Nyheter hotellrevyn granskar
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så motarbetas förtroendevalda

Av HRF:s förtroendevalda har fyra av tio känt att de motarbetats av arbetsgivaren i sitt fackliga uppdrag, visar Hotellrevyns granskning. En av dem är Nettan Asplund, som blev sjukskriven efter att ha jobbat fackligt på sin arbetsplats.

Publicerad 28 augusti 2013
Så motarbetas förtroendevalda
Anette Asplund har erfarenhet av hur tufft det kan vara som förtroendevald.

Att representera facket på jobbet kan vara tufft. Olika typer av dåligt ­bemötande är vardag för många fackligt aktiva HRF:are, visar Hotell­revyns egen undersökning.
Fyra av tio förtroendevalda berättar om chefer och arbetsgivare som på olika sätt motarbetat det fackliga arbetet. Det kan handla om allt från att inte tillåta tid till fackligt arbete till att medvetet undanhålla eller inte godta information.
»Det jag säger gäller inte. Jag måste alltid ha med en ombudsman annars är det kört«, berättar en förtroendevald i undersökningen.

Ingen som arbetar fackligt får behandlas sämre på grund av sitt uppdrag, säger förtroende­mannalagen. Men trots lagen berättar en stor andel, drygt var fjärde, av HRF:s förtroendevalda att de trakasserats eller diskriminerats på grund av sitt fackliga uppdrag. Det kan vara att man fått färre timmar, sämre arbetstider eller gått miste om befordringar.
»Arbetsgivaren passar ju på att ›hämnas‹ när han vet att han kommer undan med det, till ­exempel lite sämre arbetstider och lite tråkigare arbetsuppgifter«, skriver en förtroendevald.
Andra vittnar om rena personangrepp.
»Jag blev utfryst och fick inte vara med på aktiviteter som andra anställda blev inbjudna till«, berättar en förtroendevald.
»Han har vid flera tillfällen blivit riktigt obehaglig. Han framhäver personliga svagheter och kommer med falska anklagelser, allt för att få en ur balans och backa«, skriver en annan om sin ­arbetsgivare.

 Therese Guovelin
Therese Guovelin.

Resultatet upprör Therese Guovelin, Hotell- och restaurangfackets vice ordförande.
– Det är alltid allvarligt med trakasserier och diskriminering, men det blir extra allvarligt när det gäller förtroendevalda. Det är absolut inte okej. Vi har förtroendemannalagen och vi har föreningsfrihet. Det är lagar som ska följas.
Nästan hälften av dem som känt sig mot­arbetade jobbar på arbetsplatser med fackklubb. Samma sak gäller dem som trakasserats eller blivit sämre behandlade.
– Det förvånar mig att det är så många utsatta även på ställen där det finns klubb. Det finns anledning att gå vidare med detta. Jag uppmanar alla som har råkat ut för det här att kontakta sin ombudsman, säger Therese Guovelin.

En som har erfarenhet av hur tufft det kan vara som förtroendevald är Anette Asplund, eller Nettan som hon oftast kallas. Efter att ha jobbat fackligt på sin arbetsplats, Smögens Hafvsbad, blev hon för snart ett år sedan sjukskriven.
– Jag var slut som människa. Klarade inget mer. Var helt utmattad.
Nettans historia går tillbaka några år, till när hon flyttade från hemstaden Stockholm till Smögen. Här fick hon snabbt jobb som servitris på ortens flaggskepp, Smögens Hafvs­bad. Lika snabbt noterade hon att saker inte stod rätt till.
– Det var rörigt. Scheman följdes inte eller ändrades hela tiden. Servitriserna hade inga raster utan fick stå och äta när det fanns tid.
Nettan hade jobbat fackligt tidigare, och redan efter två månader blev hon förtroendevald för Hotell- och restaurangfacket. Tillsammans med platsombudet på företagets systeranläggning försökte hon genom möten och förhandlingar få ordning på scheman och organisation. Men det gick trögt. Och när arbetsplatsen fick nya chefer växte problemen, säger Nettan.
– Det som tidigare varit små problem blev stora problem. Men jag har ju aldrig varit den som backar, så jag fortsatte tjata. Klart att jag var obekväm.

Även det dagliga arbetet blev tyngre. Nettan säger att cheferna ofta påstod att hon inte samarbetade, att hon var aggressiv och allra värst, att hennes kollegor var rädda för henne.
– Det var inte sant, jag kom bra överens med mina jobbarkompisar. När HRF-ombudsmannen frågade runt bland mina kollegor så skrattade folk bara.
Samtidigt upplevde hon att hon fick allt mer att göra.
– Jag jobbade ofta ensam med massor av gäster. Jag slet så att jag var helt slut varje arbets­pass. Ingen annan jobbade så.
Under en förhandling blev det för mycket.
– Jag fick återigen höra att jag var hatisk, att jag inte var samarbetsvillig och att alla var livrädda för mig. Jag är hård, men det tog bara stopp där.
När hon kom hem bröt hon ihop. Och nästa dag orkade hon inte gå till jobbet utan sjukanmälde sig. Husläkaren, och senare även företagshälsovården, konstaterade att Nettan drabbats av en akut stressreaktion. Hon blev sjukskriven i ett halvår.
Nu är hon tillbaka igen och tar en dag i taget. Nettan är säker på att hennes problem beror på att hon varit fackligt förtroendevald. Samtidigt har det också varit hennes räddning, säger hon.
– Situationen hade varit ännu värre om jag inte hade jobbat fackligt. Jag hade ändå varit en sådan som ifrågasätter och ställer krav, fast då hade jag varit helt oskyddad.

