Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Rökfritt utomhus kan bli verklighet

Rökförbudet på krogen som infördes 2005 har avsevärt förbättrat hälsan för både gäster och personal. Nu vill Folkhälsomyndigheten se rökförbud även på uteserveringar.

Publicerad 16 oktober 2014
Rökfritt utomhus kan bli verklighet
Folkhälsomyndigheten vill se rökförbud på uteserveringar. På Bishops Arms i Skövde är serveringen redan rökfri. Foto: Thomas Harrysson

År 2012 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att utreda i vilka offentliga miljöer risken för passiv rökning är som störst. Man skulle även ta fram förslag på åtgärder. I går presenterades utredningen, som pekar ut bland annat uteserveringar och lekplatser som miljöer där rökförbud bör införas.  
– Vi har utgått från fyra kriterier när vi har tagit fram dessa. Det är  miljöer där exponering för passiv rökning är vanlig, där man inte kan undvika exponeringen, där det vistas barn och där det finns stöd för att införa rökförbud, säger Anna Jansson, enhetschef på Folkhälsomyndigheten som har arbetat med utredningen.

Folkhälsomyndigheten vill även se rökförbud på platser där folk väntar på kollektivtrafik, entréer till offentliga byggnader samt sportanläggningar och utomhusarenor, som till exempel festivalområden. Dessa är, enligt intervjuer med drygt 1 000 personer, några av de vanligaste ställena att råka ut för passiv rökning på.     

De intervjuade fick även frågan hur de ställde sig till rökförbud på olika platser. En majoritet, mellan 60 och 85 procent, var positiva till rökförbud på flera ställen: vid offentliga entréer, i anslutning till kollektivtrafik, uteserveringar samt parker, lekplatser och badplatser. Mindre positiva var de till rökförbud på trottoarer och gågator samt sportanläggningar, arenor och festivalområden. Men opinionen kan svänga, säger Anna Jansson på Folkhälsomyndigheten.
– Vi gjorde en studie bland befolkningen inför införandet av rökförbud på serveringar och sex månader efteråt. Där kunde vi se att man var än mer positiv till rökförbudet sex månader efter att det införts. Jag tror att vi kan förvänta oss en liknande utveckling även denna gång.

Utredningen visar också att rökförbudet på krogen, som infördes 2005, minskade exponeringen av passiv rökning kraftigt. År 2004 sade 15 procent av männen och 8 procent av kvinnorna att de utsatts för passiv rökning i allmänna inomhusmiljöer. Två år senare hade siffrorna sjunkit till 3 respektive 2 procent. Men även utomhus är risken för passiv rökning stor, säger Anna Jansson.
– Vi ser att partiklarna som man kunnat uppmäta inomhus finns också utomhus. Det här är viktigt för krogpersonalens hälsa. 

Förslaget har redan fått kritik för att inkräkta på rökarnas integritet. Anna Jansson påpekar att Folkhälsomyndigheten inte föreslår ett totalförbud av rökning.  
– Det kommer fortfarande finnas miljöer för rökare. Vi vill reglera att man inte ska behöva utsättas för rök. Alla ska ha tillgång till det offentliga rummet, och i dag har inte alla det. Det finns människor som mår väldigt dåligt av passiv rökning. I dag är det cirka 11 procent som röker. 89 procent röker inte. Det måste vi ha med oss. 

Det är nu upp till regeringen att fatta beslut om man ska driva Folkhälsomyndighetens förslag vidare. 

Fakta: Skadlig rökning

Socialstyrelsen beräknar att 100 000 personer insjuknar varje år i rökrelaterade sjukdomar på grund av egen rökning. Ungefär 12 000 personer dör varje år av samma typ av sjukdomar. Passiv rökning tros orsaka 5-10 fall av lungcancer hos icke-rökare samt cirka 400 fall av hjärt- och kärlsjukdomar per år.   

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter KONKURS

Fler restauranger i konkurs

Antalet konkurser inom hotell- och restaurangbranschen ökade under 2019. Det visar Upplysningscentralens analys. Oseriösa bolag står fortfarande för en stor andel.

Publicerad 23 januari 2020 Kommentera
Fler restauranger i konkurs
Restauranger tappar i omsättning. Foto: Colourbox

Under 2019 gick 505 restauranger i konkurs, en ökning med sex procent jämfört med året innan. Ungefär 700 personer förlorade sina jobb i samband med detta.

Enligt Konjunkturinstitutet sjunker allmänhetens förtroende för Sveriges ekonomi. Det kan leda till att konsumtionen minskar, med fler konkurser som följd. Detta påverkar enligt Upplysningscentralen, UC, särskilt restaurangbranschen.

UC räknar med att tre procent av alla restaurang- och hotellbolag kommer att hamna på obestånd under 2020.
– Mindre och nystartade restauranger har länge haft det besvärligt med finansieringen. När banker inte lånar ut till dem söker de finansiering på annat håll, från nära och kära eller leverantörer, säger Richard Damberg på UC.

Minst vart fjärde av alla konkursade bolag i olika branscher bedöms vara oseriösa. Det finns tecken på att de lurar staten eller andra intressenter på pengar. Bilden bekräftas av de konkursförvaltare som UC talat med.

Totalt sett var det lika många företag som gick i konkurs förra året som 2018 och 2017.

