Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så höjer vi lönerna

Om en månad är det dags för löneökningar enligt flera av HRF:s avtal. Och det finns olika modeller för att höja lönerna. På Scandic i Umeå används hotellkedjans egen modell för att mäta de anställdas prestationer och fördela potten. Tennstopet i Gävle har delat ökningen rakt av.

Publicerad 2 maj 2014
Så höjer vi lönerna
Josefin Sydlén (längst fram) och Annelie Holmberg (mitten) är med och förhandlar om potten för Angelica Lagré och de andra arbetskamraterna på Umeås Scandichotell. Foto: Patrick Degerman
inlinebild
– Jag tycker att det är jättebra att sätta upp mål, säger Josefin Sydlén. Foto: Patrick Degerman

Den 1 juni i år är det dags för årets lönehöjning på totalt 560 kronor. På Scandic­hotellen Plaza och Syd i Umeå fördelas 60 procent av lönehöjningen som pott, utifrån individuell arbetsprestation.
– Jag tycker att det fungerar bra, men det tog ett tag att sätta sig in i systemet, säger Josefin Sydlén, som är vice ordförande i klubben och sitter i Scandics samrådskommitté.
Pottförhandlingarna börjar i mars med att chefen har ett utvecklingssamtal med de anställda. De anställda får sätta upp mål för sig själva. Vid lönesamtalet i maj–juni stämmer de av för att veta hur det har gått. De anställda får poäng som avgör hur mycket var och en får i individuellt påslag.  

– Jag tycker att det är jättebra att sätta upp mål, säger Josefin Sydlén.
Efter lönesamtalet får hon en sammanställning med lönefördelningen från kontoret. Om något inte ser rätt ut kan hon begära fram underlag med kommentarer. Sedan kan hon förhandla med arbetsgivaren.
Hittills har det inte hänt att chef och anställd haft olika syn på poängen, enligt Josefin Sydlén.
– Det som däremot har varit problem är att folk tycker att det är krångligt med potten. Många blev besvikna när de inte fick hela löne­höjningen på 560 kronor. De trodde att alla skulle få det.

Samtliga Scandichotell ska ha pottförhandling. Scandic var med när Hotell- och restaurangfacket och arbetsgivarorganisationen Visita tog fram sitt verktyg för lönebildning, Lönepusslet, men har en egen modell. Scandic använder fyra kriterier som bedöms på en fyrgradig skala.
Första året som Scandic hade pottfördelning valde hotellen i Umeå att i stället dela rakt av. Detta på grund av att både fack och arbetsgivare var osäkra på hur de skulle hantera systemet.  

En svårighet med den individuella bedömningen av arbetsprestationen är att vissa chefer har kontorstider, påpekar Josefin Sydlén.
– De jobbar 7–16, sitter på kontor och ser inte kvällspersonalen på golvet. Då blir det svårt att göra en rättvis bedömning.
För egen del har Josefin Sydlén, som är servitris, löst problemet genom att ta med en chef som hon arbetar närmare med till lönesam­talet.

 

tennstopet gävleEmma Ekman, Johanna Björkman och Jessica Larsson har haft generella löneökningar på Tennstopet i Gävle. Bild: Pernilla Wahlman

»Tror att det är en fördel att alla får samma«

På Tennstopet i Gävle har alla fått avtalets löneökningar. »Det finns ju alltid möjlighet att få pengar utöver den generella höjningen«, säger Jessica Larsson.

På restaurang Tennstopet i Gävle brukar lönehöjningen fördelas generellt. Eftersom restaurangen fram tills nyligen har haft ett kollektivavtal tecknat direkt med Hotell- och restaurangfacket, ett så kallat hängavtal, har det inte funnits möjlighet till pottfördelning. Skönt, tycker platsombudet och kocken Jessica Larsson.
– Ja, jag är glad för det. Jag tror att det är en fördel att alla får samma. Med pottfördelning är det lätt att det blir orättvist. Det är inte lika lätt för en diskare som för en servitris att visa framfötterna och få en större del av potten. Vi har dessutom många skolungdomar som arbetar extra här.

