På jobbet | Tema: Städ Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Respekt får dem att trivas trots slitet

Ont i kroppen, ökad arbetstakt och chefer som inte lyssnar -- så ser vardagen ut för många städare. Men det behöver inte vara så. På Hotell Heden trivs Aysegul, Lorna och deras kollegor, trots det slitiga jobbet.

Publicerad 17 december 2013
Respekt får dem att 
trivas trots slitet
Hanna Wassan, Aysegul Abay och Niina Valppu har alla jobbat länge på Hotell Heden. Foto: Lars Lanhed
inlinebild
Lorna Nadduha lär ut rätt städteknik till nyanställda. Foto: Lars Lanhed

Tunga och enformiga arbetsuppgifter, en arbetsmiljö som ofta glöms bort och inte minst gäster som kräver fläckfritt resultat. Inte konstigt att hotellstädare hör till branschens mest skadedrabbade. I en undersökning som Arbetsmiljöverket gjorde 2011 sa nästan sju av tio städare att de varje vecka var uttröttade i kroppen efter jobbet.

Hälften hade varit sjukskrivna minst två gånger det senaste året, och fyra av tio hade ont i rygg, armar, axlar eller nacke varje vecka. Det förvånar inte Aysegul Abay, städerska på Hotell Heden i Göteborg.
– Det är ett tungt jobb. Att göra samma saker varje dag är slitsamt för kroppen.
Det är stilla på hotellet. De flesta gäster har redan checkat ut och det kommer inte nya än på ett tag, säger Aysegul. Hon är en av hotellets 15-tal städare, varav många har varit här länge. Att folk stannar, trots det tunga arbetet, visar att de trivs, säger Aysegul.
– Vi hjälper varandra och cheferna är bra. Men visst har vi ont i kropparna även här.

I ett rum hittar vi hennes kollega Hanna Wassan. Gästen som bor här är av allt att döma en affärsresenär. Den bästa sortens gäst, säger Hanna.
– De skräpar inte alls ner lika mycket som barnfamiljer och ungdomar.
Hanna moppar, bäddar sängen och tömmer papperskorgen. Det mest tidskrävande momentet är badrummet, säger hon.
– Toalettpappret ska fyllas på och toaletten, handfatet, väggarna och duschen ska torkas av. Handdukar ska bytas om gästen vill det. Men det som sliter mest är bäddningen. Framför allt när extrasängar ska användas. De är väggfasta och väger en hel del.
– Den är väldigt tung. Titta här, säger Hanna och fäller ner en bädd för att demonstrera.
– På somrarna har många rum extrasängar, då gör det ont i både rygg och axlar.

På Hotell Heden är olika rum värda olika poäng. Ett rum som detta är värt mindre än till exempel en svit. Oavsett poäng så blir det aldrig mer än 18 rum per heltidsdag. Men det kan ändå bli stressigt, säger Aysegul. Hon har svårt att förstå hur städare med en högre städtakt klarar av sitt arbete.
– Hur ska de kunna ha energi kvar till någonting annat, barn och förhållande? Och vad blir det för kvalitet för gästerna? Jag förstår inte hur man tänker då, säger hon och skakar på huvudet.
Aysegul syftar på Scandickedjan, vars nya städrutiner har medfört att städare på en del hotell kan få upp till ett 50-tal rum per dag.

Men Scandickedjan är inte unik. Städtakten har ökat på många håll de senaste åren, berättar förtroendevalda HRF:are som Hotellrevyn varit i kontakt med. Det kanske inte alltid handlar om att antalet rum per timme har ökat, utan att nya arbetsmoment har smugit sig in i arbetet. Som exempel berättar en förtroendevald på ett hotell i Göteborg att städet fått ta över en del av vaktmästarens arbetsuppgifter.
»Till exempel att fördela tvål och toapapper på våningarna. Nu måste de hämtas i ett garage. När det läggs till allt annat som ska göras blir det stressigt.«

Föga förvånande visar forskning att stress ökar risken för skador och olyckor. Finska forskare kom nyligen fram till att anställda som arbetat under stress en längre tid löper 19 procents högre risk att drabbas av allvarliga olyckor än andra. Men även risken för belastningsskador ökar. En förklaring är att det är lätt att ta skadliga genvägar för att hinna med. Det händer även på Hotell Heden, säger Aysegul Abay.
– Man försöker göra rätt när man hinner, men är det stressigt är det lätt att glömma.

