Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så höjer vi lönerna

Om en månad är det dags för löneökningar enligt flera av HRF:s avtal. Och det finns olika modeller för att höja lönerna. På Scandic i Umeå används hotellkedjans egen modell för att mäta de anställdas prestationer och fördela potten. Tennstopet i Gävle har delat ökningen rakt av.

Publicerad 2 maj 2014
Så höjer vi lönerna
Josefin Sydlén (längst fram) och Annelie Holmberg (mitten) är med och förhandlar om potten för Angelica Lagré och de andra arbetskamraterna på Umeås Scandichotell. Foto: Patrick Degerman
inlinebild
– Jag tycker att det är jättebra att sätta upp mål, säger Josefin Sydlén. Foto: Patrick Degerman

Den 1 juni i år är det dags för årets lönehöjning på totalt 560 kronor. På Scandic­hotellen Plaza och Syd i Umeå fördelas 60 procent av lönehöjningen som pott, utifrån individuell arbetsprestation.
– Jag tycker att det fungerar bra, men det tog ett tag att sätta sig in i systemet, säger Josefin Sydlén, som är vice ordförande i klubben och sitter i Scandics samrådskommitté.
Pottförhandlingarna börjar i mars med att chefen har ett utvecklingssamtal med de anställda. De anställda får sätta upp mål för sig själva. Vid lönesamtalet i maj–juni stämmer de av för att veta hur det har gått. De anställda får poäng som avgör hur mycket var och en får i individuellt påslag.  

– Jag tycker att det är jättebra att sätta upp mål, säger Josefin Sydlén.
Efter lönesamtalet får hon en sammanställning med lönefördelningen från kontoret. Om något inte ser rätt ut kan hon begära fram underlag med kommentarer. Sedan kan hon förhandla med arbetsgivaren.
Hittills har det inte hänt att chef och anställd haft olika syn på poängen, enligt Josefin Sydlén.
– Det som däremot har varit problem är att folk tycker att det är krångligt med potten. Många blev besvikna när de inte fick hela löne­höjningen på 560 kronor. De trodde att alla skulle få det.

Samtliga Scandichotell ska ha pottförhandling. Scandic var med när Hotell- och restaurangfacket och arbetsgivarorganisationen Visita tog fram sitt verktyg för lönebildning, Lönepusslet, men har en egen modell. Scandic använder fyra kriterier som bedöms på en fyrgradig skala.
Första året som Scandic hade pottfördelning valde hotellen i Umeå att i stället dela rakt av. Detta på grund av att både fack och arbetsgivare var osäkra på hur de skulle hantera systemet.  

En svårighet med den individuella bedömningen av arbetsprestationen är att vissa chefer har kontorstider, påpekar Josefin Sydlén.
– De jobbar 7–16, sitter på kontor och ser inte kvällspersonalen på golvet. Då blir det svårt att göra en rättvis bedömning.
För egen del har Josefin Sydlén, som är servitris, löst problemet genom att ta med en chef som hon arbetar närmare med till lönesam­talet.

 

tennstopet gävleEmma Ekman, Johanna Björkman och Jessica Larsson har haft generella löneökningar på Tennstopet i Gävle. Bild: Pernilla Wahlman

»Tror att det är en fördel att alla får samma«

På Tennstopet i Gävle har alla fått avtalets löneökningar. »Det finns ju alltid möjlighet att få pengar utöver den generella höjningen«, säger Jessica Larsson.

På restaurang Tennstopet i Gävle brukar lönehöjningen fördelas generellt. Eftersom restaurangen fram tills nyligen har haft ett kollektivavtal tecknat direkt med Hotell- och restaurangfacket, ett så kallat hängavtal, har det inte funnits möjlighet till pottfördelning. Skönt, tycker platsombudet och kocken Jessica Larsson.
– Ja, jag är glad för det. Jag tror att det är en fördel att alla får samma. Med pottfördelning är det lätt att det blir orättvist. Det är inte lika lätt för en diskare som för en servitris att visa framfötterna och få en större del av potten. Vi har dessutom många skolungdomar som arbetar extra här.

Jessica Larsson tror att pottfördelning och framför allt verktyget Lönepusslet kan vara bra på vissa arbetsplatser, men svårare att genomföra på andra.
– Det är en fin tanke, men det kräver ju att alla får ordentliga lönesamtal och utvecklingssamtal för att veta vad de kan göra för att förbättra sina chanser. Här har vi inte ens personalmöten. Det är säkert bra på en del arbetsplatser, men här skulle det inte vara positivt.
Det finns i dagsläget en del orättvisa löneskillnader på restaurangen, berättar Jessica Larsson. Men hon tror inte att en individuell pottfördelning skulle lösa problemet. 
– Nej, jag tror inte det. Då handlar det nog mer om att jag som platsombud måste göra en översyn så att alla har minst de löner de har rätt till.

Att lönehöjningen delas ut generellt betyder däremot inte att det inte går att förhandla sig till mer pengar. Jessica Larsson brukar begära en egen löneförhandling, och uppmanar sina kollegor att göra likadant.
– Det finns ju alltid möjlighet att få pengar utöver den generella höjningen. Framför allt om man är i ett läge där man har fått lite mer ansvar eller andra arbetsuppgifter. Men det gäller att prata för sig. De som är tystlåtna halkar lätt efter.
Jessica Larsson tror att det är viktigt att våga prata öppet om lönerna på arbetsplatsen, och försöker aktivt att avdramatisera ämnet.
– Jag försöker få det till att det inte ska vara så känsligt. Jag upplever att de yngre tycker att det är lättare än de äldre. För dem är det fortfarande lite fult att prata om pengar.

