Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så höjer vi lönerna

Om en månad är det dags för löneökningar enligt flera av HRF:s avtal. Och det finns olika modeller för att höja lönerna. På Scandic i Umeå används hotellkedjans egen modell för att mäta de anställdas prestationer och fördela potten. Tennstopet i Gävle har delat ökningen rakt av.

Publicerad 2 maj 2014
Så höjer vi lönerna
Josefin Sydlén (längst fram) och Annelie Holmberg (mitten) är med och förhandlar om potten för Angelica Lagré och de andra arbetskamraterna på Umeås Scandichotell. Foto: Patrick Degerman
inlinebild
– Jag tycker att det är jättebra att sätta upp mål, säger Josefin Sydlén. Foto: Patrick Degerman

Den 1 juni i år är det dags för årets lönehöjning på totalt 560 kronor. På Scandic­hotellen Plaza och Syd i Umeå fördelas 60 procent av lönehöjningen som pott, utifrån individuell arbetsprestation.
– Jag tycker att det fungerar bra, men det tog ett tag att sätta sig in i systemet, säger Josefin Sydlén, som är vice ordförande i klubben och sitter i Scandics samrådskommitté.
Pottförhandlingarna börjar i mars med att chefen har ett utvecklingssamtal med de anställda. De anställda får sätta upp mål för sig själva. Vid lönesamtalet i maj–juni stämmer de av för att veta hur det har gått. De anställda får poäng som avgör hur mycket var och en får i individuellt påslag.  

– Jag tycker att det är jättebra att sätta upp mål, säger Josefin Sydlén.
Efter lönesamtalet får hon en sammanställning med lönefördelningen från kontoret. Om något inte ser rätt ut kan hon begära fram underlag med kommentarer. Sedan kan hon förhandla med arbetsgivaren.
Hittills har det inte hänt att chef och anställd haft olika syn på poängen, enligt Josefin Sydlén.
– Det som däremot har varit problem är att folk tycker att det är krångligt med potten. Många blev besvikna när de inte fick hela löne­höjningen på 560 kronor. De trodde att alla skulle få det.

Samtliga Scandichotell ska ha pottförhandling. Scandic var med när Hotell- och restaurangfacket och arbetsgivarorganisationen Visita tog fram sitt verktyg för lönebildning, Lönepusslet, men har en egen modell. Scandic använder fyra kriterier som bedöms på en fyrgradig skala.
Första året som Scandic hade pottfördelning valde hotellen i Umeå att i stället dela rakt av. Detta på grund av att både fack och arbetsgivare var osäkra på hur de skulle hantera systemet.  

En svårighet med den individuella bedömningen av arbetsprestationen är att vissa chefer har kontorstider, påpekar Josefin Sydlén.
– De jobbar 7–16, sitter på kontor och ser inte kvällspersonalen på golvet. Då blir det svårt att göra en rättvis bedömning.
För egen del har Josefin Sydlén, som är servitris, löst problemet genom att ta med en chef som hon arbetar närmare med till lönesam­talet.

 

tennstopet gävleEmma Ekman, Johanna Björkman och Jessica Larsson har haft generella löneökningar på Tennstopet i Gävle. Bild: Pernilla Wahlman

»Tror att det är en fördel att alla får samma«

På Tennstopet i Gävle har alla fått avtalets löneökningar. »Det finns ju alltid möjlighet att få pengar utöver den generella höjningen«, säger Jessica Larsson.

På restaurang Tennstopet i Gävle brukar lönehöjningen fördelas generellt. Eftersom restaurangen fram tills nyligen har haft ett kollektivavtal tecknat direkt med Hotell- och restaurangfacket, ett så kallat hängavtal, har det inte funnits möjlighet till pottfördelning. Skönt, tycker platsombudet och kocken Jessica Larsson.
– Ja, jag är glad för det. Jag tror att det är en fördel att alla får samma. Med pottfördelning är det lätt att det blir orättvist. Det är inte lika lätt för en diskare som för en servitris att visa framfötterna och få en större del av potten. Vi har dessutom många skolungdomar som arbetar extra här.