Jessica Larsson tror att pottfördelning och framför allt verktyget Lönepusslet kan vara bra på vissa arbetsplatser, men svårare att genomföra på andra.
– Det är en fin tanke, men det kräver ju att alla får ordentliga lönesamtal och utvecklingssamtal för att veta vad de kan göra för att förbättra sina chanser. Här har vi inte ens personalmöten. Det är säkert bra på en del arbetsplatser, men här skulle det inte vara positivt.
Det finns i dagsläget en del orättvisa löneskillnader på restaurangen, berättar Jessica Larsson. Men hon tror inte att en individuell pottfördelning skulle lösa problemet. 
– Nej, jag tror inte det. Då handlar det nog mer om att jag som platsombud måste göra en översyn så att alla har minst de löner de har rätt till.

Att lönehöjningen delas ut generellt betyder däremot inte att det inte går att förhandla sig till mer pengar. Jessica Larsson brukar begära en egen löneförhandling, och uppmanar sina kollegor att göra likadant.
– Det finns ju alltid möjlighet att få pengar utöver den generella höjningen. Framför allt om man är i ett läge där man har fått lite mer ansvar eller andra arbetsuppgifter. Men det gäller att prata för sig. De som är tystlåtna halkar lätt efter.
Jessica Larsson tror att det är viktigt att våga prata öppet om lönerna på arbetsplatsen, och försöker aktivt att avdramatisera ämnet.
– Jag försöker få det till att det inte ska vara så känsligt. Jag upplever att de yngre tycker att det är lättare än de äldre. För dem är det fortfarande lite fult att prata om pengar.

 Så ska lönen öka — minst

Förändringar från 1 juni
(månadslön heltid/timlön)
Generell ökning  »Pott« Minimilön
kvali­ficerat yrkesarbete
 Minimilön
yrkesarbete
Ungdomslön**
Riksavtalet mellan HRF
och Visita,  »Gröna Riks­avtalet«
 224/1:29*  336/1:94* Ingångslön:
20989/121:30
6 års vana:
22373/129:30
Ingångslön:
19754/114:20
6 års vana:
21138/122:20
Från 19 år: 16434/95:00
Från 18 år: 15016/86:80
Från 17 år: 14307 / 82:70
Under 17 år: 12 907/ 74:60
Hängavtal på
»Gröna Riksavtalet«
560/3:24 Ingen  pott Ingångslön:
21509 /124:30
6 års vana:
22894/132:30
Ingångslön:
20274/117:20
6 års vana:
21659/125:20
Från 19 år: 16918 /97:80
Från 18 år: 15463/89:40
Från 17 år: 14727 / 85:10
Under 17 år: 13 272 / 76:70

 ** Ungdomslön enbart för yrkes­arbete och i högst tre år.
* Hela löne­utrymmet, totalt 560/3:24, kan också fördelas generellt.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter ANSTÄLLNINGAR

Otrygga jobb påverkar fackanslutningen

Andelen osäkra visstidsjobb ökar, visar en ny rapport från Arena idé. Hotell- och restaurangbranschen är en av de mest utsatta branscherna.

Publicerad 21 november 2019 Kommentera
Otrygga jobb påverkar fackanslutningen
Många inom hotell- och restaurangbranschen måste vara beredda på att rycka in och jobba med kort varsel. Foto: Mostphotos

De tidsbegränsade anställningarna har varit ungefär lika många de senaste åren. Men nu visar en rapport från Arena idé att de mer osäkra formerna har ökat på bekostnad av de tryggare formerna.

Allmän visstidsanställning och behovsanställning räknas i rapporten som de mest osäkra. De utgör nu 60 procent av alla tidsbegränsade anställningar. Under perioden ökade de med 29 procent. Samtidigt minskade vikariaten med 25 procent. Vikariat bedöms som tryggare, bland annat för att chansen är större att de leder till fast arbete.

Hotell- och restaurang är en av de branscher som drabbats värst. Totalt har 59 200 i branschen tidsbegränsade jobb. Antalet ökade med 23 200 personer under perioden 2005 – 2018.
– Rapporten bekräftar det vi ser och hör. Många i branschen har svårt att planera sitt eget liv. De förväntas vara beredda och ställa upp när det behövs, säger Per Persson, avtalssekreterare för HRF.

