Så motarbetas förtroendevalda

Av HRF:s förtroendevalda har fyra av tio känt att de motarbetats av arbetsgivaren i sitt fackliga uppdrag, visar Hotellrevyns granskning. En av dem är Nettan Asplund, som blev sjukskriven efter att ha jobbat fackligt på sin arbetsplats.

Anette Asplund har erfarenhet av hur tufft det kan vara som förtroendevald.

Att representera facket på jobbet kan vara tufft. Olika typer av dåligt ­bemötande är vardag för många fackligt aktiva HRF:are, visar Hotell­revyns egen undersökning.
Fyra av tio förtroendevalda berättar om chefer och arbetsgivare som på olika sätt motarbetat det fackliga arbetet. Det kan handla om allt från att inte tillåta tid till fackligt arbete till att medvetet undanhålla eller inte godta information.
»Det jag säger gäller inte. Jag måste alltid ha med en ombudsman annars är det kört«, berättar en förtroendevald i undersökningen.

Ingen som arbetar fackligt får behandlas sämre på grund av sitt uppdrag, säger förtroende­mannalagen. Men trots lagen berättar en stor andel, drygt var fjärde, av HRF:s förtroendevalda att de trakasserats eller diskriminerats på grund av sitt fackliga uppdrag. Det kan vara att man fått färre timmar, sämre arbetstider eller gått miste om befordringar.
»Arbetsgivaren passar ju på att ›hämnas‹ när han vet att han kommer undan med det, till ­exempel lite sämre arbetstider och lite tråkigare arbetsuppgifter«, skriver en förtroendevald.
Andra vittnar om rena personangrepp.
»Jag blev utfryst och fick inte vara med på aktiviteter som andra anställda blev inbjudna till«, berättar en förtroendevald.
»Han har vid flera tillfällen blivit riktigt obehaglig. Han framhäver personliga svagheter och kommer med falska anklagelser, allt för att få en ur balans och backa«, skriver en annan om sin ­arbetsgivare.

Therese Guovelin.

Resultatet upprör Therese Guovelin, Hotell- och restaurangfackets vice ordförande.
– Det är alltid allvarligt med trakasserier och diskriminering, men det blir extra allvarligt när det gäller förtroendevalda. Det är absolut inte okej. Vi har förtroendemannalagen och vi har föreningsfrihet. Det är lagar som ska följas.
Nästan hälften av dem som känt sig mot­arbetade jobbar på arbetsplatser med fackklubb. Samma sak gäller dem som trakasserats eller blivit sämre behandlade.
– Det förvånar mig att det är så många utsatta även på ställen där det finns klubb. Det finns anledning att gå vidare med detta. Jag uppmanar alla som har råkat ut för det här att kontakta sin ombudsman, säger Therese Guovelin.

En som har erfarenhet av hur tufft det kan vara som förtroendevald är Anette Asplund, eller Nettan som hon oftast kallas. Efter att ha jobbat fackligt på sin arbetsplats, Smögens Hafvsbad, blev hon för snart ett år sedan sjukskriven.
– Jag var slut som människa. Klarade inget mer. Var helt utmattad.
Nettans historia går tillbaka några år, till när hon flyttade från hemstaden Stockholm till Smögen. Här fick hon snabbt jobb som servitris på ortens flaggskepp, Smögens Hafvs­bad. Lika snabbt noterade hon att saker inte stod rätt till.
– Det var rörigt. Scheman följdes inte eller ändrades hela tiden. Servitriserna hade inga raster utan fick stå och äta när det fanns tid.
Nettan hade jobbat fackligt tidigare, och redan efter två månader blev hon förtroendevald för Hotell- och restaurangfacket. Tillsammans med platsombudet på företagets systeranläggning försökte hon genom möten och förhandlingar få ordning på scheman och organisation. Men det gick trögt. Och när arbetsplatsen fick nya chefer växte problemen, säger Nettan.
– Det som tidigare varit små problem blev stora problem. Men jag har ju aldrig varit den som backar, så jag fortsatte tjata. Klart att jag var obekväm.