Jessica Larsson tror att pottfördelning och framför allt verktyget Lönepusslet kan vara bra på vissa arbetsplatser, men svårare att genomföra på andra.
– Det är en fin tanke, men det kräver ju att alla får ordentliga lönesamtal och utvecklingssamtal för att veta vad de kan göra för att förbättra sina chanser. Här har vi inte ens personalmöten. Det är säkert bra på en del arbetsplatser, men här skulle det inte vara positivt.
Det finns i dagsläget en del orättvisa löneskillnader på restaurangen, berättar Jessica Larsson. Men hon tror inte att en individuell pottfördelning skulle lösa problemet. 
– Nej, jag tror inte det. Då handlar det nog mer om att jag som platsombud måste göra en översyn så att alla har minst de löner de har rätt till.

Att lönehöjningen delas ut generellt betyder däremot inte att det inte går att förhandla sig till mer pengar. Jessica Larsson brukar begära en egen löneförhandling, och uppmanar sina kollegor att göra likadant.
– Det finns ju alltid möjlighet att få pengar utöver den generella höjningen. Framför allt om man är i ett läge där man har fått lite mer ansvar eller andra arbetsuppgifter. Men det gäller att prata för sig. De som är tystlåtna halkar lätt efter.
Jessica Larsson tror att det är viktigt att våga prata öppet om lönerna på arbetsplatsen, och försöker aktivt att avdramatisera ämnet.
– Jag försöker få det till att det inte ska vara så känsligt. Jag upplever att de yngre tycker att det är lättare än de äldre. För dem är det fortfarande lite fult att prata om pengar.

 Så ska lönen öka — minst

Förändringar från 1 juni
(månadslön heltid/timlön)
Generell ökning  »Pott« Minimilön
kvali­ficerat yrkesarbete
 Minimilön
yrkesarbete
Ungdomslön**
Riksavtalet mellan HRF
och Visita,  »Gröna Riks­avtalet«
 224/1:29*  336/1:94* Ingångslön:
20989/121:30
6 års vana:
22373/129:30
Ingångslön:
19754/114:20
6 års vana:
21138/122:20
Från 19 år: 16434/95:00
Från 18 år: 15016/86:80
Från 17 år: 14307 / 82:70
Under 17 år: 12 907/ 74:60
Hängavtal på
»Gröna Riksavtalet«
560/3:24 Ingen  pott Ingångslön:
21509 /124:30
6 års vana:
22894/132:30
Ingångslön:
20274/117:20
6 års vana:
21659/125:20
Från 19 år: 16918 /97:80
Från 18 år: 15463/89:40
Från 17 år: 14727 / 85:10
Under 17 år: 13 272 / 76:70

 ** Ungdomslön enbart för yrkes­arbete och i högst tre år.
* Hela löne­utrymmet, totalt 560/3:24, kan också fördelas generellt.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter tävling

Han ska få löken att glänsa i Årets kock

William Brittsjö var en av åtta tävlande som tog sig till final i Årets kock efter två hektiska tävlingsdagar.

Publicerad 22 juni 2021 Kommentera
Han ska få löken att glänsa i Årets kock
En av William Brittsjös favoritråvaror, gul lök, är också årets huvudråvara i finalen. Foto: Mostphotos, Privat

Åtta kockar ska göra upp om titeln Årets kock 2021 den 16 september. En av dem är du, grattis!
– Tack! Det är kul.

Hur var det att tävla?
– Det var extremt hård konkurrens, men det är bara att kämpa på. Dag två var det noll-noll igen, och då ger man allt.

Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Hur förbereder du dig för finalen?
– Det handlar om att man inte vet vad som komma skall. Man tittar på föregående år och utgår från det.
Det gäller att utvidga sin bredd som matlagare. Man får utgå från sig själv och vad man gillar att laga. Vi vet ju huvudråvaran, gul lök. Det är en av mina favoritråvaror. Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Huvudråvaran är känd, men mycket är en överraskning. Hur tänker du kring det?
– Råvarukorgen får man reda på samma dag, och så får man lite tid att förbereda sig.
Utmaningen är att man inte har någon exakt logistikkänsla när man inte hunnit träna på en rätt, så man får gå på magkänsla.

Vad hoppas du på för råvaror?
– Jag är ju göteborgare så skaldjur vore jättehärligt. Eller lamm, det gillar jag.

