Nyheter hotellrevyn granskar
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så motarbetas förtroendevalda

Av HRF:s förtroendevalda har fyra av tio känt att de motarbetats av arbetsgivaren i sitt fackliga uppdrag, visar Hotellrevyns granskning. En av dem är Nettan Asplund, som blev sjukskriven efter att ha jobbat fackligt på sin arbetsplats.

Publicerad 28 augusti 2013
Så motarbetas förtroendevalda
Anette Asplund har erfarenhet av hur tufft det kan vara som förtroendevald.

Att representera facket på jobbet kan vara tufft. Olika typer av dåligt ­bemötande är vardag för många fackligt aktiva HRF:are, visar Hotell­revyns egen undersökning.
Fyra av tio förtroendevalda berättar om chefer och arbetsgivare som på olika sätt motarbetat det fackliga arbetet. Det kan handla om allt från att inte tillåta tid till fackligt arbete till att medvetet undanhålla eller inte godta information.
»Det jag säger gäller inte. Jag måste alltid ha med en ombudsman annars är det kört«, berättar en förtroendevald i undersökningen.

Ingen som arbetar fackligt får behandlas sämre på grund av sitt uppdrag, säger förtroende­mannalagen. Men trots lagen berättar en stor andel, drygt var fjärde, av HRF:s förtroendevalda att de trakasserats eller diskriminerats på grund av sitt fackliga uppdrag. Det kan vara att man fått färre timmar, sämre arbetstider eller gått miste om befordringar.
»Arbetsgivaren passar ju på att ›hämnas‹ när han vet att han kommer undan med det, till ­exempel lite sämre arbetstider och lite tråkigare arbetsuppgifter«, skriver en förtroendevald.
Andra vittnar om rena personangrepp.
»Jag blev utfryst och fick inte vara med på aktiviteter som andra anställda blev inbjudna till«, berättar en förtroendevald.
»Han har vid flera tillfällen blivit riktigt obehaglig. Han framhäver personliga svagheter och kommer med falska anklagelser, allt för att få en ur balans och backa«, skriver en annan om sin ­arbetsgivare.

 Therese Guovelin
Therese Guovelin.

Resultatet upprör Therese Guovelin, Hotell- och restaurangfackets vice ordförande.
– Det är alltid allvarligt med trakasserier och diskriminering, men det blir extra allvarligt när det gäller förtroendevalda. Det är absolut inte okej. Vi har förtroendemannalagen och vi har föreningsfrihet. Det är lagar som ska följas.
Nästan hälften av dem som känt sig mot­arbetade jobbar på arbetsplatser med fackklubb. Samma sak gäller dem som trakasserats eller blivit sämre behandlade.
– Det förvånar mig att det är så många utsatta även på ställen där det finns klubb. Det finns anledning att gå vidare med detta. Jag uppmanar alla som har råkat ut för det här att kontakta sin ombudsman, säger Therese Guovelin.

En som har erfarenhet av hur tufft det kan vara som förtroendevald är Anette Asplund, eller Nettan som hon oftast kallas. Efter att ha jobbat fackligt på sin arbetsplats, Smögens Hafvsbad, blev hon för snart ett år sedan sjukskriven.
– Jag var slut som människa. Klarade inget mer. Var helt utmattad.
Nettans historia går tillbaka några år, till när hon flyttade från hemstaden Stockholm till Smögen. Här fick hon snabbt jobb som servitris på ortens flaggskepp, Smögens Hafvs­bad. Lika snabbt noterade hon att saker inte stod rätt till.
– Det var rörigt. Scheman följdes inte eller ändrades hela tiden. Servitriserna hade inga raster utan fick stå och äta när det fanns tid.
Nettan hade jobbat fackligt tidigare, och redan efter två månader blev hon förtroendevald för Hotell- och restaurangfacket. Tillsammans med platsombudet på företagets systeranläggning försökte hon genom möten och förhandlingar få ordning på scheman och organisation. Men det gick trögt. Och när arbetsplatsen fick nya chefer växte problemen, säger Nettan.
– Det som tidigare varit små problem blev stora problem. Men jag har ju aldrig varit den som backar, så jag fortsatte tjata. Klart att jag var obekväm.

