Riksrevisionen har granskat hur det står till med Sveriges arbete mot människoexploatering i arbetslivet. Uselt, är betyget.
På 16 år har det kommit tre fällande domar mot människohandel och människoexploatering som rör arbetslivet.
– Vi är otroligt dåliga på att få fällande domar. Tre stycken på mer än 15 år. Det kan jämföras med Belgien, som har 50 domar per år, eller Finland som de senaste åren har tio domar för människohandel och drygt 50 för diskriminerande ocker, som kan liknas vid människoexploatering, säger Yvonne Thorsén, projektledare för Riksrevisionens granskning.
En av de tre domarna som lyfts fram i granskningen rörde en krögare som fälldes 2019 för att ha utnyttjat två personer som gratis arbetskraft. Han var den förste som dömdes för människoexploatering enligt en lag som infördes 2018.
I granskningen har Riksrevisionen intervjuat ansvariga myndigheter och arbetsmarknadens parter. Flera LO-förbund har lyft människoexploatering som ett utbrett problem, däribland Byggnads och Transport. Men även hotell- och restaurangbranschen pekas ut som en utsatt sektor.
– Det ligger på fack och arbetsgivare att se till att människor inte blir utnyttjade. Men det är sårbart när man inte får de här människorna att bli medlemmar. Facken upplever att många tycker att det är för dyrt. Och många utländska arbetare har dåliga erfarenheter av vad fackförbund innebär från sina hemländer.
I sin rapport menar Riksrevisionen att regeringen borde utreda möjligheten att ge myndigheterna ett ansvar att kontrollera att anställda har drägliga arbetsvillkor i de mest utsatta branscherna.
– Myndigheterna har möjlighet att ha polisen med sig. Det kan vara tufft för fackliga ombudsmän att gå ut där det finns ett kriminellt utnyttjande av människor, säger Yvonne Thorsén.
Riksrevisionen, vars uppdrag är att granska hur statens pengar används, kommer med kritik på en rad punkter. En av de främsta är att det saknas tydligt ansvar för att kontrollera om det förekommer människoexploatering i företag där det finns utländsk arbetskraft.
– De myndigheter som är inblandade hoppas generellt att det är någon annan som hanterar problemet. Gränspolisen, som kontrollerar arbetstillstånd, anser att det är människohandelsgruppen inom Polisen som bör hantera exploatering. De i sin tur, som jobbar mycket med prostitution, har svårt att få resurserna att räcka till att även hantera exploatering på arbetsmarknaden och vill helst att andra myndigheter kommer med ärenden, säger Yvonne Thorsén.
Regeringen har fyra månader på sig att svara på den kritik som framkommer i Riksrevisionens rapport. Av svaret kommer också framgå om man kommer att vidta några åtgärder.