Nyheter KARENS

Så blir din karens 2019

Nya regler ska göra det mer rättvist för den som till exempel jobbar deltid. Men det gynnar även den som råkar bli sjuk dagen då man skulle ha jobbat långpass.

Publicerad 20 december 2018
Så blir din karens 2019
Från årsskiftet införs karensavdrag i stället för karensdag. Förändringen ska göra det mer rättvist för till exempel deltidsarbetande. Foto: Getty Images/Istockphoto

Från den 1 januari ersätts karensdagen av ett karensavdrag. Syftet är att göra karensen mer rättvis. I lagtexten står att karensavdraget ska motsvara 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön. Men det är upp till fackförbund och arbetsgivarorganisationer att göra upp detaljerna om hur det ska beräknas.

Hotell- och restaurangfacket har enats med Visita om att man i stället för att räkna pengar ska räkna tid på de arbetsplatser som har kollektivavtal. Avdraget blir alltså 20 procent av den genomsnittliga arbetstiden per vecka för den anställde, normalt den avtalade sysselsättningsgraden.

Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Anna-Karin Nilsson

– ”Självrisken” på sjuklönen blir densamma, 20 procent av veckoförtjänsten, men det är enklare att räkna i tid, och det ger ett avtal som alla kan förstå, säger Per Persson, avtalssekreterare på HRF.

Han ser flera fördelar med det nya systemet. Bland annat att karensavdraget är mer flexibelt.

– Skillnaden mot karensdagen är att om jag blir sjuk när jag kanske skulle ha jobbat tio timmar så kan jag få sjuklön en del av dagen nu. Tidigare rykte hela den dagen, säger Per Persson.

Med de nya reglerna är det antalet karenstimmar som räknas bort. Om man har sex karenstimmar så är det just de första sex frånvarotimmarna som är karens, alldeles oavsett om det är samma dag eller fortsätter dagen efter.

Några exempel:

Zeynep jobbar 40 timmar i veckan. Hon blir sjuk en tisdag klockan 13 och går från jobbet. Hon skulle ha jobbat till klockan 16. Hennes karensperiod blir alltså de återstående tre timmarna på tisdagen, samt fem timmar på onsdagen, 20 procent av veckoarbetstiden. Därefter får Zeynep sjuklön, motsvarande 80 procent av inkomsten.

Anders jobbar deltid 30 timmar i veckan. Han är alltid ledig på torsdagar. Anders sjukanmäler sig när han vaknar på måndagen. Hans karensperiod blir 6 timmar på måndagen. Eftersom hans schema var på åtta timmar den dagen får han sjuklön resterande två timmar.

Mousa jobbar deltid, klockan 16–22 fem dagar i veckan. Han blir sjuk på torsdagen och kan inte jobba. Karensperioden blir sex timmar, 20 procent av veckoarbetstiden. Nästa dag får Mousa sjuklön motsvarande 80 procent av inkomsten.

Anna jobbar heltid, 40 timmar i veckan. På onsdagen får hon ett migränanfall och tvingas gå hem klockan 14, tre timmar innan hon slutar. Morgonen efter känner sig Anna pigg igen och går till jobbet. Hennes karensavdrag blir de tre timmar hon var frånvarande på onsdagen.

Nyheter FÖRBUNDSMÖTET

HRF fixade digital demokrati

HRF:s första digitala förbundsmöte är avklarat. Verksamhetsberättelse, övergripande mål och tre motioner behandlades.

Publicerad 29 maj 2020 Kommentera
HRF fixade digital demokrati
I år fick besluten klubbas digitalt, när HRF höll förbundsmöte. Foto: Istockphoto

Förbundsmötet är HRF:s högsta beslutande organ mellan kongresserna. Mötet hölls första gången för ett år sedan. I år fick man ta ett nytt grepp, på grund av coronapandemin.

– Det var aldrig aktuellt att ställa in det. Det här är en viktig demokratisk funktion, och de allra flesta har blivit proffs på att jobba digitalt under den här tiden, säger Pim van Dorpel, HRF:s vice ordförande.

Tre motioner behandlades. En rörde ett förslag att förbundet ska ta fram ett instämplingsprogram som inte kan manipuleras och som följer kollektivavtalet.

Förbundsstyrelsen skrev i sitt yttrande att arbetsgivare själva väljer vilka tidrapprorteringsprogram de använder, och att man inte kan tvinga dem att köpa in ett som facket tar fram. Däremot, påpekade styrelsen, för man samtal med två företag som båda levererar tidrapporteringsinstrument till branschen. Tanken är att man vinner mer på att få dem att konstruera lösningar som gör det omöjligt för arbetsgivaren att fuska. Styrelsen yrkade på avslag för motionen, vilket också blev förbundsmötets beslut.

