Nyheter hotellrevyn granskar
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så motarbetas förtroendevalda

Av HRF:s förtroendevalda har fyra av tio känt att de motarbetats av arbetsgivaren i sitt fackliga uppdrag, visar Hotellrevyns granskning. En av dem är Nettan Asplund, som blev sjukskriven efter att ha jobbat fackligt på sin arbetsplats.

Publicerad 28 augusti 2013
Så motarbetas förtroendevalda
Anette Asplund har erfarenhet av hur tufft det kan vara som förtroendevald.

Att representera facket på jobbet kan vara tufft. Olika typer av dåligt ­bemötande är vardag för många fackligt aktiva HRF:are, visar Hotell­revyns egen undersökning.
Fyra av tio förtroendevalda berättar om chefer och arbetsgivare som på olika sätt motarbetat det fackliga arbetet. Det kan handla om allt från att inte tillåta tid till fackligt arbete till att medvetet undanhålla eller inte godta information.
»Det jag säger gäller inte. Jag måste alltid ha med en ombudsman annars är det kört«, berättar en förtroendevald i undersökningen.

Ingen som arbetar fackligt får behandlas sämre på grund av sitt uppdrag, säger förtroende­mannalagen. Men trots lagen berättar en stor andel, drygt var fjärde, av HRF:s förtroendevalda att de trakasserats eller diskriminerats på grund av sitt fackliga uppdrag. Det kan vara att man fått färre timmar, sämre arbetstider eller gått miste om befordringar.
»Arbetsgivaren passar ju på att ›hämnas‹ när han vet att han kommer undan med det, till ­exempel lite sämre arbetstider och lite tråkigare arbetsuppgifter«, skriver en förtroendevald.
Andra vittnar om rena personangrepp.
»Jag blev utfryst och fick inte vara med på aktiviteter som andra anställda blev inbjudna till«, berättar en förtroendevald.
»Han har vid flera tillfällen blivit riktigt obehaglig. Han framhäver personliga svagheter och kommer med falska anklagelser, allt för att få en ur balans och backa«, skriver en annan om sin ­arbetsgivare.

 Therese Guovelin
Therese Guovelin.

Resultatet upprör Therese Guovelin, Hotell- och restaurangfackets vice ordförande.
– Det är alltid allvarligt med trakasserier och diskriminering, men det blir extra allvarligt när det gäller förtroendevalda. Det är absolut inte okej. Vi har förtroendemannalagen och vi har föreningsfrihet. Det är lagar som ska följas.
Nästan hälften av dem som känt sig mot­arbetade jobbar på arbetsplatser med fackklubb. Samma sak gäller dem som trakasserats eller blivit sämre behandlade.
– Det förvånar mig att det är så många utsatta även på ställen där det finns klubb. Det finns anledning att gå vidare med detta. Jag uppmanar alla som har råkat ut för det här att kontakta sin ombudsman, säger Therese Guovelin.

En som har erfarenhet av hur tufft det kan vara som förtroendevald är Anette Asplund, eller Nettan som hon oftast kallas. Efter att ha jobbat fackligt på sin arbetsplats, Smögens Hafvsbad, blev hon för snart ett år sedan sjukskriven.
– Jag var slut som människa. Klarade inget mer. Var helt utmattad.
Nettans historia går tillbaka några år, till när hon flyttade från hemstaden Stockholm till Smögen. Här fick hon snabbt jobb som servitris på ortens flaggskepp, Smögens Hafvs­bad. Lika snabbt noterade hon att saker inte stod rätt till.
– Det var rörigt. Scheman följdes inte eller ändrades hela tiden. Servitriserna hade inga raster utan fick stå och äta när det fanns tid.
Nettan hade jobbat fackligt tidigare, och redan efter två månader blev hon förtroendevald för Hotell- och restaurangfacket. Tillsammans med platsombudet på företagets systeranläggning försökte hon genom möten och förhandlingar få ordning på scheman och organisation. Men det gick trögt. Och när arbetsplatsen fick nya chefer växte problemen, säger Nettan.
– Det som tidigare varit små problem blev stora problem. Men jag har ju aldrig varit den som backar, så jag fortsatte tjata. Klart att jag var obekväm.

Även det dagliga arbetet blev tyngre. Nettan säger att cheferna ofta påstod att hon inte samarbetade, att hon var aggressiv och allra värst, att hennes kollegor var rädda för henne.
– Det var inte sant, jag kom bra överens med mina jobbarkompisar. När HRF-ombudsmannen frågade runt bland mina kollegor så skrattade folk bara.
Samtidigt upplevde hon att hon fick allt mer att göra.
– Jag jobbade ofta ensam med massor av gäster. Jag slet så att jag var helt slut varje arbets­pass. Ingen annan jobbade så.
Under en förhandling blev det för mycket.
– Jag fick återigen höra att jag var hatisk, att jag inte var samarbetsvillig och att alla var livrädda för mig. Jag är hård, men det tog bara stopp där.
När hon kom hem bröt hon ihop. Och nästa dag orkade hon inte gå till jobbet utan sjukanmälde sig. Husläkaren, och senare även företagshälsovården, konstaterade att Nettan drabbats av en akut stressreaktion. Hon blev sjukskriven i ett halvår.
Nu är hon tillbaka igen och tar en dag i taget. Nettan är säker på att hennes problem beror på att hon varit fackligt förtroendevald. Samtidigt har det också varit hennes räddning, säger hon.
– Situationen hade varit ännu värre om jag inte hade jobbat fackligt. Jag hade ändå varit en sådan som ifrågasätter och ställer krav, fast då hade jag varit helt oskyddad.

