Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så höjer vi lönerna

Om en månad är det dags för löneökningar enligt flera av HRF:s avtal. Och det finns olika modeller för att höja lönerna. På Scandic i Umeå används hotellkedjans egen modell för att mäta de anställdas prestationer och fördela potten. Tennstopet i Gävle har delat ökningen rakt av.

Publicerad 2 maj 2014
Så höjer vi lönerna
Josefin Sydlén (längst fram) och Annelie Holmberg (mitten) är med och förhandlar om potten för Angelica Lagré och de andra arbetskamraterna på Umeås Scandichotell. Foto: Patrick Degerman
inlinebild
– Jag tycker att det är jättebra att sätta upp mål, säger Josefin Sydlén. Foto: Patrick Degerman

Den 1 juni i år är det dags för årets lönehöjning på totalt 560 kronor. På Scandic­hotellen Plaza och Syd i Umeå fördelas 60 procent av lönehöjningen som pott, utifrån individuell arbetsprestation.
– Jag tycker att det fungerar bra, men det tog ett tag att sätta sig in i systemet, säger Josefin Sydlén, som är vice ordförande i klubben och sitter i Scandics samrådskommitté.
Pottförhandlingarna börjar i mars med att chefen har ett utvecklingssamtal med de anställda. De anställda får sätta upp mål för sig själva. Vid lönesamtalet i maj–juni stämmer de av för att veta hur det har gått. De anställda får poäng som avgör hur mycket var och en får i individuellt påslag.  

– Jag tycker att det är jättebra att sätta upp mål, säger Josefin Sydlén.
Efter lönesamtalet får hon en sammanställning med lönefördelningen från kontoret. Om något inte ser rätt ut kan hon begära fram underlag med kommentarer. Sedan kan hon förhandla med arbetsgivaren.
Hittills har det inte hänt att chef och anställd haft olika syn på poängen, enligt Josefin Sydlén.
– Det som däremot har varit problem är att folk tycker att det är krångligt med potten. Många blev besvikna när de inte fick hela löne­höjningen på 560 kronor. De trodde att alla skulle få det.

Samtliga Scandichotell ska ha pottförhandling. Scandic var med när Hotell- och restaurangfacket och arbetsgivarorganisationen Visita tog fram sitt verktyg för lönebildning, Lönepusslet, men har en egen modell. Scandic använder fyra kriterier som bedöms på en fyrgradig skala.
Första året som Scandic hade pottfördelning valde hotellen i Umeå att i stället dela rakt av. Detta på grund av att både fack och arbetsgivare var osäkra på hur de skulle hantera systemet.  

En svårighet med den individuella bedömningen av arbetsprestationen är att vissa chefer har kontorstider, påpekar Josefin Sydlén.
– De jobbar 7–16, sitter på kontor och ser inte kvällspersonalen på golvet. Då blir det svårt att göra en rättvis bedömning.
För egen del har Josefin Sydlén, som är servitris, löst problemet genom att ta med en chef som hon arbetar närmare med till lönesam­talet.

 

tennstopet gävleEmma Ekman, Johanna Björkman och Jessica Larsson har haft generella löneökningar på Tennstopet i Gävle. Bild: Pernilla Wahlman

»Tror att det är en fördel att alla får samma«

På Tennstopet i Gävle har alla fått avtalets löneökningar. »Det finns ju alltid möjlighet att få pengar utöver den generella höjningen«, säger Jessica Larsson.

På restaurang Tennstopet i Gävle brukar lönehöjningen fördelas generellt. Eftersom restaurangen fram tills nyligen har haft ett kollektivavtal tecknat direkt med Hotell- och restaurangfacket, ett så kallat hängavtal, har det inte funnits möjlighet till pottfördelning. Skönt, tycker platsombudet och kocken Jessica Larsson.
– Ja, jag är glad för det. Jag tror att det är en fördel att alla får samma. Med pottfördelning är det lätt att det blir orättvist. Det är inte lika lätt för en diskare som för en servitris att visa framfötterna och få en större del av potten. Vi har dessutom många skolungdomar som arbetar extra här.

