Nyheter hotellrevyn granskar
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så motarbetas förtroendevalda

Av HRF:s förtroendevalda har fyra av tio känt att de motarbetats av arbetsgivaren i sitt fackliga uppdrag, visar Hotellrevyns granskning. En av dem är Nettan Asplund, som blev sjukskriven efter att ha jobbat fackligt på sin arbetsplats.

Publicerad 28 augusti 2013
Så motarbetas förtroendevalda
Anette Asplund har erfarenhet av hur tufft det kan vara som förtroendevald.

Att representera facket på jobbet kan vara tufft. Olika typer av dåligt ­bemötande är vardag för många fackligt aktiva HRF:are, visar Hotell­revyns egen undersökning.
Fyra av tio förtroendevalda berättar om chefer och arbetsgivare som på olika sätt motarbetat det fackliga arbetet. Det kan handla om allt från att inte tillåta tid till fackligt arbete till att medvetet undanhålla eller inte godta information.
»Det jag säger gäller inte. Jag måste alltid ha med en ombudsman annars är det kört«, berättar en förtroendevald i undersökningen.

Ingen som arbetar fackligt får behandlas sämre på grund av sitt uppdrag, säger förtroende­mannalagen. Men trots lagen berättar en stor andel, drygt var fjärde, av HRF:s förtroendevalda att de trakasserats eller diskriminerats på grund av sitt fackliga uppdrag. Det kan vara att man fått färre timmar, sämre arbetstider eller gått miste om befordringar.
»Arbetsgivaren passar ju på att ›hämnas‹ när han vet att han kommer undan med det, till ­exempel lite sämre arbetstider och lite tråkigare arbetsuppgifter«, skriver en förtroendevald.
Andra vittnar om rena personangrepp.
»Jag blev utfryst och fick inte vara med på aktiviteter som andra anställda blev inbjudna till«, berättar en förtroendevald.
»Han har vid flera tillfällen blivit riktigt obehaglig. Han framhäver personliga svagheter och kommer med falska anklagelser, allt för att få en ur balans och backa«, skriver en annan om sin ­arbetsgivare.

 Therese Guovelin
Therese Guovelin.

Resultatet upprör Therese Guovelin, Hotell- och restaurangfackets vice ordförande.
– Det är alltid allvarligt med trakasserier och diskriminering, men det blir extra allvarligt när det gäller förtroendevalda. Det är absolut inte okej. Vi har förtroendemannalagen och vi har föreningsfrihet. Det är lagar som ska följas.
Nästan hälften av dem som känt sig mot­arbetade jobbar på arbetsplatser med fackklubb. Samma sak gäller dem som trakasserats eller blivit sämre behandlade.
– Det förvånar mig att det är så många utsatta även på ställen där det finns klubb. Det finns anledning att gå vidare med detta. Jag uppmanar alla som har råkat ut för det här att kontakta sin ombudsman, säger Therese Guovelin.

En som har erfarenhet av hur tufft det kan vara som förtroendevald är Anette Asplund, eller Nettan som hon oftast kallas. Efter att ha jobbat fackligt på sin arbetsplats, Smögens Hafvsbad, blev hon för snart ett år sedan sjukskriven.
– Jag var slut som människa. Klarade inget mer. Var helt utmattad.
Nettans historia går tillbaka några år, till när hon flyttade från hemstaden Stockholm till Smögen. Här fick hon snabbt jobb som servitris på ortens flaggskepp, Smögens Hafvs­bad. Lika snabbt noterade hon att saker inte stod rätt till.
– Det var rörigt. Scheman följdes inte eller ändrades hela tiden. Servitriserna hade inga raster utan fick stå och äta när det fanns tid.
Nettan hade jobbat fackligt tidigare, och redan efter två månader blev hon förtroendevald för Hotell- och restaurangfacket. Tillsammans med platsombudet på företagets systeranläggning försökte hon genom möten och förhandlingar få ordning på scheman och organisation. Men det gick trögt. Och när arbetsplatsen fick nya chefer växte problemen, säger Nettan.
– Det som tidigare varit små problem blev stora problem. Men jag har ju aldrig varit den som backar, så jag fortsatte tjata. Klart att jag var obekväm.