Finalisterna till Årets kock 2021, med William Brittsjö som tvåa från höger.

Vilka egenskaper är bra att ha när man tävlar i matlagning?
– I grund och botten handlar det om att vara smaksäker. Det är bra att vara stabil mentalt om något går fel.
Framför allt är det jätteviktigt att man tycker det är kul, annars klarar man inte av den träning som krävs.
Jag går all in i år och tror på den maten jag lagar och anpassar den utifrån tävlingen.

Jag gillar känslan av att vara underdog.

Här är William

Namn: William Brittsjö
Ålder: 22 år.
Från: Göteborg.
Arbetsplats: Ricordi, Stockholm.

Du är ung, bara 22 år. Du tävlar mot kockar med större erfarenhet.
– Ålder är bara en siffra. Det gäller att vara förberedd, skapa sig rätt förutsättningar och laga mat som man själv tror på samt ha lite flyt med domarna.
Men jag gillar känslan av att vara underdog, då slipper man den värsta pressen.

Är du nervös?
– Ja, det är klart man är. Jag har drömt om det här i så många år.
Det är en utmaning, men det ska inte vara lätt att vinna Årets kock. Det gäller att laga så god mat man bara kan.

Nyheter politik

HRF: ”Inte optimalt med nyval”

Riksdagen har uttryckt sitt misstroende mot Stefan Löfven. Olyckligt, tycker HRF:s ordförande Malin Ackholt. – Vi tror inte att nyval är det mest optimala för samhället och för våra medlemmar just nu, säger hon.

Publicerad 21 juni 2021 Kommentera
HRF: ”Inte optimalt med nyval”
Statsminister Stefan Löfven (S) håller pressträff i Rosenbad, efter att ha förlorat misstroendeomröstningen i riksdagen. Foto: Anders Wiklund/TT
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

Det var med marginal som riksdagen i dag röstade för ett misstroende mot statsminister Stefan Löfven.
Vänsterpartiet, som initierade omröstningen på grund av ett utredningsförslag om marknadshyror vid nybyggnation, fick med sig moderater, liberaler och sverigedemokrater och förklarade att Löfven inte längre har ledamöternas förtroende.

Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt tycker att beslutet är olyckligt.
– Vi befinner oss fortfarande i en pandemi. Vi tror inte att nyval är det mest optimala för samhället och för våra medlemmar just nu, säger hon.

Nu har Löfven en vecka på sig att bestämma om han ska utlysa nyval. Gör han det inte kommer han att entledigas från statsministerposten.

– Vi följer vad som händer på de områden som är viktiga för oss, som den höjda a-kasseersättningen och lagstiftning om trygghet och omställning, säger Malin Ackholt.

Nyheter DISKRIMINERING

Diskriminerad gäst får 30 000

En kvinna i rullstol försökte beställa ett glas vin under ett restaurangbesök, men nekades. Nu har restaurangen dömts i tingsrätten för diskriminering som har samband med funktionsnedsättning.

Publicerad 21 juni 2021 Kommentera
Diskriminerad gäst får 30 000
Gästen försökte beställa ett glas vin. Foto: Yuliya Zavalishina/Mostphotos

En eftermiddag för tre år sedan besökte kvinnan ett köpcentrum i södra Stockholm. På en av restaurangerna ville hon beställa ett glas vin, men möttes av nekande gester och huvudskakningar.
Efter flera försök bad kvinnan att få tala med restaurangchefen. Men inte heller då fick gästen någon förklaring till varför hon nekades att beställa. Kvinnan var vid tillfället nykter.

Kvinnan lämnade restaurangen och anmälde saken till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som drev ärendet i tingsrätten.
Rätten gick på DO:s linje och dömde restaurangföretaget att betala 30 000 kronor i diskrimineringsersättning till kvinnan.

– Att man inte serveras alkohol är ett problem som många personer med funktionsnedsättning möter. Det kan vara förnedrande och göra att man undviker att beställa det man vill ha. Vi hoppas att domen kan bidra till att den här typen av diskriminering minskar, säger Martin Mörk, chef för DO:s processenhet i ett pressmeddelande.

Restaurangföretaget har fortfarande möjlighet att överklaga domen.

Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här