Nyheter rättsfall

Robin fick rätt mot Försäkringskassan

Robin Ljungkvist har en funktionsnedsättning och kan inte jobba heltid. Det är läkare och specialister överens om. Trots det drogs hans ersättning in.

Publicerad 24 januari 2018
Robin fick rätt mot Försäkringskassan
Robin Ljungkvist har jobbat som allt i allo på Arena Bowl i tio år. Foto: Thomas Harrysson
Robin Ljungkvist
Robin Ljungkvist. Foto: Thomas Harrysson

Robin Ljungkvist är 31 år och jobbar på Arena Bowl i Götene. Han har autism, dysfasi och en lätt utvecklingsstörning och kan enligt medicinsk bedömning bara arbeta 75 procent. Men hösten 2015 drog Försäkringskassan plötsligt in hans aktivitets­ersättning. De ansåg att han kunde jobba heltid.
– Först blev jag förvirrad och undrade hur det var möjligt att de sade nej. Sedan blev jag ledsen och arg samtidigt. Jag har haft mitt funktionshinder sedan jag var fem år, så är det bara. Det kändes som att de tog ifrån mig min personliga integritet, berättar Robin.

Robin har jobbat som allt i allo i hallen i tio år. Han oljar banor, gör rent maskiner, städar och hjälper kunder. Han älskar att bowla och är svensk mästare i parabowling.
Intresset innebär att Robin ofta är i bowlinghallen. Och det var det som ställde till problem med Försäkringskassan.

Varje gång han var i hallen skrev han in sig i personalliggaren – oavsett om han jobbade eller inte. Försäkringskassan tolkade det som att han arbetat och beslutade att han inte längre hade rätt till aktivitets- eller sjukersättning. Dessutom drogs hans bostads­tillägg in. Han skulle också betala tillbaka över 33 000 kronor.

Lisbeth Ljungkvist
Lisbeth Ljungkvist. Foto: Thomas Harrysson

Robin och hans mamma Lisbeth överklagade beslutet. Först försökte de på egen hand, men tog snart hjälp av HRF och LO-TCO Rättsskydd.
– Utan dem hade det inte gått! Jag letade hela tiden efter halmstrån för att kunna gå vidare. Vi var i kontakt med olika läkare och det gjordes utredningar. Det kallades till möte med alla inblandade, men Försäkringskassan kom inte. Det var jättejobbigt, säger Lisbeth Ljungkvist.

För Robin var det en tung tid. Han var sjukskriven i flera månader.
– Jag var inte på topp, det här påverkade hela livet och det kändes inte roligt alls. Jag fick sömnsvårigheter och ångest, berättar han.
Lisbeth visar pärmar med över 20 kilo dokumentation i form av beslut, utlåtanden och överklaganden.
Hon berättar om motsägelser och fel som gjorts.

Här ser ju inte den ena vad den andra gör. Ibland är det också slarv.Lisbeth Ljungkvist

Till exempel skrev Försäkringskassan i en rehabiliteringsplan att Robin skulle jobba sex timmar per dag. Men för att få aktivitetsersättning krävdes att han arbetsprövade över sex timmar om dagen. Samtidigt intygade läkare att det vore skadligt för honom att arbeta så mycket.
– Här ser ju inte den ena vad den andra gör. Ibland är det också slarv. Det har varit så tungt och tröttsamt, säger hon.

Vändpunkten kom med en ny handläggare på Försäkringskassan. Därefter fick de rätt av Förvaltningsrätten och nu har Robin både sjukersättning och bostadstillägg igen. Han trivs på jobbet och har ny energi.
– Jag har bra arbetskamrater och en bra chef. Men jag kommer fortsätta vara med i facket. Och jag vill ge en platinaskiva till Jimmie på facket och till min mamma. Det är de värda för all stöttning jag har fått!

Nyheter Internationellt

HRF vill stoppa könsbaserat våld

I dag börjar världsfacket en kampanj för att få igenom en internationell konvention mot könsbaserat våld på jobbet. –Det skulle betyda mycket för hotell- och restaurangarbetare runt om i världen, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 14 februari 2018 Kommentera
HRF vill stoppa könsbaserat våld
Runt 35 procent av världens kvinnor har upplevt sexuellt eller fysiskt våld i hemmet, på offentliga platser eller på arbetsplatsen, enligt statistik från FN. Foto: Istockphoto

Sedan flera år tillbaka har den internationella fackföreningsrörelsen arbetat för en ILO-konvention mot könsbaserat våld på jobbet. Arbetet har gett resultat, i sommar ska frågan diskuteras för första gången på ILO:s internationella arbetskonferens.

Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Anna-Karin Nilsson

Men många stater stödjer inte konventionen och därför startar nu världsfacket ITUC den globala kampanjen ”Stop gender-based violence at work”.
– Metoo-rörelsen har ju visat vilket enormt samhällsproblem det här är. En ILO-konvention mot könsbaserat våld i arbetslivet skulle betyda mycket för kvinnor inom hotell- och restaurangbranschen runt om i världen. Många arbetar under hemska villkor, och trakasserierna kan komma från arbetsgivare och kollegor såväl som från kunder och gäster, säger Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt.

Fakta: ILO och Världsfacket ITUC

ILO är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. I dag har ILO över 180 konventioner. Medlemsländerna kan välja att skriva under och ratificera konventionerna, det vill säga justera sin lagstiftning efter dem så att de blir till lag i landet.

Världsfacket ITUC organiserar 181 miljoner arbetare i 163 länder och regioner världen över.