 Så ska lönen öka — minst

Förändringar från 1 juni
(månadslön heltid/timlön)
Generell ökning  »Pott« Minimilön
kvali­ficerat yrkesarbete
 Minimilön
yrkesarbete
Ungdomslön**
Riksavtalet mellan HRF
och Visita,  »Gröna Riks­avtalet«
 224/1:29*  336/1:94* Ingångslön:
20989/121:30
6 års vana:
22373/129:30
Ingångslön:
19754/114:20
6 års vana:
21138/122:20
Från 19 år: 16434/95:00
Från 18 år: 15016/86:80
Från 17 år: 14307 / 82:70
Under 17 år: 12 907/ 74:60
Hängavtal på
»Gröna Riksavtalet«
560/3:24 Ingen  pott Ingångslön:
21509 /124:30
6 års vana:
22894/132:30
Ingångslön:
20274/117:20
6 års vana:
21659/125:20
Från 19 år: 16918 /97:80
Från 18 år: 15463/89:40
Från 17 år: 14727 / 85:10
Under 17 år: 13 272 / 76:70

 ** Ungdomslön enbart för yrkes­arbete och i högst tre år.
* Hela löne­utrymmet, totalt 560/3:24, kan också fördelas generellt.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter arbetsmiljö

HRF och Choice vill förebygga smitta

Hur kan hotellanställda skyddas mot coronavirus i sitt arbete? Det har HRF och Nordic Choice Hotels försökt ta reda på i ett gemensamt projekt. Målet är att ta fram ett verktyg, som en checklista, som kan användas på kedjans hotell.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
HRF och Choice vill förebygga smitta
Nordic Choice Hotels och HRF tar gemensamt grepp på coronarisker i arbetsmiljön. Foto: Paul Wallén/Mostphotos, Colourbox
Alejandro Quezada

I augusti förra året gick Nordic Choice-kedjan ut med att alla deras anställda med gästkontakt skulle bära munskydd för att förhindra coronasmitta. Problemet var bara att beslutet inte hade förhandlats med Hotell- och restaurangfacket.

Till slut hittade parterna en lösning – ett gemensamt projekt för riskbedömning och riskhantering kring covid-19 på hotellen.
– Vi har tillsammans med företagshälsovården i form av läkare och arbetsmiljöingenjör gått igenom hur arbetet med smittorisker ser ut på hotellen, vilka åtgärder som har gjorts och vad som behöver göras, säger Alejandro Quezada, HRF-ombudsman och regionalt skyddsombud som arbetar med projektet.

Sex Choice-hotell har genomgått en fördjupad riskbedömning. Planen är att med erfarenheterna därifrån skapa ett verktyg som sedan ska kunna användas på samtliga hotell i Nordic Choice-kedjan.
– Branschen är bra på att hitta lösningar, men det har inte funnits ett standardiserat sätt att arbeta med det här. Vi vill ge hotellen en struktur att följa, någon form av mall eller checklista. Vi som parter vill ta ett grepp på hur man kan jobba förebyggande i arbetsmiljön, säger Alejandro Quezada.

Erfarenheterna från hotellen ska diskuteras på ett möte i nästa vecka.

Nyheter VÅRT HRF

Hallå där, Anne Carlén Hellgren

Att starta nytt jobb under en pandemi är inte optimalt. Men Anne Carlén Hellgren, ny kassör i HRF:s avdelning 31 Karlstad, är taggad.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Hallå där, Anne Carlén Hellgren
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén

I december tog Anne Carlén Hellgren över rodret som kassör på HRF-kontoret i Karlstad.
Vad gjorde du tidigare?
– Jag kommer från Kommunal, där jag bland annat var regionalt fackligt ombud för privatanställda. Jag har stor erfarenhet av att arbeta med små privata arbetsgivare.

Vad lockade med HRF?
– Det är snabba puckar, kortare beslutsvägar och man får vara mer allround. Jag gillar att ha många bollar i luften, och det får man verkligen här. Det är underbart!

Vad tar du med från Kommunal?
– Förmågan att värva förtroendevalda. Att organisera, att väcka intresse. Jag har jobbat jättemycket med det. Ju fler förtroendevalda, desto mer kan vi påverka.

Nyheter konkurs

Här fortsätter konkurserna att öka

Konkurserna sjunker i de flesta branscher – men inte bland restauranger. Där ökade konkurserna med 48 procent i februari, jämfört med februari 2020. Det visar statistik från UC.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Här fortsätter konkurserna att öka
Förra året var ett krisår i restaurangbranschen. Nu verkar det som att konkurserna fortsätter att öka även i år. Foto: Colourbox
Richard Damberg. Foto: UC

Under krisåret 2020 gick nästan 700 svenska restauranger i konkurs, runt 200 fler än året innan. Och ännu har ökningen inte stannat upp, visar ny konkursstatistik.

– Restaurangbranschen är den enda branschen där konkurserna ökar jämfört med februari 2020, från 29 till 43. Det lär tyvärr inte blir bättre när kaféer och restauranger från och med i dag omfattas av nya, hårdare restriktioner, säger Richard Damberg, ekonom på kreditupplysningsföretaget UC.

Statistiken visar att konkurserna i landet sjönk med nästan 20 procent i februari, jämfört med samma månad 2020. Men restaurangbranschen går mot strömmen. Där steg i stället konkurserna med 48 procent.

Hittills i år har 102 restaurangföretag satts i konkurs. Det är en ökning med 26 procent jämfört med samma period förra året.

– De branscher som har drabbats hårdast av pandemin kommer att ha det fortsatt tufft ett tag till, men när väl vaccineringarna kommer i gång står hushållen redo att spendera pengar på restaurang, nöjen och upplevelser. I de branscherna är det relativt lätt att återanställa personal och startsträckan blir kort, säger Richard Damberg.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här