Även det dagliga arbetet blev tyngre. Nettan säger att cheferna ofta påstod att hon inte samarbetade, att hon var aggressiv och allra värst, att hennes kollegor var rädda för henne.
– Det var inte sant, jag kom bra överens med mina jobbarkompisar. När HRF-ombudsmannen frågade runt bland mina kollegor så skrattade folk bara.
Samtidigt upplevde hon att hon fick allt mer att göra.
– Jag jobbade ofta ensam med massor av gäster. Jag slet så att jag var helt slut varje arbets­pass. Ingen annan jobbade så.
Under en förhandling blev det för mycket.
– Jag fick återigen höra att jag var hatisk, att jag inte var samarbetsvillig och att alla var livrädda för mig. Jag är hård, men det tog bara stopp där.
När hon kom hem bröt hon ihop. Och nästa dag orkade hon inte gå till jobbet utan sjukanmälde sig. Husläkaren, och senare även företagshälsovården, konstaterade att Nettan drabbats av en akut stressreaktion. Hon blev sjukskriven i ett halvår.
Nu är hon tillbaka igen och tar en dag i taget. Nettan är säker på att hennes problem beror på att hon varit fackligt förtroendevald. Samtidigt har det också varit hennes räddning, säger hon.
– Situationen hade varit ännu värre om jag inte hade jobbat fackligt. Jag hade ändå varit en sådan som ifrågasätter och ställer krav, fast då hade jag varit helt oskyddad.

Jan Skoglund, vd för Smögens Hafvsbad, tycker att det är tråkigt att Nettan upplevt att hon blivit illa behandlad.
– Jag kan inte riktigt förstå kritiken, men det är ju hennes upplevelse, säger han.
Han är medveten om att det har varit konflikter på arbetsplatsen, men säger att det till stor del varit en konflikt mellan två personer.
– Kommunikationen var nog inte den bästa. Det är viktigt, det behövs en bra dialog och flexibilitet särskilt på ett litet företag som det här.
Jan Skoglund säger att flera förändringar har gjorts för att saker ska bli bättre. Bland annat ska alla arbetsledare gå kurs i lagar och regler som gäller på arbetsplatsen.
– Sedan har vi bestämt att sitta ner en gång i veckan, de fackliga representanterna och jag. Då hoppas vi att kunna lösa saker direkt så att allt inte behöver bli så stort. Vi har ju alla som mål att ha en trevlig och välfungerande arbetsplats där det är roligt att gå till jobbet.

Pelle Brandt är HRF-ombudsman i området, och den som tipsade Hotellrevyn om Nettans situation. Han tycker att hon är ett bra exempel på hur det kan vara för förtroendevalda.
– Nettan är som många andra som tar på sig förtroendeuppdrag, bra på att stå upp för lagar och regler och kanske lite gapig. Om saker inte har varit helt rätt så har hon sagt till.
Nettan har dessutom, liksom många förtroendevalda, varit i en väldigt utsatt situation, säger Pelle Brandt.
– Det är lätt för oss att åka dit, säga saker och sen åka därifrån. De här tjejerna och killarna ska ju vara kvar på jobbet hela dagarna.
Therese Guovelin, HRF:s vice ordförande, håller med om att det är viktigt att de förtroendevalda får stöd.
– Dels är det ombudsmännens roll, men det är också viktigt att förtroendevalda kan stötta varandra, till exempel genom nätverk. Det är också viktigt att vi ser till att de får en bra start på sitt uppdrag genom att prata med arbets­givaren och kollegor. Då är hälften vunnet.
Hon säger att förbundet nu ska se över hur rutinerna för att stödja förtroendevalda kan bli ännu bättre.
– Vi måste prata med avdelningsstyrelserna om vilka åtgärder vi kan ta. I Agenda 2014 finns ju en rad åtgärder, till exempel utvecklingsplaner och mentorer för de förtroendevalda. Vi får prata igenom vad vi kan göra.

Tips till förtroendevalda

 

  • Prata med kollegor och chefer om vad ditt uppdrag innebär.
  • Bygg nätverk med andra förtroendevalda. Kolla med din avdelning om det finns träffar eller möten du kan gå på.
  • Om det blir problem, kontakta en ombudsman direkt. De kan hjälpa till genom att prata med din arbetsgivare. Om det blir allvarliga problem kan de förhandla för dig.