En annan motion handlade om att HRF borde arbeta för att Afa ska börja tillämpa ILO:s nyare lista över arbetssjukdomar. I dag används en lista från 80-talet, som saknar flera sjukdomar som dykt upp senare, som posttraumatiskt stressyndrom och kronisk senskideinflammation. Även här föreslog förbundsstyrelsen avslag. Anledningen till det är att frågan ägs av LO centralt, tillsammans med Svenskt Näringsliv. Där pågår också förhandlingar om att uppdatera listan över arbetssjukdomar som ska ge ersättning.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den tredje motionen efterlyste ett tydligt uppdrag för försäkringsingsinformatörer även efter årsskiftet, när ett nytt bolag ska hantera parternas gemensamma pengar för information. Förbundsmötet gick också här på styrelsens linje och ansåg motionen besvarad, med förklaringen att det står avdelningarna fritt att planera för sina informatörers arbete också nästa år.

Trots att mötet gick som avsett finns det inga planer på att även fortsättningsvis ha digitala förbundsmöten.

– Jag är nöjd att vi kunde ha ett demokratiskt beslutsmöte. Jag är mindre nöjd utifrån att vi inte kunde ha en dialog. Jag tror att man behöver träffas, skapa relationer och utveckla varandra. Nu får vi se fram emot att ha ett fysiskt möte nästa år, för att det viktiga relationsskapandet ska fortleva, säger Pim van Dorpel.

Nyheter utbildning

Hallå där, Sara Lake

Ett pilotprojekt ska hjälpa uppsagda Nordic Choice-anställda i Göteborg att få nya jobb genom utbildning i bland annat yrkessvenska och kundservice. Bakom står hotellkedjan och Göteborgs stad, berättar Sara Lake, vd för Clarion Post.

Publicerad 27 maj 2020 Kommentera
Hallå där, Sara Lake
Sara Lake, vd på Clarion Hotel Post i Göteborg. Foto: Nordic Choice Hotels

– Vi har ju tyvärr fått varsla många, två tredjedelar av bemanningen som det ser ut just nu. Vi hade ett upparbetat samarbete med staden sedan tidigare, och det föll sig naturligt att prata om vad vi kan göra för att hjälpa dem som nu står utan arbete.

Vad är målet?
– Att bredda och stärka kompetensen. Att de ska få ett certifikat på utbildningen, ett kvitto på vad de faktiskt kan för att göra det lättare för dem att få nya jobb.

Vilka får gå utbildningen?
– I ett första skede är det 40-45 personer från städavdelningarna på våra sju Göteborgshotell. Men vi hoppas på och planerar för en fortsättning där även andra yrkesgrupper, som restaurangpersonal, också skulle kunna få gå.

Om projektet

Utbildningen är ett samarbete mellan Göteborgs stad och Nordic Choice Hotels. I första omgången utbildas 40 till 45 anställda som sagts upp från sju Nordic Choice-hotell i Göteborg.
Deltagarna ska lära sig yrkessvenska, hjärt- och lungräddning, digital färdighet, hållbart miljöarbete samt kundservice och bemötande. Utbildningen pågår under åtta veckor, cirka 30 timmar i veckan. Den som går klart utbildningen får ett yrkesbevis inom städservice.

 

Nyheter AVGIFT

A-kassan lämnar avgiften orörd

Flera a-kassor planerar att höja avgiften på grund av ökade utbetalningar. Hotell- och restauranganställdas a-kassa kommer inte att göra det i dagsläget.

Publicerad 26 maj 2020 Kommentera
A-kassan lämnar avgiften orörd
Inga högre räkningar för HRAK:s medlemmar. Än så länge låter man avgiften ligga kvar på 142 kronor i månaden. Foto: Colourbox

Från den 1 juni höjer Kommunals a-kassa avgiften. Samtidigt planerar fler kassor att göra detsamma, visar en enkät som Arbetsvärlden gjort. Men på Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, finns inga sådana planer.

– Vi har inte en tillräckligt bra bild av hur verksamheten kommer att se ut. Vi följer utvecklingen, säger Karin Pettersson, föreståndare.

Anledningen till att avgiften i många kassor nu ses över är att utgifterna för ersättning har ökat. Dels har många förlorat jobbet i spåren av covid-19, dels har regeringens mer generösa a-kasseregler fått medlemmar att strömma till. HRAK har på bara några månader ökat från 73 000 medlemmar till 91 500. Eftersom fler ska få mer måste också mer pengar in i försäkringen.

Karin Pettersson. Foto: HRAK

– Vi ser inget akut behov av att höja avgiften. Det blir i så fall en fråga för stämman i september. Skulle stämman fatta ett beslut om höjd avgift kommer det att införas tidigast under nästa år, säger Karin Pettersson.

I förra veckan meddelade regeringen att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, ska få 100 miljoner att fördela till landets a-kassor för att säkerställa att de har resurser att hantera alla ansökningar om ersättning. Karin Pettersson tror att HRAK är en av de kassor som kommer att få pengar.

– Ja, det tror jag. Vi är den a-kassa som har påverkats mest och snabbast av covid-19 skulle jag vilja påstå. Det vore orimligt om inte vi fick del av de pengarna.

Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här