Nyheter missförhållanden

”Inget lokalt problem vid Möllan”

Efter avslöjanden om slavarbete och utnyttjande på krogar runt Möllevången i Malmö agerar nu HRF i Skåne. Men problemet är inte specifikt för just det området, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Publicerad 17 januari 2020 1 kommentar
”Inget lokalt problem vid Möllan”
Att anställda utnyttjas i restaurangbranschen är ett problem i hela landet, inte bara vid Möllan i Malmö, säger Johan Svensson på HRF i Skåne. Foto: Mostphotos
Johan Svensson. Foto: HRF

Det var tidningen Kvällsposten som först avslöjade att anställda arbetade under slavliknande förhållanden på krogar vid Möllevången i Malmö. I artiklar vittnar anställda om att de tvingats arbeta för småpengar, att en del har tvingats sova i lokalerna och att de som klagat hotats till tystnad. Enligt Kvällsposten har flera av de utpekade krogarna kollektivavtal Hotell- och restaurangfacket. Nu ska förbundets avdelning Syd utreda frågan.
– Vi vet ju inte mer än vad som står i de här artiklarna. Vi ska försöka reda ut vilka restauranger det handlar om och försöka identifiera om vi har medlemmar på de här arbetsplatserna, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Planen är att kontakta eventuella medlemmar för att höra hur deras arbetssituation ser ut, säger han.
– Och utifrån medlemmarnas uppgifter kan vi komma att vidta åtgärder.

Johan Svensson vill dock poängtera att han inte tror att problemet med anställda som utnyttjas är utmärkande för just Möllevången, eller för den delen Malmö.
– Det här är inte ett lokalt problem, men det är lätt att framställa det så. Att människor som kommer hit med arbetstillstånd utnyttjas är inte ovanligt i den här branschen.

Nyligen dömdes en krögare i Norrköping för det nya brottet människoexploatering, efter att ha tvingat ett par från Bangladesh att arbeta utan lön.

Nyheter forskning

Han forskar om specialkostens effekter

Gästernas ökade krav på specialkost skapar stora problem. Det visar den studie som Richard Tellström, docent i måltidskunskap, arbetar med. Målet är att hjälpa företagen att hantera problemet.

Publicerad 16 januari 2020 Kommentera
Han forskar om specialkostens effekter
Gästernas önskemål om specialkost gör arbetet tungrott för framför allt konferensanläggningar, menar Richard Tellström. Foto: Joaquin Corbalan/Colourbox
Richard Tellström. Foto: Thomas Szendrö

Glutenfritt, laktosfritt, lchf, veganskt, paleo. Andelen gäster med olika dieter och kosthållningar har ökat kraftigt de senaste åren. Det gör arbetet tungrott för branschens företag. Det säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet.
– Det är svårt för företagen att leverera det man har tänkt sig, det tar längre tid och blir mer arbetskrävande. Om man inte sköter det här rätt så kan det bli ett hot mot företagets fortlevnad.

Richard Tellström arbetar just nu med en kartläggning av hur kravet på specialkost påverkar framför allt konferensanläggningar. Uppdraget kommer från BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, där HRF är en av parterna. Tanken är att studien ska leda till ett förslag på vägledning åt branschens företag när det gäller specialkost.
– Det är tydligt att det hastar, det är bråttom. Problemet är ekonomiskt, personalmässigt och arbetsmässigt, säger Richard Tellström.

Det är framför allt den ideologiska specialkosten som ökar, berättar Richard Tellström. Hit hör egentligen alla kostavvikelser som inte är kopplade till medicinska tillstånd. Det kan handla om allt från vegetarianer och veganer till gäster som väljer bort till exempel mejeriprodukter eller kolhydrater.

Ökningen gäller hela restaurangbranschen, men studien har valt att fokusera på konferensanläggningar eftersom problemen är extra stora där, berättar Richard Tellström.
– Det handlar ofta om stora grupper där det bygger på att alla äter samma mat. Det finns ofta mindre personalstyrka än på à la carte-restauranger, så det märks mer när en person måste arbeta med specialkost. Dessutom är priset för konferensmat ofta lägre.

Problemen uppstår framför allt när önskemål om specialkost dyker upp sent, kanske till och med i serveringstillfället. Därför är det angeläget att få gästerna att meddela sådana önskemål så tidigt som möjligt, säger Richard Tellström och berättar om en konferensanläggning i Stockholm som börjat ta extra betalt för specialkost som meddelas sent.
– Det handlar inte om att ta betalt utan att få möjlighet att planera, säger han.

Ett annat problem är ekonomin. När anläggningarna lämnar offert på en konferens är det oftast en klumpsumma, utan att eventuella kostavvikelser är kända.
– Då kan hela vinsten som anläggningen planerar att göra gå förlorad, säger Richard Tellström.

Han räknar med att ha sitt förslag till policy klart senast i april. Richard Tellström vill dock poängtera att policyn måste vara utformad så att branschen fortfarande klarar sitt viktigaste uppdrag: att ge bra service till gästerna.
– Det är ju ingen ungdomsvårdsanstalt det här. Gästernas trivsel är oerhört viktig, branschens kärnvärden får inte riskeras.

Fråga om jobbet.
87
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här