Lagen som ska skydda förtroendevalda

Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, förtroendemannalagen, skyddar förtroendevaldas ställning på arbetsplatsen. Där står att en arbetsgivare inte får hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag. Förtroendemannen får inte ges sämre anställningsvillkor eller arbetsförhållanden på grund av sitt uppdrag. I lagen står också att en förtroendeman har rätt till ledighet för att arbeta med sitt uppdrag. Om dessa krav inte uppfylls kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.

 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter KARPALTUNNEL

Bra att veta om ”baristahandled”

Så uppstår besväret som ger stickningar, fummel och domnade händer – karpaltunnelsyndrom.

Publicerad 20 oktober 2020 Kommentera
Bra att veta om ”baristahandled”
Killen på bilden är modell, annars skulle vi tipsa honom om att göra övningen i punkt 3. Foto: Istockphoto

1 En viktig tunnel. Karpaltunneln sitter mitt i handleden, och leder den viktiga medianusnerven till fingrarna.  Karpaltunnelsyndrom är när nerven kommer i kläm.

2 Ond natt. Får du domningar och stickningar i händer och fingrar, ofta på natten? Då kan det vara just detta syndrom du råkat ut för. Nedsatt känsel, fumlighet, svårt att greppa och lätt att tappa saker är andra tecken. En del blir så svaga att det är svårt att skruva upp till exempel korken på en pet-flaska. Det kan också göra ont i handen och handleden.

3 Tidig insats. Gör armar uppåt sträck och knyt fingrarna, tio gånger per vaken timme. Det kan minska svullnaden i tidiga stadier.

4 Branschjobb frestar på. Upprepade monotona rörelser där man använder mycket kraft är en vanlig orsak. Det blir värre om man inte hinner ta paus. Kockar, städare, diskare och baristor har ofta sådant arbete. Det är inte för inte som karpaltunnelsyndrom också kallas baristahandled.

5 Hjälp finns. En arbetsterapeut kan ge behandling och träning. Stödskena är bra för att undvika böjda handleder som klämmer nerven. Kortisonspruta hjälper ibland. Ibuprofen eller andra antiinflammatoriska medel kan hjälpa. Du kan också prova behandling hos kiropraktor eller naprapat.

6 Dags för kniven. Om inget annat hjälper kan det bli operation. Ett snitt över karpaltunneln skär av ledbandet som täcker den och trycket minskar. Sedan läker ledbandet ihop av sig självt. Efteråt blir det lite mer utrymme för nerven.

7 Ta det lugnt. Efter operationen är du öm och ska ta det lugnt, speciellt under de första veckorna. Går du tillbaka för tidigt till ett arbete som överbelastar handen kan det leda till att operationen måste göras om. Det brukar behövas två till sex veckors sjukskrivning.

Källor: Danderyds sjukhus, Akademiska sjukhuset, 1177

Nyheter LAS

”Vi har kämpat”

I dag beslutade LO:s styrelse att säga nej till det bud som fanns för en överenskommelse om trygghet och omställning. ”Nu har vi försökt, och nu har vi slutligen gett upp för den här gången” säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Publicerad 16 oktober 2020 Kommentera
”Vi har kämpat”
Det blev en del sena förhandlingskvällar, men till slut sade LO nej till avtalsförslaget. Foto: Mostphotos

I går återupptog LO, PTK och Svenskt Näringsliv förhandlingarna om trygghet och omställning. I dag på eftermiddagen stod det klart att parterna inte kunnat enas.

– Vi har verkligen försökt att ända in i kaklet få till stånd en överenskommelse, men inte lyckats, sade LO:s ordförande Susanna Gideonsson vid en pressträff.

Att arbetsmarknadens parter inte kommit överens om ett avtal betyder att den utredning som presenterades i juni ska ligga till grund för ny lagstiftning.

Susanna Gideonsson. Foto: Joacim Schwartz

– Vi kan konstatera att den politiska inblandning som kom efter januariavtalet inte har varit av godo. Utgångspunkten för samtalet har blivit annorlunda. Det har alltid funnits ett annat alternativ som har legat på sidan om och som faktiskt har påverkat våra förhandlingar.

Enligt Susanna Gideonsson lyckades inte facken få till stånd mer trygghet för medlemmarna.

– Vi har lyckats bra på vissa bitar. Vi har lyckats mindre bra på de bitar som faktiskt var huvudanledningen till att vi begärde förhandling. Den om att lagen om anställningsskydd inte fungerar, att det är alldeles för många som står utan skydd, som inte ens omfattas av lagen.

