Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så höjer vi lönerna

Om en månad är det dags för löneökningar enligt flera av HRF:s avtal. Och det finns olika modeller för att höja lönerna. På Scandic i Umeå används hotellkedjans egen modell för att mäta de anställdas prestationer och fördela potten. Tennstopet i Gävle har delat ökningen rakt av.

Publicerad 2 maj 2014
Så höjer vi lönerna
Josefin Sydlén (längst fram) och Annelie Holmberg (mitten) är med och förhandlar om potten för Angelica Lagré och de andra arbetskamraterna på Umeås Scandichotell. Foto: Patrick Degerman
inlinebild
– Jag tycker att det är jättebra att sätta upp mål, säger Josefin Sydlén. Foto: Patrick Degerman

Den 1 juni i år är det dags för årets lönehöjning på totalt 560 kronor. På Scandic­hotellen Plaza och Syd i Umeå fördelas 60 procent av lönehöjningen som pott, utifrån individuell arbetsprestation.
– Jag tycker att det fungerar bra, men det tog ett tag att sätta sig in i systemet, säger Josefin Sydlén, som är vice ordförande i klubben och sitter i Scandics samrådskommitté.
Pottförhandlingarna börjar i mars med att chefen har ett utvecklingssamtal med de anställda. De anställda får sätta upp mål för sig själva. Vid lönesamtalet i maj–juni stämmer de av för att veta hur det har gått. De anställda får poäng som avgör hur mycket var och en får i individuellt påslag.  

– Jag tycker att det är jättebra att sätta upp mål, säger Josefin Sydlén.
Efter lönesamtalet får hon en sammanställning med lönefördelningen från kontoret. Om något inte ser rätt ut kan hon begära fram underlag med kommentarer. Sedan kan hon förhandla med arbetsgivaren.
Hittills har det inte hänt att chef och anställd haft olika syn på poängen, enligt Josefin Sydlén.
– Det som däremot har varit problem är att folk tycker att det är krångligt med potten. Många blev besvikna när de inte fick hela löne­höjningen på 560 kronor. De trodde att alla skulle få det.

Samtliga Scandichotell ska ha pottförhandling. Scandic var med när Hotell- och restaurangfacket och arbetsgivarorganisationen Visita tog fram sitt verktyg för lönebildning, Lönepusslet, men har en egen modell. Scandic använder fyra kriterier som bedöms på en fyrgradig skala.
Första året som Scandic hade pottfördelning valde hotellen i Umeå att i stället dela rakt av. Detta på grund av att både fack och arbetsgivare var osäkra på hur de skulle hantera systemet.  

En svårighet med den individuella bedömningen av arbetsprestationen är att vissa chefer har kontorstider, påpekar Josefin Sydlén.
– De jobbar 7–16, sitter på kontor och ser inte kvällspersonalen på golvet. Då blir det svårt att göra en rättvis bedömning.
För egen del har Josefin Sydlén, som är servitris, löst problemet genom att ta med en chef som hon arbetar närmare med till lönesam­talet.

 

tennstopet gävleEmma Ekman, Johanna Björkman och Jessica Larsson har haft generella löneökningar på Tennstopet i Gävle. Bild: Pernilla Wahlman

»Tror att det är en fördel att alla får samma«

På Tennstopet i Gävle har alla fått avtalets löneökningar. »Det finns ju alltid möjlighet att få pengar utöver den generella höjningen«, säger Jessica Larsson.

På restaurang Tennstopet i Gävle brukar lönehöjningen fördelas generellt. Eftersom restaurangen fram tills nyligen har haft ett kollektivavtal tecknat direkt med Hotell- och restaurangfacket, ett så kallat hängavtal, har det inte funnits möjlighet till pottfördelning. Skönt, tycker platsombudet och kocken Jessica Larsson.
– Ja, jag är glad för det. Jag tror att det är en fördel att alla får samma. Med pottfördelning är det lätt att det blir orättvist. Det är inte lika lätt för en diskare som för en servitris att visa framfötterna och få en större del av potten. Vi har dessutom många skolungdomar som arbetar extra här.

Jessica Larsson tror att pottfördelning och framför allt verktyget Lönepusslet kan vara bra på vissa arbetsplatser, men svårare att genomföra på andra.
– Det är en fin tanke, men det kräver ju att alla får ordentliga lönesamtal och utvecklingssamtal för att veta vad de kan göra för att förbättra sina chanser. Här har vi inte ens personalmöten. Det är säkert bra på en del arbetsplatser, men här skulle det inte vara positivt.
Det finns i dagsläget en del orättvisa löneskillnader på restaurangen, berättar Jessica Larsson. Men hon tror inte att en individuell pottfördelning skulle lösa problemet. 
– Nej, jag tror inte det. Då handlar det nog mer om att jag som platsombud måste göra en översyn så att alla har minst de löner de har rätt till.