Enligt honom är vikariat ovanliga nom hotell- och restaurangbranschen.
– Vi har framför allt anställning för enstaka dagar och säsongsanställningar.

Otrygga anställningar

Vikariat: tidsbegränsad anställning för att ersätta annan person.
Allmän visstidsanställning: anställning under begränsad tid. Arbetsgivaren behöver inte ange motiv till varför det behövs.
Anställning vid behov:
någon anställs för att arbeta vid en viss tidpunkt, till exempel under en vecka eller en helg.
Säsongsanställning: tillfälliga jobb som görs under en del av året.
Provanställning: får användas under högst sex månader.
Anställning för enstaka dagar: en tidsbegränsad anställning som regleras i HRF:s kollektivavtal.

 

Rapporten lyfter också fram en koppling mellan otrygga jobb och facklig organisering. Den som har ett otryggt jobb går sällan med i facket. Lägst organisationsgrad har de med allmän visstidsanställning eller behovsanställning.
– De med otrygga jobb som ändå är med tar sällan på sig ett fackligt uppdrag. De vill inte göra sig osams med arbetsgivare. Det här skapar tysta arbetsplatser, säger Per Persson.

Just de som har otrygga anställningar skulle ha mycket att vinna på att gå med i facket, menar Per Persson.
– Är man med i facket har man en annan kraft att säga ifrån, till exempel om man går för länge på allmän visstid.

De som arbetar enstaka dagar har enligt kollektivavtalet rätt att begära en översyn av om det finns ett ständigt behov av arbetskraft som gör att arbetsgivaren borde tillsvidareanställa i stället.
– En sådan sak är inte så lätt att göra som individ, med fackets hjälp blir det lättare, säger Per Persson.

Unga, kvinnor och utrikesfödda, särskilt utanför Europa, är överrepresenterade bland dem som har de mest osäkra anställningsformerna. Antalet utomeuropiskt födda som har sådana jobb har fördubblats under perioden 2005 – 2018.

Hotell- och restaurangbranschen hade totalt 169 199 anställda 2017, enligt SCB.

Läs rapporten här

 

Nyheter ARBETSMILJÖBROTT

Chefer åtalas efter björnattack

Två personer åtalas för händelsen då en djurskötare på Orsa Rovdjurspark dödades av en björn. Om brister i arbetsmiljö och säkerhet hade hanterats rätt skulle attacken troligen inte ha skett, säger åklagaren.

Publicerad 20 november 2019 Kommentera
Chefer åtalas efter björnattack
En djurskötare dödades av björn. Nu har åtal väckts. Foto: Åklagarmyndigheten, Erik Mandre/Mostphotos

I augusti 2017 dödades en 18-årig djurskötare av en björn på sin arbetsplats Orsa Rovdjurspark. Nu har en tidigare vd och den dåvarande parkchefen åtalats för arbetsmiljöbrott, vållande till annans död, grovt brott samt arbetsmiljöbrott med framkallande av fara för annan.
– Åtal väcks eftersom det förekommit brister i parkens arbetsmiljö- och säkerhetsarbete. Om dessa brister hade åtgärdats hade den aktuella händelsen med hög grad av sannolikhet inte inträffat, säger Gunnar Jonasson, kammaråklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljöbrott.

Olyckan skedde i ett hägn som skulle vara tomt. Djurskötaren var där med en besökande familj som skulle få se på när han lade ut mat till björnarna. Familjen lyckades sätta sig i säkerhet.

Under förundersökningen som ledde fram till åtalet hördes närmare 50 personer. Parkens arbetsmiljö- och säkerhetsarbete har undersökts. Det har gjorts kriminaltekniska undersökningar i parken, bland annat om hur björn kunde ta sig fram till hägnet.

Åklagaren yrkar också på att Grönklittsgruppen som äger parken betalar en företagsbot på minst åtta miljoner kronor.