Jessica Larsson tror att pottfördelning och framför allt verktyget Lönepusslet kan vara bra på vissa arbetsplatser, men svårare att genomföra på andra.
– Det är en fin tanke, men det kräver ju att alla får ordentliga lönesamtal och utvecklingssamtal för att veta vad de kan göra för att förbättra sina chanser. Här har vi inte ens personalmöten. Det är säkert bra på en del arbetsplatser, men här skulle det inte vara positivt.
Det finns i dagsläget en del orättvisa löneskillnader på restaurangen, berättar Jessica Larsson. Men hon tror inte att en individuell pottfördelning skulle lösa problemet. 
– Nej, jag tror inte det. Då handlar det nog mer om att jag som platsombud måste göra en översyn så att alla har minst de löner de har rätt till.

Att lönehöjningen delas ut generellt betyder däremot inte att det inte går att förhandla sig till mer pengar. Jessica Larsson brukar begära en egen löneförhandling, och uppmanar sina kollegor att göra likadant.
– Det finns ju alltid möjlighet att få pengar utöver den generella höjningen. Framför allt om man är i ett läge där man har fått lite mer ansvar eller andra arbetsuppgifter. Men det gäller att prata för sig. De som är tystlåtna halkar lätt efter.
Jessica Larsson tror att det är viktigt att våga prata öppet om lönerna på arbetsplatsen, och försöker aktivt att avdramatisera ämnet.
– Jag försöker få det till att det inte ska vara så känsligt. Jag upplever att de yngre tycker att det är lättare än de äldre. För dem är det fortfarande lite fult att prata om pengar.

 Så ska lönen öka — minst

Förändringar från 1 juni
(månadslön heltid/timlön)
Generell ökning  »Pott« Minimilön
kvali­ficerat yrkesarbete
 Minimilön
yrkesarbete
Ungdomslön**
Riksavtalet mellan HRF
och Visita,  »Gröna Riks­avtalet«
 224/1:29*  336/1:94* Ingångslön:
20989/121:30
6 års vana:
22373/129:30
Ingångslön:
19754/114:20
6 års vana:
21138/122:20
Från 19 år: 16434/95:00
Från 18 år: 15016/86:80
Från 17 år: 14307 / 82:70
Under 17 år: 12 907/ 74:60
Hängavtal på
»Gröna Riksavtalet«
560/3:24 Ingen  pott Ingångslön:
21509 /124:30
6 års vana:
22894/132:30
Ingångslön:
20274/117:20
6 års vana:
21659/125:20
Från 19 år: 16918 /97:80
Från 18 år: 15463/89:40
Från 17 år: 14727 / 85:10
Under 17 år: 13 272 / 76:70

 ** Ungdomslön enbart för yrkes­arbete och i högst tre år.
* Hela löne­utrymmet, totalt 560/3:24, kan också fördelas generellt.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter

Sommartempo på Hotellrevyn

Nu växlar Hotellrevyn ner tempot några veckor, men vi är tillbaka igen i början av augusti med nya nyheter och reportage. Trevlig sommar alla läsare!

Publicerad 7 juli 2020 Kommentera
Sommartempo på Hotellrevyn
Foto: Istockphoto
Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetstillstånd

Riskerar utvisning på grund av corona

En grupp som drabbats extra hårt av coronapandemin är arbetskraftsinvandrarna. Hotellstädaren Tseegii Byambadorj är en av alla som nu riskerar utvisning – och vårdnaden om sina barn.

Publicerad 6 juli 2020 Kommentera
Riskerar utvisning på grund av corona
Tseegii Byambadorj är en av hotell- och restaurangbranschens arbetskraftsinvandrare som nu riskerar utvisning. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

I augusti skulle Tseegii Byambadorj från Mongoliet, som Hotellrevyn skrivit om tidigare, ansöka om permanent uppehållstillstånd i Sverige. Då skulle hon ha varit fyra år hos samma arbetsgivare, och uppfyllde äntligen kraven. Men så kom corona. I mars stängde hotellet hon arbetade på, och nästan all personal varslades om uppsägning.
– Det var en chock. Jag hade inte väntat mig det, säger Tseegii.

För att få stanna i Sverige måste hon hitta ett nytt jobb. Och det snabbt. I början var Tseegii hoppfull. Hon har arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, goda vitsord och pratar flera språk flytande. Men hittills har hon kammat noll.
– Jag har sökt över 200 jobb. Men det har inte blivit något. Jag börjar bli väldigt stressad, säger Tseegii.

