Rökförbudet på krogen som infördes 2005 har avsevärt förbättrat hälsan för både gäster och personal. Nu vill Folkhälsomyndigheten se rökförbud även på uteserveringar.
År 2012 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att utreda i vilka offentliga miljöer risken för passiv rökning är som störst. Man skulle även ta fram förslag på åtgärder. I går presenterades utredningen, som pekar ut bland annat uteserveringar och lekplatser som miljöer där rökförbud bör införas.
– Vi har utgått från fyra kriterier när vi har tagit fram dessa. Det är miljöer där exponering för passiv rökning är vanlig, där man inte kan undvika exponeringen, där det vistas barn och där det finns stöd för att införa rökförbud, säger Anna Jansson, enhetschef på Folkhälsomyndigheten som har arbetat med utredningen.
Folkhälsomyndigheten vill även se rökförbud på platser där folk väntar på kollektivtrafik, entréer till offentliga byggnader samt sportanläggningar och utomhusarenor, som till exempel festivalområden. Dessa är, enligt intervjuer med drygt 1 000 personer, några av de vanligaste ställena att råka ut för passiv rökning på.
De intervjuade fick även frågan hur de ställde sig till rökförbud på olika platser. En majoritet, mellan 60 och 85 procent, var positiva till rökförbud på flera ställen: vid offentliga entréer, i anslutning till kollektivtrafik, uteserveringar samt parker, lekplatser och badplatser. Mindre positiva var de till rökförbud på trottoarer och gågator samt sportanläggningar, arenor och festivalområden. Men opinionen kan svänga, säger Anna Jansson på Folkhälsomyndigheten.
– Vi gjorde en studie bland befolkningen inför införandet av rökförbud på serveringar och sex månader efteråt. Där kunde vi se att man var än mer positiv till rökförbudet sex månader efter att det införts. Jag tror att vi kan förvänta oss en liknande utveckling även denna gång.
Utredningen visar också att rökförbudet på krogen, som infördes 2005, minskade exponeringen av passiv rökning kraftigt. År 2004 sade 15 procent av männen och 8 procent av kvinnorna att de utsatts för passiv rökning i allmänna inomhusmiljöer. Två år senare hade siffrorna sjunkit till 3 respektive 2 procent. Men även utomhus är risken för passiv rökning stor, säger Anna Jansson.
– Vi ser att partiklarna som man kunnat uppmäta inomhus finns också utomhus. Det här är viktigt för krogpersonalens hälsa.
Förslaget har redan fått kritik för att inkräkta på rökarnas integritet. Anna Jansson påpekar att Folkhälsomyndigheten inte föreslår ett totalförbud av rökning.
– Det kommer fortfarande finnas miljöer för rökare. Vi vill reglera att man inte ska behöva utsättas för rök. Alla ska ha tillgång till det offentliga rummet, och i dag har inte alla det. Det finns människor som mår väldigt dåligt av passiv rökning. I dag är det cirka 11 procent som röker. 89 procent röker inte. Det måste vi ha med oss.
Det är nu upp till regeringen att fatta beslut om man ska driva Folkhälsomyndighetens förslag vidare.
Fakta: Skadlig rökning
Socialstyrelsen beräknar att 100 000 personer insjuknar varje år i rökrelaterade sjukdomar på grund av egen rökning. Ungefär 12 000 personer dör varje år av samma typ av sjukdomar. Passiv rökning tros orsaka 5-10 fall av lungcancer hos icke-rökare samt cirka 400 fall av hjärt- och kärlsjukdomar per år.
Källa: Folkhälsomyndigheten.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.