Att lönehöjningen delas ut generellt betyder däremot inte att det inte går att förhandla sig till mer pengar. Jessica Larsson brukar begära en egen löneförhandling, och uppmanar sina kollegor att göra likadant.
– Det finns ju alltid möjlighet att få pengar utöver den generella höjningen. Framför allt om man är i ett läge där man har fått lite mer ansvar eller andra arbetsuppgifter. Men det gäller att prata för sig. De som är tystlåtna halkar lätt efter.
Jessica Larsson tror att det är viktigt att våga prata öppet om lönerna på arbetsplatsen, och försöker aktivt att avdramatisera ämnet.
– Jag försöker få det till att det inte ska vara så känsligt. Jag upplever att de yngre tycker att det är lättare än de äldre. För dem är det fortfarande lite fult att prata om pengar.

 Så ska lönen öka — minst

Förändringar från 1 juni
(månadslön heltid/timlön)
Generell ökning  »Pott« Minimilön
kvali­ficerat yrkesarbete
 Minimilön
yrkesarbete
Ungdomslön**
Riksavtalet mellan HRF
och Visita,  »Gröna Riks­avtalet«
 224/1:29*  336/1:94* Ingångslön:
20989/121:30
6 års vana:
22373/129:30
Ingångslön:
19754/114:20
6 års vana:
21138/122:20
Från 19 år: 16434/95:00
Från 18 år: 15016/86:80
Från 17 år: 14307 / 82:70
Under 17 år: 12 907/ 74:60
Hängavtal på
»Gröna Riksavtalet«
560/3:24 Ingen  pott Ingångslön:
21509 /124:30
6 års vana:
22894/132:30
Ingångslön:
20274/117:20
6 års vana:
21659/125:20
Från 19 år: 16918 /97:80
Från 18 år: 15463/89:40
Från 17 år: 14727 / 85:10
Under 17 år: 13 272 / 76:70

 ** Ungdomslön enbart för yrkes­arbete och i högst tre år.
* Hela löne­utrymmet, totalt 560/3:24, kan också fördelas generellt.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter LAS

Två LO-förbund hakar på las-uppgörelse

Fackförbunden IF Metall och Kommunal väljer att ansluta sig till den uppgörelse som PTK och Svensk Näringsliv gjorde i oktober. Det handlar bland annat turordningsregler och omställning.

Publicerad 4 december 2020 Kommentera
Två LO-förbund hakar på las-uppgörelse
Kommunal är ett av LO-förbunden som nu ansluter sig till den uppgörelse kring las och omställning som PTK och Svenskt Näringsliv undertecknat. Även IF Metall går med. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

I mitten av oktober valde LO att säga nej till förslaget som fanns om nya regler inom arbetsrätt och omställning. Organisationerna PTK och Svenskt Näringsliv sade ja, och regeringen valde att jobba vidare med deras överenskommelse.

I dag meddelade LO-facken Kommunal och IF Metall att de väljer att ansluta sig.
– När vi får möjlighet att direkt förhandla med Svenskt Näringsliv så tar vi det ansvaret, säger Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal, vid en pressträff.

De båda LO-förbunden har fått till två stora förändringar i den uppgörelse som fanns. Dels har tidsgränsen sänkts för när den som har en särskild visstidsanställning ska erbjudas en tillsvidareanställning, från 18 till 12 månader. Särskild visstid ersätter i uppgörelsen allmän visstid. Dels har man fått gehör för att det ska finnas upp till tre månaders omställningstid när en anställd får minskad tjänstgöringsgrad, så kallad hyvling.

Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande, är inte förvånad över att IF Metall väljer att ansluta sig till överläggningarna.
– Jag har uppfattat IF Metall som väldigt tydliga med att de ser frågor om kompetensutveckling som oerhört viktiga för medlemmarna. Sedan om det skulle resultera i den här överenskommelsen, det har jag inte spekulerat om.

Att det här skulle skada LO och dess sammanhållning tror hon inte.
– Nej, det här handlar om att två förbund har gått vidare för att det är viktiga frågor för deras medlemmar. Det finns inget som säger att de inte kan göra det. Nu är det viktigt att LO diskuterar strategin i det fortsatta arbetet.

Överväger HRF att ansluta sig till uppgörelsen?
– Vi har inte haft en intern diskussion utifrån det ställningstagande som IF Metall och Kommunal har gjort. Vårt ansvar är att förhandla fram något som är bra för våra medlemmar, och det finns många delar i den uppgörelsen som inte är det. Nu ska vi se hur LO:s gemensamma strategi ser ut framöver.

Nyheter A-KASSA

Pressad väntan på a-kassa

Medlemmar i Hotell- och restauranganställdas a-kassa har under pandemin behövt vänta upp till 15 veckor på att få sin ersättning. Väntetiden är nu kortare, men fortfarande längre än i andra branscher.

Publicerad 4 december 2020 Kommentera
Pressad väntan på a-kassa
Rekordmånga arbetslösa inom branschen ger långa väntetider för att få a-kassa. Foto: Madelen/Mostphotos

Utan jobb och utan pengar. Så är läget för många av de hotell- och restauranganställda som förlorat jobbet på grund av coronaviruset. Under pandemin har väntetiderna för att få ut ersättning från a-kassan ökat kraftigt.