Det är nu tingsrätten som avgör när det blir rättegång.
– Jag har begärt att rätten ska åka ut till parken och se hägnet. Eftersom det måste vara snöfritt vid detta tillfälle bör förhandlingarna hållas någon gång mellan april och oktober, säger Gunnar Jonasson.

Ur temat Avtal 2020
Nyheter avtal 2020

”Bra bild av vad medlemmarna tycker är viktigt”

Avtalsrörelsen är i rullning. Under lokala avtalskonferenser runt om i landet har HRF:s avtalssekreterare Per Persson nu träffat medlemmar för att höra vad de tycker är de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen.

Publicerad 20 november 2019 Kommentera
”Bra bild av vad medlemmarna tycker är viktigt”
HRF:s avtalssekreterare Per Persson pratar avtalsrörelse med förtroendevalda i avdelning Syd. Foto: Peter Kroon

Om drygt tre månader ska Hotell- och restaurangfacket lämna sina krav på ett nytt avtal till motparten Visita. Men först ska medlemmarna säga sitt. Därför har förbundets avtalssekreterare Per Persson de senaste veckorna rest runt i landet och träffat förtroendevalda på lokala avtalskonferenser. I avdelning Syd har ett 30-tal HRF:are samlats för att lyssna och bli lyssnade på.
– De här konferenserna har egentligen två syften. Dels att ge de förtroendevalda en bild av hur det ser ut och dels att vi ska få höra deras tankar, säger Per Persson i en fikapaus.

Under dagen har han bland annat pratat om löneglidning, lönebildning, fusk med tjänstepensionen och hur det ser ut med anställningar i branschen. Deltagarna skjuter in frågor och berättar om sina egna erfarenheter.

Marie Lundahl. Foto: Peter Kroon

Marie Lundahl, kallskänka på Fazer i Helsingborg, tycker att hon lärt sig mycket, framför allt om hur olika behoven ser ut för anställda i olika delar av branschen.
– Det känns svårt. Alla har olika situationer. Till exempel är ob ingen fråga för min del, eftersom jag arbetar dagtid måndag till fredag. Men för andra är det jätteviktigt, säger hon.

Mikael Björnmarker. Foto: Peter Kroon

Mikael Björnmarker, receptionist på Elite Hotels i Malmö, tycker att han har fått mer förståelse för avtalsfrågorna.
– Jag är ganska ny som förtroendevald, så detta är min första avtalsrörelse. Jag tycker att det är jätteintressant och lärorikt, jag har fått en väldigt bra bild av läget. Men det är mycket, jag kommer nog att få bearbeta det här när jag kommer hem.

Fakta: Viktiga datum i avtalsrörelsen

  • 22 november. Sista dagen att lämna ändringsförslag via HRF:s hemsida. Alla medlemmar har möjlighet att ge förslag på vad förbundet ska ställa för krav i avtalsrörelsen.
  • 22 januari. HRF:s avtalskrav fastställs vid den stora avtals­konferensen.
  • 3 februari. Hotell- och restaurang­facket och arbetsgivarorganisa­tionen Visita utväxlar avtalskrav med varandra.
  • 20 februari–31 mars. Förhandlingar mellan HRF och Visita.
  • 31 mars. Det så kallade Gröna riks-­avtalet ­mellan HRF och Visita går ut. Flera av HRF:s andra kollektivavtal löper också ut då och ska förhandlas under våren.
  • 1 april. Nytt kollektivavtal på plats?

Deltagarna får också välja områden som de skulle vilja att förbundet prioriterade i avtalsrörelsen. Det är en bra övning, säger avtalssekreterare Per Persson.
– Det är bra att de får fundera över hur man ska prioritera viktiga frågor. Och det ger oss en bra bild av vilka frågor medlemmarna tycker är viktiga.

Per Persson påminner deltagarna om att fredag den 22 november är sista dagen att lämna in ändringsförslag, eller motioner.
– Nu är det sista minuten, sedan är det slut, säger han.

På torsdag hålls också den åttonde och sista lokala avtalskonferensen i Umeå. Per Persson är nöjd med konferenserna hittills.
– Vi har haft jättebra diskussioner. Det är väldigt roligt att träffa medlemmar så här.

Fråga om jobbet.
83
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här