Runt 818 miljoner kvinnor har upplevt sexuellt eller fysiskt våld i hemmet, på offentliga platser eller på arbetsplatsen, enligt statistik från FN. Det motsvarar 35 procent av världens kvinnor. I vissa länder är siffran upp emot 70 procent. Malin Ackholt menar att en internationell konvention mot könsbaserat våld kan vara ett viktigt verktyg, även om ILO inte har några sanktionsmöjligheter mot länder som bryter mot den.
– Det blir ändå en slags ”name and shame” effekt. Det är viktigt att Sverige ratificerar konventionen och blir ett föregångsland på det här området. Ju fler länder som skriver under, desto högre status får de här frågorna, säger Malin Ackholt.

Den internationella kampanjen ”Stop gender-based violence at work” pågår från den 14 februari till och med internationella kvinnodagen den 8 mars.

 

Nyheter kollektivavtal

Branschföretag gör tummen upp för kollektivavtal

Företagare i hotell- och restaurangbranschen är mer positiva till kollektivavtal än företag i andra branscher. Det visar en ny rapport som presenterades i dag.

Publicerad 13 februari 2018 Kommentera
Branschföretag gör tummen upp för kollektivavtal
Kollektivavtalet mellan HRF och Visita, det så kallade Gröna Riks. Foto: Anna-Karin Nilsson

Sju av tio företag i hotell- och restaurangbranschen har kollektivavtal. Det är högst andel av alla branscher, visar rapporten ”Hur fungerar kollektivavtalen?” som presenterades i dag. Bakom rapporten står Arbetsmarknadsekonomiska rådet, som bland annat gjort en stor enkätundersökning för att ta reda på hur företagen ser på kollektivavtalen.
– Företag som har kollektivavtal tycker att de ger företaget ett gott anseende och en bra relation till de anställda. De som inte har det tycker i större utsträckning att avtalen är krångliga och att det är dyrt, sade professor Lars Calmfors, när han presenterade rapporten.

Om rapporten

Rapporten ”Hur fungerar kollektivavtalen?” ges ut av Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER. Rådet består av experter som analyserar hur arbetsmarknaden fungerar, utifrån lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik. AER är instiftat av Svenskt Näringsliv men arbetar oberoende.

Läs rapporten här: www.arbetsmarknadsekonomiskaradet.se/download/1605/

Rapporten visar också att synen på kollektivavtalen skiljer sig mycket mellan olika branscher. Mest negativa var företag i byggbranschen. Mest positiva var arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen, vilket förvånade rapportförfattarna.
– Man kunde ha förväntat sig att företagen i handeln och inom hotell- och restaurang skulle haft ungefär samma syn på kollektivavtalen, eftersom det finns många likheter mellan branscherna. Men det visade sig att det generellt var en betydligt mer positiv syn i hotell- och restaurangbranschen, sade Lars Calmfors.

Som en möjlig förklaring till det nämnde han att företagen inom handeln till exempel är missnöjda med ob-tilläggen, som de uppfattar som höga.

Forskarna har också undersökt hur vanligt det är med lokala fackklubbar. I hotell- och restaurangbranschen är det bara två procent av företagen som har lokala fackklubbar, vilket är den lägsta andelen av alla branscher.
– På företag där det finns en lokal fackklubb tycker man att det underlättar kommunikationen med de anställda och att det är lättare att förankra olika beslut, sade Lars Calmfors.

Nyheter Utbildning

Kockutbildare i blåsväder

Företaget Astar är den största leverantören av arbetsmarknadsutbildningar för kockar. Men efter en granskning har brister i deras SFI-utbildning upptäckts. –Vi följer företaget efter avslöjandet, säger Petter Carolusson, chef på Arbetsförmedlingen.

Publicerad 9 februari 2018 Kommentera
Kockutbildare i blåsväder
Företaget Astar är den största leverantören av arbetsmarknadsutbildningar för kockar. Foto: Colourbox

Företaget Astar håller i utbildningen ”Restaurang och storhushåll” på 37 orter i Sverige. Det gör företaget till den största leverantören av arbetsmarknadsutbildningar för kockar. Astar är också en stor leverantör av utbildning i svenska för invandrare, SFI, som köps av kommunen. En granskning gjord av Kalla fakta visar att företagets SFI-utbildning har stora brister. Bland annat utlovades två lärare om antalet elever var fler än 20. Men granskningen visar att en lärare kunde vara själv med 60 elever.

Petter Carolusson är enhetschef för externa tjänster på Arbetsförmedlingen. Han berättar att det kommit in klagomål på Astars utbildningar inom restaurang och storhushåll, där kockyrket ingår.
– Just nu pågår några ärenden som gäller den utbildningen, men Astar är inte ensamma om att ha ärenden på sig. Självklart följer vi utvecklingen efter avslöjandena i tv, säger han.

Det var i början av 2017 som Astar tecknade avtal med Arbetsförmedlingen om att hålla utbildningar inom restaurang och storhushåll. Upphandlingen gäller i två år. Lärartätheten ska enligt upphandlingen vara en lärare på 15 elever under praktiska moment, och en lärare på 20 elever under teoretiska moment.

Men Arbetsförmedlingen kommer inte att göra några extrakontroller av Astars kockutbildningar efter uppgifterna om lärarbristen på SFI-utbildningen.
– Vi har en uppföljningsmodell som är väl utarbetad. Kommer det in klagomål så gör vi oanmälda inspektioner. Vi kommer inte göra några kontroller utöver det vanliga på grund av avslöjandena, säger Petter Carolusson.

Mikael Torkeli som är försäljningschef för Astar tillbakavisar uppgifterna om bristerna i SFI-utbildningen. När det gäller kockutbildningen menar han att lärartätheten är god.
– Vi uppfyller de krav som finns i avtalet med Arbetsförmedlingen, säger Mikael Torkeli.

Fråga om jobbet.
131
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.