Det hjälper inte att Migrationsverkets krav på det nya jobbet är många. Det måste vara utannonserat på Arbetsförmedlingen, tillsvidare och tillräckligt hög sysselsättningsgrad. Och även när detta är uppfyllt faller det ofta på att arbetsgivarna tycker att systemet med anställningserbjudande verkar krångligt, säger Tseegii.
– Jag har varit på många anställningsintervjuer som har gått bra. Men när arbetsgivarna förstår att de måste fylla i en blankett om anställningserbjudande så blir det nej. De tycker att det är krångligt, säger Tseegii.

Hon är långt ifrån ensam om sin situation. De senaste åren har Tseegii varit fackligt engagerad, både på sin arbetsplats och i sin HRF-avdelning. Genom sina uppdrag har hon fått kontakt med en stor mängd arbetskraftsinvandrare.
– Det är jättemånga som har blivit av med jobbet. De ringer mig och frågar mig vad de ska göra. Jag försöker hjälpa, men det är svårt att koncentrera sig på att ge rådgivning till andra när jag har samma problem själv.

Tseegii Byambadorj med dottern Anujin. Foto: Elis Hoffman

Tseegii tycker att Migrationsverket borde få möjlighet att ta större hänsyn i en extraordinär situation som denna.
– Det är så många som drabbas. Och bakom dem finns ofta barn och familj, som också drabbas.

Så är det för henne och hennes två barn. Den yngsta, dottern Anujin, är född i Sverige. Men eftersom Tseegii inte har svenskt medborgarskap, så har barnen inte heller det. För att inte återigen behöva slita upp dem ur sitt sammanhang, överväger hon att skriva över vårdnaden på deras pappa.
– Om det är sista utvägen så gör jag det. Barnen vet inget om situationen, de vet bara att jag söker nytt jobb.

Tseegii har nu fått kontakt med en jobbcoach via Trygghetsfonden TSL som ska försöka hjälpa henne. Men Tseegii har tappat hoppet.
– Jag tror inte att det kommer att bli något jobb. Det känns inte så.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Uppsägningar

Fler än 300 får lämna Astrid Lindgrens värld

Nu har HRF inlett förhandlingar om uppsägningar på Astrid Lindgrens värld, som tvingades stänga i förra veckan. Mer än 300 säsongsanställningar har redan avslutats.

Publicerad 3 juli 2020 Kommentera
Fler än 300 får lämna Astrid Lindgrens värld
Bullerbyn i Astrid Lindgrens värld kommer att gapa tom i sommar. Foto: Mostphotos

I går, torsdag, hade HRF:s ombudsman Ola Löfqvist sin inledande förhandling med Astrid Lindgrens värld.

– Det absoluta flertalet, 321 på vårt avtalsområde, är visstidsanställda vars anställningar är avslutade med två veckors uppsägningstid. Det är även mellan fem och tio tillsvidareanställda, men där är vi inte färdigförhandlade än.

Beskedet att parken skulle tvingas stänga kom som en chock. Tidigare hade man fått veta att det skulle gå att hålla öppet med de åtgärder man planerat. Till exempel skulle man ha två parallella teaterföreställningar med 50 personer vardera i publiken. Efter att parken varit öppen i några dagar meddelade polisen dock att upplägget stred mot ordningslagens bestämmelser om max 50 personer vid offentliga sammankomster.

Ola Löfqvist. Foto: Jann Lipka/HRF

– Helt ärligt förstår jag det inte. Det är flera hundra meter mellan platserna där man har föreställningarna, säger Ola Löfqvist.

Merparten av de drabbade är unga sommarjobbare.

– Det är väldigt tråkigt för dem som har tänkt sig att tjäna en slant i sommar. Först fick de beskedet att man sköt upp starten, och sedan när man väl har börjat får man bara ett tack och hej efter ett par dagar, säger Ola Löfqvist.

Det är inte bara anställda på Astrid Lindgrens värld som drabbas. I går hade Ola Löfqvist förhandling om uppsägning på två andra arbetsplatser i området.

– Astrid Lindgrens värld är ju den stora magneten, så det här ger ringar på vattnet. Jag vågar inte gissa hur många säsongsjobb som är i fara.

Ingår i temat: Coronakrisen 68 artiklar

Alla artiklar i temat (65 till)
Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här