Även det dagliga arbetet blev tyngre. Nettan säger att cheferna ofta påstod att hon inte samarbetade, att hon var aggressiv och allra värst, att hennes kollegor var rädda för henne.
– Det var inte sant, jag kom bra överens med mina jobbarkompisar. När HRF-ombudsmannen frågade runt bland mina kollegor så skrattade folk bara.
Samtidigt upplevde hon att hon fick allt mer att göra.
– Jag jobbade ofta ensam med massor av gäster. Jag slet så att jag var helt slut varje arbets­pass. Ingen annan jobbade så.
Under en förhandling blev det för mycket.
– Jag fick återigen höra att jag var hatisk, att jag inte var samarbetsvillig och att alla var livrädda för mig. Jag är hård, men det tog bara stopp där.
När hon kom hem bröt hon ihop. Och nästa dag orkade hon inte gå till jobbet utan sjukanmälde sig. Husläkaren, och senare även företagshälsovården, konstaterade att Nettan drabbats av en akut stressreaktion. Hon blev sjukskriven i ett halvår.
Nu är hon tillbaka igen och tar en dag i taget. Nettan är säker på att hennes problem beror på att hon varit fackligt förtroendevald. Samtidigt har det också varit hennes räddning, säger hon.
– Situationen hade varit ännu värre om jag inte hade jobbat fackligt. Jag hade ändå varit en sådan som ifrågasätter och ställer krav, fast då hade jag varit helt oskyddad.

Jan Skoglund, vd för Smögens Hafvsbad, tycker att det är tråkigt att Nettan upplevt att hon blivit illa behandlad.
– Jag kan inte riktigt förstå kritiken, men det är ju hennes upplevelse, säger han.
Han är medveten om att det har varit konflikter på arbetsplatsen, men säger att det till stor del varit en konflikt mellan två personer.
– Kommunikationen var nog inte den bästa. Det är viktigt, det behövs en bra dialog och flexibilitet särskilt på ett litet företag som det här.
Jan Skoglund säger att flera förändringar har gjorts för att saker ska bli bättre. Bland annat ska alla arbetsledare gå kurs i lagar och regler som gäller på arbetsplatsen.
– Sedan har vi bestämt att sitta ner en gång i veckan, de fackliga representanterna och jag. Då hoppas vi att kunna lösa saker direkt så att allt inte behöver bli så stort. Vi har ju alla som mål att ha en trevlig och välfungerande arbetsplats där det är roligt att gå till jobbet.

Pelle Brandt är HRF-ombudsman i området, och den som tipsade Hotellrevyn om Nettans situation. Han tycker att hon är ett bra exempel på hur det kan vara för förtroendevalda.
– Nettan är som många andra som tar på sig förtroendeuppdrag, bra på att stå upp för lagar och regler och kanske lite gapig. Om saker inte har varit helt rätt så har hon sagt till.
Nettan har dessutom, liksom många förtroendevalda, varit i en väldigt utsatt situation, säger Pelle Brandt.
– Det är lätt för oss att åka dit, säga saker och sen åka därifrån. De här tjejerna och killarna ska ju vara kvar på jobbet hela dagarna.
Therese Guovelin, HRF:s vice ordförande, håller med om att det är viktigt att de förtroendevalda får stöd.
– Dels är det ombudsmännens roll, men det är också viktigt att förtroendevalda kan stötta varandra, till exempel genom nätverk. Det är också viktigt att vi ser till att de får en bra start på sitt uppdrag genom att prata med arbets­givaren och kollegor. Då är hälften vunnet.
Hon säger att förbundet nu ska se över hur rutinerna för att stödja förtroendevalda kan bli ännu bättre.
– Vi måste prata med avdelningsstyrelserna om vilka åtgärder vi kan ta. I Agenda 2014 finns ju en rad åtgärder, till exempel utvecklingsplaner och mentorer för de förtroendevalda. Vi får prata igenom vad vi kan göra.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.