Även det dagliga arbetet blev tyngre. Nettan säger att cheferna ofta påstod att hon inte samarbetade, att hon var aggressiv och allra värst, att hennes kollegor var rädda för henne.
– Det var inte sant, jag kom bra överens med mina jobbarkompisar. När HRF-ombudsmannen frågade runt bland mina kollegor så skrattade folk bara.
Samtidigt upplevde hon att hon fick allt mer att göra.
– Jag jobbade ofta ensam med massor av gäster. Jag slet så att jag var helt slut varje arbets­pass. Ingen annan jobbade så.
Under en förhandling blev det för mycket.
– Jag fick återigen höra att jag var hatisk, att jag inte var samarbetsvillig och att alla var livrädda för mig. Jag är hård, men det tog bara stopp där.
När hon kom hem bröt hon ihop. Och nästa dag orkade hon inte gå till jobbet utan sjukanmälde sig. Husläkaren, och senare även företagshälsovården, konstaterade att Nettan drabbats av en akut stressreaktion. Hon blev sjukskriven i ett halvår.
Nu är hon tillbaka igen och tar en dag i taget. Nettan är säker på att hennes problem beror på att hon varit fackligt förtroendevald. Samtidigt har det också varit hennes räddning, säger hon.
– Situationen hade varit ännu värre om jag inte hade jobbat fackligt. Jag hade ändå varit en sådan som ifrågasätter och ställer krav, fast då hade jag varit helt oskyddad.

Jan Skoglund, vd för Smögens Hafvsbad, tycker att det är tråkigt att Nettan upplevt att hon blivit illa behandlad.
– Jag kan inte riktigt förstå kritiken, men det är ju hennes upplevelse, säger han.
Han är medveten om att det har varit konflikter på arbetsplatsen, men säger att det till stor del varit en konflikt mellan två personer.
– Kommunikationen var nog inte den bästa. Det är viktigt, det behövs en bra dialog och flexibilitet särskilt på ett litet företag som det här.
Jan Skoglund säger att flera förändringar har gjorts för att saker ska bli bättre. Bland annat ska alla arbetsledare gå kurs i lagar och regler som gäller på arbetsplatsen.
– Sedan har vi bestämt att sitta ner en gång i veckan, de fackliga representanterna och jag. Då hoppas vi att kunna lösa saker direkt så att allt inte behöver bli så stort. Vi har ju alla som mål att ha en trevlig och välfungerande arbetsplats där det är roligt att gå till jobbet.

Pelle Brandt är HRF-ombudsman i området, och den som tipsade Hotellrevyn om Nettans situation. Han tycker att hon är ett bra exempel på hur det kan vara för förtroendevalda.
– Nettan är som många andra som tar på sig förtroendeuppdrag, bra på att stå upp för lagar och regler och kanske lite gapig. Om saker inte har varit helt rätt så har hon sagt till.
Nettan har dessutom, liksom många förtroendevalda, varit i en väldigt utsatt situation, säger Pelle Brandt.
– Det är lätt för oss att åka dit, säga saker och sen åka därifrån. De här tjejerna och killarna ska ju vara kvar på jobbet hela dagarna.
Therese Guovelin, HRF:s vice ordförande, håller med om att det är viktigt att de förtroendevalda får stöd.
– Dels är det ombudsmännens roll, men det är också viktigt att förtroendevalda kan stötta varandra, till exempel genom nätverk. Det är också viktigt att vi ser till att de får en bra start på sitt uppdrag genom att prata med arbets­givaren och kollegor. Då är hälften vunnet.
Hon säger att förbundet nu ska se över hur rutinerna för att stödja förtroendevalda kan bli ännu bättre.
– Vi måste prata med avdelningsstyrelserna om vilka åtgärder vi kan ta. I Agenda 2014 finns ju en rad åtgärder, till exempel utvecklingsplaner och mentorer för de förtroendevalda. Vi får prata igenom vad vi kan göra.

