Ur artikelarkivet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så höststädar du ekonomin

Även om du inte drar hem de stora pengarna på jobbet så är din privatekonomi värd en genomgång. Hösten är perfekt för budgetstädning, på lagom avstånd från både julafton och sommarlov.

Publicerad 1 oktober 2007

Ju lägre inkomst man har desto mer noggrann måste man vara med vardagsekonomin, säger Ingela Gabrielsson som är privatekonom på Nordea. Hotell- och restaurangfackets medlemmar tjänar i genomsnitt mellan 15 700 och 18 900 kronor för en heltidstjänst. Men eftersom många jobbar deltid har en stor del av medlemmarna ännu mindre att leva på. Hotell- och restauranganställda är inte ensamma om att ha små marginaler. Vart femte hushåll har svårt att få ekonomin att gå ihop. Det visar en undersökning från Länsförsäkringar. Det gäller särskilt ensamstående föräldrar och unga. För att få ordning på sin vardagsekonomi är det viktigt att kartlägga vilka utgifter man har.
– Det är himla tråkigt att göra detta, men när man har gjort det har man fått fram svart på vitt hur det ser ut. Då kan man också börja jämföra utgifterna med de inkomster man har, säger Ingela Gabrielsson.

1. Kolla dina kvitton En bra start är att spara alla kvitton och räkningar man har under en månad. På så sätt blir det tydligt vilka utgifter man har och vart pengarna går.

2. Skippa spontanköpen För den som har möjlighet handlar det sedan om att minska på de småutgifter man har för att få mer pengar över.
– Det kan handla om att inte köpa kvällstidningen eller den där godispåsen på vägen hem från jobbet. Eller så handlar det om att gå ur bokklubbar och skippa tidningsprenumerationer, säger Ingela. Förlag är duktiga på att locka människor att gå med och sedan kan det kännas som ett stort företag att gå ur dem. Långsiktigt går det att spara mycket pengar på att planera sina inköp av mat och på att storhandla i stället för att handla varje dag om man har möjlighet.
– Det är viktigt att inte göra oplanerade inköp för även om det är roligt med spontanshopping så handlar det ofta om att man gör av med pengar som man inte har, säger Ingela. Hon tillägger att hon tror att det går att hitta många utgiftsposter just när det gäller spontana inköp.

3. Spara litegrann När du sedan har koll på dina utgifter och inkomster är det dags att se om du har möjlighet att spara pengar, säger Ingela. Många medlemmar i Hotell- och restaurangfacket har dock en låg medelinkomst och kan ha svårt att få utrymme att bygga upp ett sparande.
– Jag tycker inte att man ska tänka att man inte kan spara för att man bara har möjlighet att lägga undan en mycket liten slant. Även 100 kronor i månaden blir en del på längre sikt och sparandet är ju också en buffert om något händer, säger Ingela.

4. Gör jämförelser Hon tycker också att man bör se över om det går att få bostadsbidrag. Kanske kan man också fundera över om det på längre sikt går att förändra boendet och bo billigare. Andra mer långsiktiga men viktiga punkter att se över, är olika leverantörer.
– Det kan fi nnas en hel del att spara om du jämför vad olika försäkringsbolag, elbolag och teleleverantör kostar. Alla dessa behöver en regelbunden genomgång, säger Ingela. På hemsidor som pricerunner.se kan du få hjälp att se prisjämförelser mellan olika bolag och leverantörer. Konsumentverket har också både råd och kalkyler där man kan se hur man räknar ut vad till exempel maten för en familj kostar under en månad.

5. Köp bara för egna pengar Ingela Gabrielsson varnar också för så kalllade konsumtionslån, lån som människor tar då de köper exempelvis en tv i en butik.
– En grundregel är att bara göra av med pengar som du faktiskt har. Det är lätt att lura sig själv genom att handla kläder på postorder, då räkningen ju kommer senare. Undvik lån för att köpa saker och ta kontakt med din bank om du behöver råd. Det går också att spara pengar på att jämföra vad olika banker kan erbjuda just dig och hur höga deras avgifter för olika sorts tjänster är.