Jan Skoglund, vd för Smögens Hafvsbad, tycker att det är tråkigt att Nettan upplevt att hon blivit illa behandlad.
– Jag kan inte riktigt förstå kritiken, men det är ju hennes upplevelse, säger han.
Han är medveten om att det har varit konflikter på arbetsplatsen, men säger att det till stor del varit en konflikt mellan två personer.
– Kommunikationen var nog inte den bästa. Det är viktigt, det behövs en bra dialog och flexibilitet särskilt på ett litet företag som det här.
Jan Skoglund säger att flera förändringar har gjorts för att saker ska bli bättre. Bland annat ska alla arbetsledare gå kurs i lagar och regler som gäller på arbetsplatsen.
– Sedan har vi bestämt att sitta ner en gång i veckan, de fackliga representanterna och jag. Då hoppas vi att kunna lösa saker direkt så att allt inte behöver bli så stort. Vi har ju alla som mål att ha en trevlig och välfungerande arbetsplats där det är roligt att gå till jobbet.

Pelle Brandt är HRF-ombudsman i området, och den som tipsade Hotellrevyn om Nettans situation. Han tycker att hon är ett bra exempel på hur det kan vara för förtroendevalda.
– Nettan är som många andra som tar på sig förtroendeuppdrag, bra på att stå upp för lagar och regler och kanske lite gapig. Om saker inte har varit helt rätt så har hon sagt till.
Nettan har dessutom, liksom många förtroendevalda, varit i en väldigt utsatt situation, säger Pelle Brandt.
– Det är lätt för oss att åka dit, säga saker och sen åka därifrån. De här tjejerna och killarna ska ju vara kvar på jobbet hela dagarna.
Therese Guovelin, HRF:s vice ordförande, håller med om att det är viktigt att de förtroendevalda får stöd.
– Dels är det ombudsmännens roll, men det är också viktigt att förtroendevalda kan stötta varandra, till exempel genom nätverk. Det är också viktigt att vi ser till att de får en bra start på sitt uppdrag genom att prata med arbets­givaren och kollegor. Då är hälften vunnet.
Hon säger att förbundet nu ska se över hur rutinerna för att stödja förtroendevalda kan bli ännu bättre.
– Vi måste prata med avdelningsstyrelserna om vilka åtgärder vi kan ta. I Agenda 2014 finns ju en rad åtgärder, till exempel utvecklingsplaner och mentorer för de förtroendevalda. Vi får prata igenom vad vi kan göra.

Tips till förtroendevalda

 

  • Prata med kollegor och chefer om vad ditt uppdrag innebär.
  • Bygg nätverk med andra förtroendevalda. Kolla med din avdelning om det finns träffar eller möten du kan gå på.
  • Om det blir problem, kontakta en ombudsman direkt. De kan hjälpa till genom att prata med din arbetsgivare. Om det blir allvarliga problem kan de förhandla för dig.

Lagen som ska skydda förtroendevalda

Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, förtroendemannalagen, skyddar förtroendevaldas ställning på arbetsplatsen. Där står att en arbetsgivare inte får hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag. Förtroendemannen får inte ges sämre anställningsvillkor eller arbetsförhållanden på grund av sitt uppdrag. I lagen står också att en förtroendeman har rätt till ledighet för att arbeta med sitt uppdrag. Om dessa krav inte uppfylls kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.

 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter förhandling

Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor

En HRF-medlem, anställd på en gård som föder upp alpackor, krävde att få ut sin slutlön och semesterersättning. Då anklagade arbetsgivare honom för sex alpackors död – och krävde nästan 500 000 kronor. Nu har de förlikats.

Publicerad 18 oktober 2019 Kommentera
Anklagades för alpackadöd – fick 40 000 kronor
När HRF-medlemmen ville ha ut sin lön anklagade arbetsgivaren honom för att ha haft ihjäl sex alpackor. Alpackorna på bilden har inget med saken att göra. Foto: Tomasz Matuszewski/Mostphotos

Den anställde arbetade bland annat med att sköta alpackorna på gården. Våren 2018 sade han upp sig. Men arbetsgivaren vägrade betala ut hans innestående lön och semesterersättning, och medlemmen vände sig till Hotell- och restaurangfacket.
– Då kom arbetsgivaren med ett motkrav på nästan 500 000 kronor. Han menade att sex av alpackorna hade avlidit efter att vår medlem hade misskött dem, säger HRF-ombudsman Emil Bäckström.

