsdagar i februari 2019.
Ett par dagar innan de extra ledighetsdagarna skulle infalla blev medlemmen sjuk.
Trots det fick hon inte löneavdrag och sjuklön. I stället hade arbetsgivaren, Hotel Gothia Towers, betalat ut lön som vanligt, och dragit två dagar från ledighetssaldot.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF menade att medlemmen gick miste om den avsedda arbetstids­förkortningen. Visita höll inte med.
När parterna inte kunde enas, heller på central nivå, valde Hotell- och restaurangfacket att stämma Visita och ­Gothia Towers i Arbetsdomstolen.

– Vi uppfattade att vi tidigare hade en gemensam tolkning, och att Visita nu har bytt fot. Den här regeln har funnits i sin nuvarande form i nästan 50 år, och vi har aldrig haft en tvist om det tidigare. Då kan man fråga sig om arbetsgivarna hittills har gjort samma tolkning som vi, eller om de har lagt ut extra ledighetsdagar när folk har varit sjuka, och våra medlemmar bara har accepterat det. Det tror jag knappast, säger Per Persson, HRF:s avtalssekreterare.

I stämningen uppger förbundet att de extra ledighetsdagarna är ett avtal om arbetstidsförkortning, vilket Visita
bekräftar.
Att dagarna har ett ekonomiskt värde slås fast genom att den som har extra ledighetsdagar kvar på sitt saldo när hen säger upp sig eller blir uppsagd har rätt att få dem ut­betalda i pengar.

Om avtalsregeln

Bestämmelsen finns i HRF:s avtal med Visita, det så kallade Gröna riksavtalet:

  • Heltidsanställd (och deltidsanställd som arbetar fem dagar i genomsnitt per vecka) som arbetat, haft ordinarie ledighetsdag eller semester på helgdag, midsommar-, jul- och nyårsafton som infaller måndag t.o.m. fredag intjänar en extra ledighetsdag för varje sådan dag.
  • Heltidsanställd (och deltidsanställd som arbetar fem dagar i genomsnitt per vecka) som arbetat på helgdag som infaller på en lördag, intjänar en extra ledighetsdag för varje sådan dag.
  • Deltidsanställd med färre än fem arbetsdagar i genomsnitt per vecka intjänar extra ledighetsdag bara om en röd dag infaller på arbetsdag, måndag–fredag.

HRF menar att arbetsgivaren inte har rätt att ta de dagarna i anspråk när en anställd blir sjuk. Därför borde arbets­givaren ha återtagit ledigheten och betalat ut sjuklön i stället.

Visita å sin sida hävdar att anställda som blir sjuka inte kan begära att få redan utlagda extra ledighetsdagar flyttade eller återförda till ledighetssaldot.
I stället menar man att de ska likställas med röda dagar i kalendern, som ju ligger fast oavsett om arbets­tagaren är sjuk eller inte.

Arbetsdomstolen konstaterar att kollektivavtalet mellan HRF och Visita inte ger vägledning i hur utlagda extra ledighetsdagar ska behandlas vid sjukdom.
Domstolen har valt att gå på Visitas linje, att de extra ledighetsdagarna ska likställas med röda dagar i kalendern.

Det innebär att HRF förlorade målet, och tvingas betala motpartens rättegångskostnader på 357 000 kronor.
– Nu är det AD:s tolkning som gäller. Det är sannolikt att vi kommer att behöva reda i det här i nästa avtalsrörelse, men det är för tidigt att säga säkert, säger Per Persson.