6. Dela rättvist, inte lika Ingela Gabrielsson tycker att det är viktigt att dela rättvist på utgifterna i hushållet.
– Det är vanligt att man delar lika på utgifterna trots att mannen ofta tjänar mer än kvinnan. Så ska det inte vara. Den som tjänar mest ska betala mer än den som tjänar minst. Båda parter måste ha samma möjlighet till sparande om det blir något över. Ofta leder att man delar lika till »onda cirklar« när det gäller framför allt kvinnors ekonomi. Eftersom kvinnor har lägre lön och får mindre över är de också försiktigare än män. De vågar sällan spara i fonder.
-Mitt råd är att det är viktigt att jobba heltid om man kan för att få en bättre ekonomisk grund att stå på.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Arbetslivsakuten DILEMMA

Chefen slarvar med korttidspermitteringen!

Lina är orolig att chefen slarvar med korttidspermitteringen. Det händer att Lina och de andra jobbar mer än de 60 procent som de ska, och hon är inte säker på att chefen redovisar korrekt. Chefen säger att det ”jämnar ut sig”. Vad ska Lina göra?

Publicerad 5 maj 2021 Kommentera
Chefen slarvar med korttidspermitteringen!
Richard Källstrand på Tillväxtverket ger råd i situationen. Foto: Tillväxtverket, Illustration: Mattias Käll

”Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig”

Richard Källstrand, avdelningschef kvalitet och kontroll, Tillväxtverket

– Företag som ansöker om korttidsstödet ska i förväg meddela oss om den planerade arbetstidsminskningen, det vill säga i vilken omfattning personalen ska vara permitterad enligt de lagstadgade permitteringsnivåerna.
Den faktiska arbetstidsminskningen ska sedan redogöras för oss och behöver vara minst lika stor som den avtalade permitteringsnivån.

– Permitterad personal kan alltså arbeta färre timmar under stödperioden, men får inte jobba mer än tidigare uppgjort. Det är inte heller tillåtet att jobba mer mot löfte om extra ersättning eller extra ledighet.

Richard Källstrand. Foto: Tillväxtverket

– Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig om ni jobbat mer än avtalet mellan arbetsgivare och personal säger.
Om arbetstiden behöver justeras under stödperioden kan arbetsgivaren byta till en mer passande permitteringsnivå genom att teckna ett nytt avtal.
Ett sådant avtal ersätter i så fall tidigare överenskommelser och gäller fram till avstämningen, där utfallet och ändringar ska återrapporteras till oss.

– Den som ansöker om ersättning ska alltid skicka in korrekta uppgifter för att vi på Tillväxtverket ska kunna fatta rättssäkra beslut.
Det är brottsligt att medvetet lämna felaktiga uppgifter och att inte anmäla om uppgifterna ändras under stödperioden.

Så går du vidare

Läs mer om stödet och permitteringsnivåerna på tillvaxtverket.se/korttid.

Tipsa om felaktiga utbetalningar på tillvaxtverket.se/anmalabrott. Du kan vara anonym.

– Om du misstänker att Tillväxtverket betalar eller har betalat ut stöd på oriktiga grunder kan du alltid tipsa oss om det. Då hjälper du oss i vårt arbete mot felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet.
Vi utreder alla tips och gör en polisanmälan om vi misstänker brott. På grund av sekretess kan vi dock inte berätta för dig som tipsat oss vad vi kommer fram till.

Snabbkurs 100 PROCENT

Bli proffs på heltid!

Här är sex saker som är bra att veta om heltidsarbete – begreppet som varierar rejält mellan länder och branscher.