Facket menade att kravet var orimligt. Detta eftersom medlemmen varit anställd på alpackagården med lönestöd, i vilket det ingick att han skulle handledas på arbetet.
– Vi anser att man inte kan kräva det ansvaret utifrån de förutsättningarna, säger Emil Bäckström.

När facket och arbetsgivaren inte kunnat enas stämde HRF arbetsgivaren i tingsrätten. I veckan hölls en muntlig förberedelse i ärendet. Där kom parterna överens om en förlikning som bland annat innebar att HRF-medlemmen får 40 000 kronor.
– Arbetsgivaren kommer inte heller att kunna ta upp frågan om de döda alpackorna igen, säger Emil Bäckström.

Ur temat Pensionsfusket
Nyheter PENSION

”Man kan inte bara höja pensionsåldern”

I går beslutade riksdagen att höja pensionsåldern. Att bara höja gränsen för när man får gå i pension är inte rätt, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 17 oktober 2019 Kommentera
”Man kan inte bara höja pensionsåldern”
I veckan höjdes lägsta pensionsålder till 62 år. På sikt ska den höjas ytterligare. Foto: Birgit Reitz-Hofmann/Mostphotos

Nästa år höjs åldern då man tidigast har rätt att gå i pension, från 61 till 62 år. Samtidigt höjs gränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning. Dagens 67 år blir i stället 69 år. Efter det säger lagen om anställningsskydd, las, att arbetsgivare har rätt att säga upp personer utan att ha något särskilt skäl.

Bakom beslutet ligger en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna.
–  Jag kan förstå att man behöver göra något när snittåldern i Sverige ökar med två timmar om dagen. Men man kan inte bara höja pensionsåldern. Man måste skapa förutsättningar för människor att jobba längre. Man ska inte behöva gå sönder. Vi har väldigt få i branschen som jobbar till 65 i dag, för att kroppen inte funkar, säger Malin Ackholt.

Bakgrunden till att pensionsåldern höjs är att människor lever allt längre. Men medellivslängden för kvinnor i typiska LO-yrken med låga inkomster har inte ökat de senaste tio åren, visar en LO-rapport.

För att anställda inom hotell och restaurang ska orka jobba längre krävs satsningar på arbetsmiljö och trygghet, menar Malin Ackholt.
– Det behövs mer pengar i systemet. Minst dubbelt så mycket måste satsas på förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Dessutom behöver man lägga mer pengar i pensionssystemet. Annars gör sådana här beslut människor enkom fattigare.

– Kvinnor i vår bransch ligger på en pension som motsvarar drygt 50 procent av inkomsten. Lägger man till det utbredda fusket med tjänstepensionerna så inser man att politiken, men även vi parter har mycket kvar att göra.

Höjningarna är ett första steg i en planerad förändring av pensionssystemet. Om några år väntas gränserna höjas ytterligare.

Förändringarna gäller den allmänna, statliga, pensionen. Tjänstepensioner berörs inte.

Ingår i temat: Pensionsfusket 17 artiklar

Alla artiklar i temat (14 till)
Nyheter arbetsliv

Ny guide ska hjälpa arbetsgivare

Hur går ett medarbetarsamtal till? Och vad ska göras vid en nyanställning? Nu får branschens arbetsgivare ett nytt stöd som reder ut alla frågetecken. Det är HRF och Visita som tillsammans ligger bakom.

Publicerad 17 oktober 2019 1 kommentar
Ny guide ska hjälpa arbetsgivare
Branschens arbetsgivare ska få stöd i sitt arbetsgivarskap. Foto: Colourbox/Syda Productions
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

Den nya vägledningen heter Branschkoden och har tagits fram med medel från BFUF, Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond. Den innehåller praktisk information, checklistor och mallar för allt från jobbannonser och nyanställningar till medarbetarsamtal.
– Detta är ett sätt att ge arbetsgivare handledning i hur de ska kunna utöva ett bra arbetsgivarskap, säger Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Malin Ackholt.

Idén om en praktisk handledning för arbetsgivare väcktes ursprungligen av krögaren Fredrik Eriksson, som också varit involverad i arbetet. Det har även förtroendevalda från HRF varit, liksom unga chefer samt arbetsgivare i branschen.
– Arbetsgruppen har tittat på olika delar och ringat in områden. Det handlar inte om att lösa saker som är kollektivavtalsreglerade eller lagreglerade, utan om att hjälpa arbetsgivare göra mer rätt. Allt blir enklare om man gör rätt från början, säger Malin Ackholt.

Fakta: Branschkoden

Branschkoden är tillgänglig för alla och är gratis att ladda ner. Den kommer bland annat att finnas på Hotell- och restaurangfackets sajt och på Visita.se. Den finns också att hitta på bfuf.se.

Fråga om jobbet.
83
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här