Nyheter rättsfall

Robin fick rätt mot Försäkringskassan

Robin Ljungkvist har en funktionsnedsättning och kan inte jobba heltid. Det är läkare och specialister överens om. Trots det drogs hans ersättning in.

Publicerad 24 januari 2018
Robin fick rätt mot Försäkringskassan
Robin Ljungkvist har jobbat som allt i allo på Arena Bowl i tio år. Foto: Thomas Harrysson
Robin Ljungkvist
Robin Ljungkvist. Foto: Thomas Harrysson

Robin Ljungkvist är 31 år och jobbar på Arena Bowl i Götene. Han har autism, dysfasi och en lätt utvecklingsstörning och kan enligt medicinsk bedömning bara arbeta 75 procent. Men hösten 2015 drog Försäkringskassan plötsligt in hans aktivitets­ersättning. De ansåg att han kunde jobba heltid.
– Först blev jag förvirrad och undrade hur det var möjligt att de sade nej. Sedan blev jag ledsen och arg samtidigt. Jag har haft mitt funktionshinder sedan jag var fem år, så är det bara. Det kändes som att de tog ifrån mig min personliga integritet, berättar Robin.

Robin har jobbat som allt i allo i hallen i tio år. Han oljar banor, gör rent maskiner, städar och hjälper kunder. Han älskar att bowla och är svensk mästare i parabowling.
Intresset innebär att Robin ofta är i bowlinghallen. Och det var det som ställde till problem med Försäkringskassan.

Varje gång han var i hallen skrev han in sig i personalliggaren – oavsett om han jobbade eller inte. Försäkringskassan tolkade det som att han arbetat och beslutade att han inte längre hade rätt till aktivitets- eller sjukersättning. Dessutom drogs hans bostads­tillägg in. Han skulle också betala tillbaka över 33 000 kronor.

Lisbeth Ljungkvist
Lisbeth Ljungkvist. Foto: Thomas Harrysson

Robin och hans mamma Lisbeth överklagade beslutet. Först försökte de på egen hand, men tog snart hjälp av HRF och LO-TCO Rättsskydd.
– Utan dem hade det inte gått! Jag letade hela tiden efter halmstrån för att kunna gå vidare. Vi var i kontakt med olika läkare och det gjordes utredningar. Det kallades till möte med alla inblandade, men Försäkringskassan kom inte. Det var jättejobbigt, säger Lisbeth Ljungkvist.

För Robin var det en tung tid. Han var sjukskriven i flera månader.
– Jag var inte på topp, det här påverkade hela livet och det kändes inte roligt alls. Jag fick sömnsvårigheter och ångest, berättar han.
Lisbeth visar pärmar med över 20 kilo dokumentation i form av beslut, utlåtanden och överklaganden.
Hon berättar om motsägelser och fel som gjorts.

Här ser ju inte den ena vad den andra gör. Ibland är det också slarv.Lisbeth Ljungkvist

Till exempel skrev Försäkringskassan i en rehabiliteringsplan att Robin skulle jobba sex timmar per dag. Men för att få aktivitetsersättning krävdes att han arbetsprövade över sex timmar om dagen. Samtidigt intygade läkare att det vore skadligt för honom att arbeta så mycket.
– Här ser ju inte den ena vad den andra gör. Ibland är det också slarv. Det har varit så tungt och tröttsamt, säger hon.

Vändpunkten kom med en ny handläggare på Försäkringskassan. Därefter fick de rätt av Förvaltningsrätten och nu har Robin både sjukersättning och bostadstillägg igen. Han trivs på jobbet och har ny energi.
– Jag har bra arbetskamrater och en bra chef. Men jag kommer fortsätta vara med i facket. Och jag vill ge en platinaskiva till Jimmie på facket och till min mamma. Det är de värda för all stöttning jag har fått!

Ur temat Avtal 2020
Nyheter RAPPORT

Rapport: ”Bra med avtalskrav mot sexuella trakasserier”

Ett av HRF:s avtalskrav för nytt kollektivavtal är att stärka skyddet mot sexuella trakasserier från tredje man. Nu får kravet stöd av en ny rapport från Arena Idé.

Publicerad 18 februari 2020 Kommentera
Rapport: ”Bra med avtalskrav mot sexuella trakasserier”
Det är vanligast att anställda inom LO-kollektivet utsätts för sexuella trakasserier från tredje man, till exempel gäst eller kund. Foto: Wavebreakmedia/Mostphotos

Sexuella trakasserier mot anställda är ett stort problem, inte minst i hotell- och restaurangbranschen. Ett sätt att komma till rätta med problemet kan vara att kollektivavtala om arbetsgivarens plikt att agera mot det, menar Lena Svenaeus, arbetsrättsjurist och tidigare Jämställdhetsombudsman i en rapport från tankesmedjan Arena Idé.
– Man ställer sig frågan om det finns något verktyg som vi inte har använt oss av här i Sverige. Och svaret är givet, det är ju kollektivavtalet, säger hon.

Rapporten handlar om hur kollektivavtal används i Kanada för att motverka sexuella trakasserier. Lena Svenaeus menar att en skrivning i kollektivavtalet skulle komplettera och förstärka lagstiftningen i frågan. Det gäller framför allt i fråga om trakasserier från tredje part, till exempel en kund eller kroggäst.
– I den svenska diskrimineringslagen finns inget skydd mot tredje mans våld. Ett krav skulle kunna vara att man måste göra en riskanalys, till exempel på en restaurang, över var de anställda skulle kunna utsättas för tredje mans våld, säger Lena Svenaeus.