Publicerad 4 maj 2021 Kommentera
Bli proffs på heltid!
Heltid, måttet på arbetstid som finns i flera varianter. Foto: Colourbox

1 Lagen är tak. Arbetstidslagen sätter taket för heltid. I lagen står det att den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan och max 160 timmar på en fyraveckorsperiod. På arbetsplatser utan kollektivavtal gäller lagen i sin helhet. Arbetsgivare och fackförbund kan i kollektivavtal komma överens om andra arbetstidsregler, men det får inte vara sämre villkor än vad lagtexten säger.

2 Längden varierar världen över! I Mexiko är 48 timmar den lagstadgade övre gränsen för veckoarbetstid. I andra änden av heltidsspektrat hittar vi Frankrike, som för 20 år sedan beslutade att minska heltiden från 39 timmar i veckan till dagens 35. Succès!

3 Facklig kärnfråga. År 1890 gick förstamajtågen under parollen »Åtta timmars arbetsdag«, men det skulle dröja till 1919 innan det blev verklighet. Då beslutade man om 48-timmarsvecka med åtta timmars arbetstid, måndag–lördag. Arbetar­rörelsen fortsatte ligga på och arbetstiden kortades vid flera tillfällen.

4 Planer på kortare arbetsvecka. Dagens 40-timmarsvecka var helt införd på arbetsmarknaden 1973, samtidigt som Maltas Sommar’n som aldrig säger nej var het. Nej blev det däremot till drömmen om att på sikt införa 30-timmarsvecka. Under tidigt 1970-tal var många partier positiva, men efter industrikrisen ändrades tonläget.

5 Heltid på HRF:s avtalsområde. I Hotell- och restaurangfackets avtal är heltid 40 timmars arbetsvecka i genomsnitt, 38 timmar för nattrecep­tionister. I Gröna riksavtalet räknas genomsnittet fram under en beräkningsperiod som kan ha olika längd hos olika arbetsgivare. Enligt avtalet är max­­längden 16 veckor, detta för anställda med månadslön. För anställda med timlön är maxlängden 8 veckor.

6 Flera mått på heltid. Att prata om heltid med folk från andra branscher kan vara förvirrande. Har du en kompis som jobbar i en butik med avtal kan hen vara heltidsanställd på 38 timmar och en kvart, och i Kommunals kollektivavtal finns heltid på 37 timmar.

Nyheter bonus

Här får de anställda pandemibonus

Under pandemin har försäljningen skjutit i höjden hos Jula Holdingkoncernen. För att fira får de anställda en bonus motsvarande 75 procent av en månadslön. Det gäller även de anställda på Jula Hotell & Konferens, koncernens hotellverksamhet.

Publicerad 3 maj 2021 Kommentera
Här får de anställda pandemibonus
På Jula Hotell & Konferens i Skara fick många anställda en bonus på aprillönen. Foto: Jula
Mikaela Grundström, vd Jula Hotell & Konferens. Foto: Privat

– Det är fantastiskt att även vår personal får ta del av detta i år. Det är en jättehärlig bonus, säger Mikaela Grundström, vd för hotellet.

Bonusen är baserad på årslön, och motsvarar ungefär 75 procent av en månadslön. All personal inom Jula Holdingkoncernen som varit anställd sedan januari 2019 får den. På hotellet är det de allra flesta anställda, säger Mikaela Grundström.
– Vi har ju inte varslat någon under pandemin, utan har sysselsatt vår personal med andra saker.

Detta är första gången som hotellpersonalen får ta del av bonusen, berättar Mikaela Grundström.
– Så det blev en väldigt rolig överraskning. Vår ägare tycker att vi på hotellet kämpar bra med de förutsättningar vi har under pandemin. Det känns jättefint, med tanke på hur det ser ut i hela vår bransch.

Julas ägare och koncernchef Karl-Johan Blank skriver i ett pressmeddelande:
– Vi har ett ledarskap och medarbetare som verkligen tar ansvar och är engagerade när det som mest behövs. Att vi under året hanterat många krissituationer och dessutom kunnat lära oss av dessa visar på styrka i våra organisationer. Det känns mycket bra att kunna belöna detta med den här bonusen.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här