Tips till förtroendevalda

 

  • Prata med kollegor och chefer om vad ditt uppdrag innebär.
  • Bygg nätverk med andra förtroendevalda. Kolla med din avdelning om det finns träffar eller möten du kan gå på.
  • Om det blir problem, kontakta en ombudsman direkt. De kan hjälpa till genom att prata med din arbetsgivare. Om det blir allvarliga problem kan de förhandla för dig.

Lagen som ska skydda förtroendevalda

Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, förtroendemannalagen, skyddar förtroendevaldas ställning på arbetsplatsen. Där står att en arbetsgivare inte får hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag. Förtroendemannen får inte ges sämre anställningsvillkor eller arbetsförhållanden på grund av sitt uppdrag. I lagen står också att en förtroendeman har rätt till ledighet för att arbeta med sitt uppdrag. Om dessa krav inte uppfylls kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.

 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Nyheter tävling

Han ska få löken att glänsa i Årets kock

William Brittsjö från restaurang Ricordi var en av åtta som tog sig till final i Årets kock efter två hektiska tävlingsdagar.

Publicerad 22 juni 2021
Han ska få löken att glänsa i Årets kock
En av William Brittsjös favoritråvaror, gul lök, är också årets huvudråvara i finalen. Foto: Mostphotos, Privat

Åtta kockar ska göra upp om titeln Årets kock 2021 den 16 september. En av dem är du, grattis!
– Tack! Det är kul.

Hur var det att tävla?
– Det var extremt hård konkurrens, men det är bara att kämpa på. Dag två var det noll-noll igen, och då ger man allt.

Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Hur förbereder du dig för finalen?
– Det handlar om att man inte vet vad som komma skall. Man tittar på föregående år och utgår från det.
Det gäller att utvidga sin bredd som matlagare. Man får utgå från sig själv och vad man gillar att laga. Vi vet ju huvudråvaran, gul lök. Det är en av mina favoritråvaror. Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Huvudråvaran är känd, men mycket är en överraskning. Hur tänker du kring det?
– Råvarukorgen får man reda på samma dag, och så får man lite tid att förbereda sig.
Utmaningen är att man inte har någon exakt logistikkänsla när man inte hunnit träna på en rätt, så man får gå på magkänsla.

Vad hoppas du på för råvaror?
– Jag är ju göteborgare så skaldjur vore jättehärligt. Eller lamm, det gillar jag.

Finalisterna till Årets kock 2021, med William Brittsjö som tvåa från höger.

Vilka egenskaper är bra att ha när man tävlar i matlagning?
– I grund och botten handlar det om att vara smaksäker. Det är bra att vara stabil mentalt om något går fel.
Framför allt är det jätteviktigt att man tycker det är kul, annars klarar man inte av den träning som krävs.
Jag går all in i år och tror på den maten jag lagar och anpassar den utifrån tävlingen.

Jag gillar känslan av att vara underdog.

Här är William

Namn: William Brittsjö
Ålder: 22 år.
Från: Göteborg.
Arbetsplats: Ricordi, Stockholm.

Du är ung, bara 22 år. Du tävlar mot kockar med större erfarenhet.
– Ålder är bara en siffra. Det gäller att vara förberedd, skapa sig rätt förutsättningar och laga mat som man själv tror på samt ha lite flyt med domarna.
Men jag gillar känslan av att vara underdog, då slipper man den värsta pressen.

Är du nervös?
– Ja, det är klart man är. Jag har drömt om det här i så många år.
Det är en utmaning, men det ska inte vara lätt att vinna Årets kock. Det gäller att laga så god mat man bara kan.

Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här