Jan Skoglund, vd för Smögens Hafvsbad, tycker att det är tråkigt att Nettan upplevt att hon blivit illa behandlad.
– Jag kan inte riktigt förstå kritiken, men det är ju hennes upplevelse, säger han.
Han är medveten om att det har varit konflikter på arbetsplatsen, men säger att det till stor del varit en konflikt mellan två personer.
– Kommunikationen var nog inte den bästa. Det är viktigt, det behövs en bra dialog och flexibilitet särskilt på ett litet företag som det här.
Jan Skoglund säger att flera förändringar har gjorts för att saker ska bli bättre. Bland annat ska alla arbetsledare gå kurs i lagar och regler som gäller på arbetsplatsen.
– Sedan har vi bestämt att sitta ner en gång i veckan, de fackliga representanterna och jag. Då hoppas vi att kunna lösa saker direkt så att allt inte behöver bli så stort. Vi har ju alla som mål att ha en trevlig och välfungerande arbetsplats där det är roligt att gå till jobbet.

Pelle Brandt är HRF-ombudsman i området, och den som tipsade Hotellrevyn om Nettans situation. Han tycker att hon är ett bra exempel på hur det kan vara för förtroendevalda.
– Nettan är som många andra som tar på sig förtroendeuppdrag, bra på att stå upp för lagar och regler och kanske lite gapig. Om saker inte har varit helt rätt så har hon sagt till.
Nettan har dessutom, liksom många förtroendevalda, varit i en väldigt utsatt situation, säger Pelle Brandt.
– Det är lätt för oss att åka dit, säga saker och sen åka därifrån. De här tjejerna och killarna ska ju vara kvar på jobbet hela dagarna.
Therese Guovelin, HRF:s vice ordförande, håller med om att det är viktigt att de förtroendevalda får stöd.
– Dels är det ombudsmännens roll, men det är också viktigt att förtroendevalda kan stötta varandra, till exempel genom nätverk. Det är också viktigt att vi ser till att de får en bra start på sitt uppdrag genom att prata med arbets­givaren och kollegor. Då är hälften vunnet.
Hon säger att förbundet nu ska se över hur rutinerna för att stödja förtroendevalda kan bli ännu bättre.
– Vi måste prata med avdelningsstyrelserna om vilka åtgärder vi kan ta. I Agenda 2014 finns ju en rad åtgärder, till exempel utvecklingsplaner och mentorer för de förtroendevalda. Vi får prata igenom vad vi kan göra.

Tips till förtroendevalda

 

  • Prata med kollegor och chefer om vad ditt uppdrag innebär.
  • Bygg nätverk med andra förtroendevalda. Kolla med din avdelning om det finns träffar eller möten du kan gå på.
  • Om det blir problem, kontakta en ombudsman direkt. De kan hjälpa till genom att prata med din arbetsgivare. Om det blir allvarliga problem kan de förhandla för dig.

Lagen som ska skydda förtroendevalda

Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, förtroendemannalagen, skyddar förtroendevaldas ställning på arbetsplatsen. Där står att en arbetsgivare inte får hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag. Förtroendemannen får inte ges sämre anställningsvillkor eller arbetsförhållanden på grund av sitt uppdrag. I lagen står också att en förtroendeman har rätt till ledighet för att arbeta med sitt uppdrag. Om dessa krav inte uppfylls kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.

 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter

Sommartempo på Hotellrevyn

Nu växlar Hotellrevyn ner tempot några veckor, men vi är tillbaka igen i början av augusti med nya nyheter och reportage. Trevlig sommar alla läsare!

Publicerad 5 juli 2019 Kommentera
Sommartempo på Hotellrevyn
Redaktionen (ej i bild) samlar krafterna och är snart tillbaka. Foto: Istockphoto
Nyheter ARBETSMILJÖ

Allianceplus får kritik för arbetsmiljön

Kränkande särbehandling, stress och dålig ergonomi. Det kunde HRF se hos Allianceplus. Nu har bolaget drygt två månader på sig att identifiera, åtgärda och förebygga risker i arbetsmiljön.