Att stärka skyddet mot sexuella trakasserier är ett av kraven inom LO-samordningen inför årets avtalsrörelse. Hotell- och restaurangfacket har valt att fokusera just på skydd mot sexuella trakasserier från tredje part, som till exempel gäster.

Läs hela rapporten ”Kollektivavtal i kampen mot sexuella trakasserier”.

Ingår i temat: Avtal 2020 9 artiklar

Alla artiklar i temat (6 till)
Nyheter MICHELIN

”Kollektivavtal är jätteviktigt”

Hela 15 av de 18 Michelinrestaurangerna i Sverige har kollektivavtal för sina anställda. För en av dem är avtalet lika färskt som stjärnan de fick i går.

Publicerad 18 februari 2020 Kommentera
”Kollektivavtal är jätteviktigt”
Jonas Lagerström på Etoile är glad över Michelinstjärna - och kollektivavtal. Bilden är ett montage. Foto: Samuel Unéus/Årets kock, Mostphotos

I går kväll avslöjades vilka svenska restauranger som upptas i den eftersträvansvärda samlingen av krogar med stjärnor i Michelinguiden. Etoile i Stockholm fick sin första stjärna.

– Det var en stor och nervös dag i går. Vi fick en inbjudan till utdelningen för två veckor sedan, men man vågar ändå inte ha för stora förhoppningar, säger Jonas Lagerström, en av delägarna.

Svenska Michelinrestauranger:

***
Frantzén, Stockholm

**
Daniel Berlin, Skåne Tranås
Vollmers, Malmö
Gastrologik, Stockholm
Oaxen Krog, Stockholm
Aloë, Stockholm

*
Bhoga, Göteborg
Koka, Göteborg
SK Mat & Människor, Göteborg
Thörnströms Kök, Göteborg
28+, Göteborg
Sav, Malmö
Agrikultur, Stockholm
Ekstedt, Stockholm
Operakällaren, Stockholm
Sushi Sho, Stockholm
Etoile, Stockholm
PM & Vänner, Växjö

Men det är inte bara en stjärna som är i antågande på restaurangen. Från den 1 mars kommer de anställda också att omfattas av kollektivavtal.

– Ja, det stämmer. Vi gick med i Visita förra veckan faktiskt. Det har varit planen sedan vi startade för snart två år sedan, men det har varit en kostnadsfråga. Det är en jätteviktig del. Vi vill ju locka framtidens kockar och kunna erbjuda bra villkor och stötta dem, säger Jonas Lagerström.

Jonas Lagerström

I kväll stänger de restaurangen för att fira med teamet, vänner och familj.

– Vi har verkligen kämpat för det här. Och vi har gjort det på egen hand, det är inga investerare eller andra som varit inblandade.

Frantzén, som är den enda restaurangen i Sverige med tre stjärnor i Michelinguiden, tecknade kollektivavtal förra våren.

Tre stjärnkrogar saknar avtal: Vollmers och Sav i Malmö, samt Sushi Sho i Stockholm.

Ur temat Avtal 2020
Nyheter avtal 2020

”Visita kräver fullständigt förfogande”

Visita vill öka pottandelen, frysa minimilönerna och ge arbetsgivarna möjlighet att förlägga helgledighet till hela veckan. HRF ser kraven som ett angrepp på de anställdas möjlighet till ett fungerande privatliv.

Publicerad 14 februari 2020 Kommentera
”Visita kräver fullständigt förfogande”
Visita vill att helgledigheten ska kunna förläggas under alla veckans dagar. Foto: Peter Jönsson, Anna-Lena Lundqvist

Förra veckan växlade Hotell- och restaurangfacket och motparten Visita avtalsyrkanden. HRF:s ordförande Malin Ackholt kallar arbetsgivarnas krav för oerhört långtgående.
– Det är längesedan vi såg yrkanden som var lika långtgående, säger hon.

Det hon framför allt reagerar på är Visitas yrkanden om ledighet. Arbetsgivarna vill ta bort kravet att de anställdas veckovila minst varannan vecka ska förläggas till fredag-måndag. I stället ska ledigheten kunna läggas ut under hela veckan, vill Visita.
– Genom de här kraven vill man fullständigt förfoga över personalen och deras möjlighet att kombinera arbete, privatliv och föräldraskap. Det är oerhört stora förändringar som man föreslår, säger Malin Ackholt.

Fakta: Visitas krav

  • 80 procent av lönehöjningen i pott.
  • Ingångslönerna bibehålls på samma nivå.
  • Om parterna inte kan nå enighet i en central förhandling om pottfördelning ska arbetsgivaren ha rätt att fördela det lokala utrymmet enligt sitt förslag.
  • Veckovilan ska kunna förläggas till veckans alla dagar.
  • Ny bestämmelse om att arbetsgivare ska kunna avtala om att anställd som anställs tidigast tre månader före en lönerevision inte ska ingå i denna.
  • Anställd som uteblivit från arbete 14 kalenderdagar utan giltigt skäl ska anses ha avslutat sin anställning på egen begäran.

Visita vill också frysa minimilönerna och öka andelen av lönehöjningen som fördelas i pott till 80 procent. Arbetsgivarna vill dessutom ha yttersta beslutsrätt i pottfördelningsprocessen, i de fall parterna inte kommer överens.
– Det de säger är att ”vi kan prata med er, men det är vi som bestämmer”. Vi har i dag ett system för tvistelösning i avtalet som fungerar. Det är bara en ingång till att de vill ha hela makten över processen, säger Malin Ackholt.

Malin Ackholt tycker att Visitas krav är oroväckande.
– Vi är bara i början av processen men det ger en oerhört tydlig bild av att arbetsgivarna vill ha ett förhållande där en part bestämmer och den andra fogar sig, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här