En som är rädd om sin kropp är Lorna Nadduha, som städar en av hotellets nyrenoverade sviter.
– Utan rätt teknik går du sönder. Jag tror inte att det måste ta längre tid.
Lorna har flera knep för att spara på kroppen.
– Jag använder knäna så mycket jag kan i stället för armarna, till exempel när jag ska flytta på sängarna. Det gäller att vara försiktig med ryggen.
Lorna visar hur hon bäddar genom att veckla ut lakanen på sängen, i stället för att skaka ut dem. Samma sak gäller påslakanet.
– Täcket väger tre kilo. Ta alla täcken du lyfter på en dag och sen på en hel månad. Det blir väldigt många kilo, säger Lorna.
När det kommer nya städare är det Lorna som brukar visa hur de ska städa. Några pass med Lorna får de, sedan väljer de själva hur de vill göra. Men Lorna har sin åsikt klar.
– Man har bara en kropp. Jag vill inte bli sjuk hela tiden.

Både Lorna och Aysegul tycker att de har inflytande över arbetsmiljön. Deras skyddsombud har regelbundna möten med ledningen, och det görs skyddsronder. Tyvärr är det inte självklart på alla hotell. Bara en tredjedel av städarna i Arbetsmiljöverkets undersökning hade ett systematiskt arbetsmiljöarbete på sin arbetsplats.
Ett nytt, men växande problem, är att allt fler hotell lägger ut hela eller delar av sin städning på entreprenad, säger Per Persson, ombudsman på HRF i Stockholm.
– Det kan göra att man skyfflar arbetsmiljöansvaret mellan hotellet och bemanningsföretaget. Ingen tar riktigt ansvar för personalen.
Enligt kollektivavtalet är hotellen skyldiga att förhandla med facket innan de tar in ett bemanningsföretag. Men det görs sällan, säger Per Persson. Och eftersom entreprenadföretagen sällan avslöjar sina kunder, är det inte förrän städare vänder sig till facket som problem uppdagas.
– Och tyvärr finns det nästan aldrig en facklig organisation på bemanningsföretagen. Det gör att det nästan är omöjligt för de anställda att påverka situationen.

På Hotell Heden är den fackliga organisationen desto bättre. Tural Kokulu, klubbordförande, säger att anslutningen är »näst intill hundraprocentig«.
– Vi har en stark klubb och ett bra samarbete med ledningen. Det finns en dialog när något ska göras. Vår ledning ser de anställdas värde.
Han tror att det är en faktor som gör att personalen trivs, och att sjukskrivningar inte är särskilt vanliga.
– Hotellstäd är ett hårt arbete med påfrestningar och höga krav. Men det är klart att det hjälper om man känner att man kan påverka.

Hotellet ägs av Liseberg AB, som i sin tur ägs av Göteborgs kommun. Husfrun Frida Järdhage tror att det spelar in.
– Det är en fördel att inte ingå i en stor hotellkedja. Vi jämförs inte med någon annan utan vi sätter de ramar som vi tycker är rimliga, säger hon och jämför med sin tidigare arbetsplats – ett kedjehotell.
– Där kommer saker uppifrån på ett annat sätt. Här får vi tänka till själva.
Frida ser dock fortfarande saker som kan bli bättre. Städredskapen till exempel.
– De känns gamla. Jag skulle vilja att det blev lite mer modernt, det måste finnas lättare sätt att jobba. Det finns saker att förändra, absolut.  
Städerskan Aysegul Abay håller med, men påpekar att fler saker än ergonomi är viktiga för arbetsmiljön. Att kunna påverka till exempel. Att man har roligt på jobbet. Och att man får respekt.
– Här har vi respekt för varandra, chefer och anställda. Det är jätteviktigt för oss. Annars skulle det inte funka.

Så mår hotellstädarna

  • 64 procent är uttröttade i kroppen varje vecka.
  • 61 procent tycker att arbetet är enformigt.
  • 41 procent säger att de har för mycket att göra.
  • 55 procent är nöjda med arbetet i stort.

Siffrorna om hotellstädare är hämtade från Arbetsmiljöverkets  arbetsmiljöundersökning från 2011.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter HÄLSA

Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden

Kvinnliga städare och restaurangbiträden ligger på topp tre för risken att drabbas av diabetes, visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Publicerad 20 september 2019 Kommentera
Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden
Personer med diabetes måste mäta sitt blodsocker regelbundet. Foto: Hsyncoban/Istockphoto

Kvinnliga städare samt köks- och restaurangbiträden hör till de tre yrken som har högst risk att drabbas av typ 2-diabetes. De har omkring tre gånger högre risk än lärare och sjukgymnaster. Det visar Karolinska Institutets studie av 30 olika yrkesgruppers risk att få sjukdomen.

Stress och oregelbundna arbetstider kan bidra till detta. Men forskarna menar också att det handlar om vilka levnadsvanor man har. Övervikt, dålig kondition och rökning kan påverka.

Om sjukdomen

Typ 2-diabetes är en sjukdom som är allvarlig eftersom den kan leda till komplikationer, hjärtkärlsjukdom och för tidig död. Omkring 7 procent av befolkningen har diabetes.