Publicerad 5 juli 2019 Kommentera
Allianceplus får kritik för arbetsmiljön
Städföretaget Allianceplus. Foto: Hotellrevyn

Efter larm från Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud Alaettin Aycicek gjorde Arbetsmiljöverket i slutet av maj ett besök hos Allianceplus i Solna. Bolaget levererar städning, catering och andra tjänster till bland annat hotell. Arbetsmiljöverket påtalade en rad brister inom framför allt housekeeping på ett av hotellen. Nu har Allianceplus till den sista september på sig att upprätta riskbedömningar och handlingsplaner.

– När det gäller till exempel arbetsbelastningen tas ingen hänsyn till att olika rum tar olika lång tid att städa. Man ska klara tre rum per timme. Hinner man inte så städar man klart efter man stämplat ut. Många av våra medlemmar gör så för att de inte har permanent uppehållstillstånd och inte vågar riskera jobbet, säger Alaettin Aycicek.

Det är inget som Dalia Ramzi, vd på Allianceplus, känner igen.

– Det går helt emot våra regler och ramverk. Vi arbetar aktivt med hur vi säkerställer att våra medarbetare får rätt förutsättningar att göra ett bra arbete. Hinner man inte med det som förväntas av en på sin arbetsdag så ska detta alltid lyftas upp till chefen som sedan ansvarar för att se över arbetsfördelningen.

På Allianceplus hemsida kan man läsa att bolaget ”ingår partnerskap med kunder som är måna om kvalitet och om att skapa bästa möjliga arbetsmiljö för sina medarbetare”.

– Arbetsmiljön är ett väldigt viktigt fokusområde för oss. Vi har årligen utbildningar i arbetsmiljö och arbetsrätt för våra chefer. Eftersom majoriteten av våra medarbetare är ute och arbetar i våra kunders lokaler är det också extremt viktigt att vi har ett tätt samarbete med våra kunder när det gäller arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har begärt att få in en handlingsplan för både åtgärdande och förebyggande arbete senast den sista september och den arbetar vi med just nu, säger Dalia Ramzi.

Fokus KARRIÄR

Så vill HRF öka möjligheten att utvecklas

Besöksnäringen ses sällan som en bransch där man gör karriär. Det vill Hotell- och restaurangfacket ändra på.

Publicerad 1 juli 2019
Så vill HRF öka möjligheten att utvecklas
Källa: BFUF:s rapport »Karriär i besöksnäringen«

Det finns generellt få chefer i vår näring. I stället lägger man på våra medlemmar mycket ansvar, utan chefsbefogenheter. Och vi ställer ofta upp, säger Pim van Dorpel, HRF:s vice ordförande.

Snart lanseras Branschkoden, framtagen i samarbete mellan HRF och Visita, där man stärker gott arbetsgivarskap. En del i det är att se potentialen i de anställda. Det kan ge fler chans att utvecklas, tror Pim van Dorpel.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

En rapport från BFUF visar samtidigt att många prioriterar annat. Det kan vara längtan efter en rik fritid som gjort att man valt besöksnäringen, och de som ändå vill klättra byter sektor.

– Vi har ett glastak i kompetenstrappan kan man säga. Det är alldeles för lågt betalt även som chef. Många anser inte att det är värt att ta på sig extrauppgifter inom administration och ekonomi för den blygsamma löneökningen det innebär. Sedan har vi ett samhälle som inte är anpassat för vår näring. Alla kommuner tillhandahåller till exempel inte nattis, säger Pim van Dorpel.

Man får inte in nya kunskaper som kan leda till utvecklingSusanna Heldt Cassel

Susanna Heldt Cassel, en av forskarna bakom BFUF-rapporten, menar att branschens syn på utbildning skiljer sig från andra sektorer.

– Det är ganska tydligt att det inte är formell utbildning som räknas om man vill göra karriär i besöksnäringen. Det är på sätt och vis ett problem. Man får inte in nya kunskaper som kan leda till utveckling och innovationer.

Få chefsjobb

Andel som har ledande position/hög utbildning i olika sektorer.

  • Restaurang: 10 %
  • Handel: 10 %
  • Hotell: 11 %
  • Tillverkning/bygg: 15 %
  • Turism/resor: 24 %
  • Offentlig verksamhet: 51 %
  • Hälsa/sjukvård: 58 %

Källa: BFUF:s rapport »Karriär i besöksnäringen«

Pim van Dorpel anser också att det behövs en ny syn på utveckling och utbildning. Och det är framför allt arbetsgivarna som kan bli bättre på att visa vilka vägar man kan gå för att utvecklas inom branschen.

– De borde jobba mer agilt, med utveckling och utbildning hela livet. Och se till att det går att göra lönekarriär inom branschen. Man måste kunna få betalt för yrkesskicklighet. Som det är nu stannar löneutvecklingen vid 30. Där har arbetsgivarna haft ett kortsiktigt tänk som innebär att alla är utbytbara. Det tar tid att förändra, men det är på gång, säger Pim van Dorpel.

Fråga om jobbet.
76
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här