Just nu ligger väntetiden på nio veckor för medlemmar i Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK. Det är två veckor längre än genomsnittet för alla a-kassor. Och väntetiderna har varit uppe i så mycket som 15 veckor.

Karin Pettersson, föreståndare för HRAK, inser att detta innebär stora problem för de drabbade.
– Jag förstår att de är besvikna och vi tycker själva att det är oacceptabelt. Många medlemmar har en tuff situation, det märker vi på samtalen. Det kan vara flera i hushållet som arbetar i branschen. Människor är oroliga för att behöva gå ifrån hus och hem, och tvingas låna pengar.

Hittills i år har HRAK betalat ut ersättning till 23 000 personer. Ett vanligt år brukar det vara omkring 13 000. Karin Pettersson beskriver situationen som extrem.
– Vår organisation befinner sig i stabsläge. Vi har fått viss hjälp av andra a-kassor, men det är så otroligt stora volymer.

Medlemsantalet har i år gått från 73 500 till 93 500.
– De tre sista veckorna har vi fått in omkring 2 000 nya medlemmar som känner oro för sin framtid inom branschen. Vår prognos är att de också kommer att söka ersättning.

HRAK har fått extra ekonomiskt tillskott för att kunna anställa fler handläggare, men det löser inte problemen på kort sikt, säger Karin Pettersson.
– Det tar 12 till 24 månader för en handläggare att bli fullt ut produktiv. Vi har ett komplext gammalt regelverk med otroligt många villkor som ska uppfyllas. Vi har gjort beslutsfattare uppmärksamma på att reglerna behöver förenklas.

Ett fortsatt problem är också att arbetsgivare dröjer med att lämna arbetsgivarintyg eller fyller i dem på fel sätt.

Att vara arbetslös på grund av pandemin innebär en ny sorts press, säger Karin Pettersson.
– Det finns sorg och frustration bland serviceproffs som inte vet om de kommer att kunna jobba inom sitt yrke igen. Hur branschen kommer ut på andra sidan vet vi ju inte. Men vi kalkylerar med en hög arbetslöshet även under 2021 och en bit in på 2022.

I april bedömer Karin Pettersson att HRAK kommer att vara nere i samma väntetider som övriga a-kassor.

Nyheter PRIS

Hotellrevyns vinskribent hyllas

Hurra, säger vi för Ulrika Karlsson, sommelier och Hotellrevyns egen vinskribent, vars restaurang Krakas krog utsetts till Årets resmål av tidningen Dagens Industri.

Publicerad 3 december 2020 Kommentera
Hotellrevyns vinskribent hyllas
Hållbart och lokalt fokus var det som gav Ulrika Karlsson och Krakas krog utmärkelsen Årets resmål. Foto: Krakas.se, Annika af Klercker

Hur stort är det här?
– Det är stort. Under alla år har vi märkt att Dagens Industri har stor inverkan på våra gäster. De använder den som en guide. Du skulle se min mejlbox och min telefon nu, vi pratar hundratals gratulationer från gäster och branschkollegor. Jag blir så glad att de tar sig tid.

Vad betyder det för dig?
– När man ligger så här avsides är det viktigt med uppmärksamhet för att hålla gästernas intresse uppe. En sådan här utmärkelse sporrar oss att fortsätta arbeta med högsta kvalitet i det vi gör. Det är ganska hårt arbete att driva restaurang som vi gör, med fokus på hållbarhet och närodlat. Det är kul, men det är långa dagar och kräver stort engagemang.

Krakas krog ligger på Gotland, ungefär fyra mil från Visby. Vilka gästar er?
– Den här sommaren har det varit många nya gäster. 95 procent kommer inte från Gotland. Vi var lite oroliga när vi insåg att våra utländska gäster inte skulle kunna komma. Men det har varit hur många svenska gäster som helst. Våra väntelistor var enorma den här sommaren.

Hade önskat att vi kunde samla hela teamet.

Ni har bara öppet fyra månader om året, hur kommer det sig?
– Det är utifrån vad som finns råvarumässigt. Vi jobbar med hållbarhet och närodlat, den filosofin passar bäst under sommarmånaderna. Men vi har stretchat ut det. Tidigare stängde vi i slutet av augusti, och nu i mitten av oktober. Vi har ju jobbat så här sedan 2006 och ju längre man håller på desto mer är odlare och producenter med på tåget. Så de har hjälpt oss att förlänga säsongen.

Hur har ni firat?
– Det blev en liten utdelning med en jättefin lunch på Nour, Sayan Isakssons restaurang i Stockholm. Så firade vi lite med en riktigt god flaska vin när jag kom hem. Vi läser upp alla lyckönskningar för varandra, min man och jag. Man hade önskat att vi kunde samla hela teamet, men det går inte nu. Det kommer vi att göra sen.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här