Nyheter KARENS

Så blir din karens 2019

Nya regler ska göra det mer rättvist för den som till exempel jobbar deltid. Men det gynnar även den som råkar bli sjuk dagen då man skulle ha jobbat långpass.

Publicerad 20 december 2018
Så blir din karens 2019
Från årsskiftet införs karensavdrag i stället för karensdag. Förändringen ska göra det mer rättvist för till exempel deltidsarbetande. Foto: Getty Images/Istockphoto

Från den 1 januari ersätts karensdagen av ett karensavdrag. Syftet är att göra karensen mer rättvis. I lagtexten står att karensavdraget ska motsvara 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön. Men det är upp till fackförbund och arbetsgivarorganisationer att göra upp detaljerna om hur det ska beräknas.

Hotell- och restaurangfacket har enats med Visita om att man i stället för att räkna pengar ska räkna tid på de arbetsplatser som har kollektivavtal. Avdraget blir alltså 20 procent av den genomsnittliga arbetstiden per vecka för den anställde, normalt den avtalade sysselsättningsgraden.

Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Anna-Karin Nilsson

– ”Självrisken” på sjuklönen blir densamma, 20 procent av veckoförtjänsten, men det är enklare att räkna i tid, och det ger ett avtal som alla kan förstå, säger Per Persson, avtalssekreterare på HRF.

Han ser flera fördelar med det nya systemet. Bland annat att karensavdraget är mer flexibelt.

– Skillnaden mot karensdagen är att om jag blir sjuk när jag kanske skulle ha jobbat tio timmar så kan jag få sjuklön en del av dagen nu. Tidigare rykte hela den dagen, säger Per Persson.

Med de nya reglerna är det antalet karenstimmar som räknas bort. Om man har sex karenstimmar så är det just de första sex frånvarotimmarna som är karens, alldeles oavsett om det är samma dag eller fortsätter dagen efter.

Några exempel:

Zeynep jobbar 40 timmar i veckan. Hon blir sjuk en tisdag klockan 13 och går från jobbet. Hon skulle ha jobbat till klockan 16. Hennes karensperiod blir alltså de återstående tre timmarna på tisdagen, samt fem timmar på onsdagen, 20 procent av veckoarbetstiden. Därefter får Zeynep sjuklön, motsvarande 80 procent av inkomsten.

Anders jobbar deltid 30 timmar i veckan. Han är alltid ledig på torsdagar. Anders sjukanmäler sig när han vaknar på måndagen. Hans karensperiod blir 6 timmar på måndagen. Eftersom hans schema var på åtta timmar den dagen får han sjuklön resterande två timmar.

Mousa jobbar deltid, klockan 16–22 fem dagar i veckan. Han blir sjuk på torsdagen och kan inte jobba. Karensperioden blir sex timmar, 20 procent av veckoarbetstiden. Nästa dag får Mousa sjuklön motsvarande 80 procent av inkomsten.

Anna jobbar heltid, 40 timmar i veckan. På onsdagen får hon ett migränanfall och tvingas gå hem klockan 14, tre timmar innan hon slutar. Morgonen efter känner sig Anna pigg igen och går till jobbet. Hennes karensavdrag blir de tre timmar hon var frånvarande på onsdagen.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här