Dagens besked innebär att många fackförbund i stället kommer att driva frågor om trygghet i den pågående avtalsrörelsen. HRF har till exempel kompletterat sina yrkanden till Visita med krav på ökat skydd mot hyvling och starkare rättigheter för deltidsanställda.

HRF:s ordförande Malin Ackholt säger i ett uttalande att ”Förslaget till överenskommelse var inte tillräckligt bra. Vi har gått in med ambitionen att sluta ett avtal som kan hålla över tid. Vi kan konstatera att Svenskt Näringsliv inte har gått oss till mötes i viktiga trygghetsfrågor för våra medlemmar på den framtida arbetsmarknaden”.

Susanna Gideonsson antydde på pressträffen att arbetsmarknadens parter inte kan ta ansvar för den politiska kris som eventuellt uppstår nu när man inte lyckades landa en överenskommelse.

– Vi har kämpat. Vi har trott på en överenskommelse, vi tror på den svenska modellen, vi tror på starka parter. Vi tror på facklig styrka, och det kommer vi att fortsätta göra.

Nyheter TRÄNGSEL

Fortsatt trängsel kan leda till vite

Trängseln på restaurangerna ser inte ut att minska. Fortfarande får många anmärkningar vid inspektion och när nattklubbarna i Stockholm öppnade blev klagomålen fler.

Publicerad 16 oktober 2020 Kommentera
Fortsatt trängsel kan leda till vite
Senaste helgen var det mycket folk på nattklubbar kring Stureplan. Foto: Roland Lundgren/Mostphotos

Sedan i juli har minst en tredjedel av de ställen som inspekterats av kommunernas miljöförvaltningar fått anmärkningar, både i Stockholm och Göteborg.

Förra helgen öppnade dessutom flera av de nattklubbar kring Stureplan i Stockholm som varit stängda. Enligt vittnesmål ska gästerna inte ha hållit säkerhetsavstånd.
– Efter helgen har vi fått in ett antal klagomål på ställen runt Stureplan. Vi tar till oss det och arbetar nu med hur vi kommer att gå vidare, säger Kristine Fornander, enhetschef på livsmedelskontrollen.

Kristine Fornander, enhetschef livsmedelskontrollen, Stockholm.

Av de 19 restauranger och kaféer som inspekterades under lördagen i Stockholm fick 7 anmärkningar. Nattklubbar ingick inte bland dem som fick besök.

Kommer de att inspekteras den här helgen?
– Vi berättar aldrig på förhand. Våra inspektioner är alltid oanmälda, säger Kristine Fornander.

Ungefär 35 procent av de ställen som inspekterats sedan i juli har fått anmärkningar.
– Det är för mycket. Vi har hållit på med det här så länge nu att fler borde klara att se till att avstånd hålls och bord glesas ut. Men jag förstår att det är svårt, säger Kristine Fornander.

Sedan i juli har kommunerna ansvar för att serveringsställen följer regler och ser till att det inte blir trängsel. De kan också komma med föreläggande om vite, det vill säga böter. Det vanligaste i Stockholm är att restaurangerna först får en anmärkning och chans att rätta till bristerna. Har de inte gjort det vid ett andra besök blir det föreläggande med vite.

Så många har inspekterats

  • Stockholm: sedan i juli har 999 serveringsställen inspekterats. 382 har fått anmärkningar. 35 har fått beslut om krav på åtgärder med vite.
  • Göteborg: sedan i juli har 959 inspekterats. 303 har fått anmärkningar. 26 har fått beslut om krav på åtgärder med vite.

Ungefär tio procent av dem som haft anmärkningar har inte åtgärdat bristerna vid det andra besöket. Ett fåtal av dem gör det inte heller till besök nummer tre. Då skickar inspektionen vidare ärendet till förvaltningsrätten som bestämmer om utdömande av vite. Ännu har inga sådana beslut kommit, men 35 företag i Stockholm riskerar att få betala.

Skulle bristerna vara mycket stora kan inspektörerna även stänga ett ställe direkt. Sedan månadsskiftet mars-april har 19 ställen fått stänga. Samtliga har kunnat öppna igen. Sedan kommunen tog över ansvaret och viten infördes är det bara tre som fått stänga.

Vid inspektionerna i Göteborg helgen 2–3 oktober fick 7 av 26 inspekterade anmärkningar för att det var för trångt.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här