 

Högst risk bland kvinnor har fabriksarbetare, till exempel handpaketerare.

Bland männen är risken högst för fabriksarbetare och fordonsförare. Manliga städare och restaurangbiträden kom inte med i undersökningen eftersom de inte hör till de 30 vanligaste yrkena för män.

Här skriver Karolinska Institutet om undersökningen.

Nyheter AVTAL 2020

HRF laddar för avtalsrörelse

Hotell- och restaurangfacket rustar för avtalsrörelse. En de viktigaste frågorna är att stoppa den negativa löne­glidningen, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
HRF laddar för avtalsrörelse
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet, säger Per Persson. Foto: Peter Jönsson

Den sista mars nästa år går HRF:s största kollektiv­avtal ut, det så kallade Gröna riks-avtalet med Visita. Arbetet för ett nytt avtal är redan i full gång. Förbundets avtals­sekreterare Per Persson är taggad.
– Det här kommer att bli jätte­spännande. Men vi har många steg kvar innan vi har ett nytt avtal.

Ett avgörande steg tas i oktober. Då ska LO-förbunden besluta om de ska samarbeta i avtalsrörelsen. Per Persson säger att HRF vill se en LO-samordning.
– Jag ser det som uteslutet att inte ha en samordning. Vi behöver det. Vi misslyckades ju att få ihop den 2012, och vi klarar det säkert en gång till. Men över tid gör vi inte det. Vi är beroende av varandra.

Åtta viktiga steg mot avtal

  • 23 oktober. LO:s representantskap ska besluta om förbunden ska ha en samordning i avtalsrörelsen. Här sitter representanter från HRF och de andra LO-förbunden.
  • 31 oktober–21 november. Lokala avtals­konferenser hålls i HRF:s åtta avdelningar. Här kan medlemmarna lämna ändrings­förslag och diskutera avtalet.
  • 22 november. Sista dagen att lämna ändringsförslag via HRF:s hemsida. Alla medlemmar har möjlighet att ge förslag på vad förbundet ska ställa för krav i avtalsrörelsen.
  • 22 januari. HRF:s avtalskrav fastställs vid den stora avtals­konferensen.
  • 3 februari. Hotell- och restaurang­facket och arbetsgivarorganisa­tionen Visita utväxlar avtalskrav med varandra.
  • 20 februari–31 mars. Förhandlingar mellan HRF och Visita.
  • 31 mars. Det så kallade Gröna riks-­avtalet ­mellan HRF och Visita går ut. Flera av HRF:s andra kollektivavtal löper också ut då och ska förhandlas under våren.
  • 1 april. Nytt kollektivavtal på plats?

Ett andra viktigt steg tas i november då HRF:s lokala avtalskonferenser hålls. Där träffas medlemmar från förbundets åtta avdelningar för att diskutera avtalskrav. Per Persson säger att det, förutom lönefrågan, finns gott om frågor att jobba med.
– Det är många viktiga kärnfrågor som anställningsformer, arbetstider, arbetsmiljö. Men vi kommer att behöva prioritera.

En viktig fråga, kanske den viktigaste, handlar om den negativa löneglidningen i branschen, säger Per Persson. I praktiken får HRF:s medlemmar inte ut hela den löne­ökning som förhandlats fram under de senaste avtalsrörelserna.
– Vi ser att det finns ett mönster där arbetsgivare ger mycket pottpengar till folk som inte har tillsvidareanställningar eller som de vet ska sluta inom kort. Det måste vi hitta ett sätt att komma åt. Det är en väldigt viktig fråga. Det är något jag tänker prata om hela vägen fram till nytt avtal.

Under förra avtalsrörelsen, år 2017, var HRF tvungna att varsla om strejk för att få igenom sina krav. En av knäckfrågorna var den låglönesatsning som LO-förbunden hade enats om i sin samordning.
Per Persson har inte alltför stort hopp om att Visita har ändrat inställning i frågan inför årets avtalsrörelse.
– Jag vill inte tala för dem, men om man tittar på hur de ställde sig 2017 så var Visita starkt emot en låglönesatsning. Jag tvivlar på att de har ändrat uppfattning om det.

– Mitt mål är att vi ska få avtal som är så bra som möjligt för alla medlemmar, att vi får en schyst löneökning och att vi får förbättringar på allmänna villkor. Det tror jag att vi klarar.
Men för att nå dit behöver alla HRF-medlemmar hjälpas åt, säger Per Persson.
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet.

Nyheter TÄVLING

Hallå där, Vendela Molin

Vendela Molin går tredje året på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Stockholms hotell- och restaurangskola. Under finalen i Årets kock var hon commis till finalisten Jonas Lagerström från Restaurant Etoile.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
Hallå där, Vendela Molin
Vendela Molin assisterade finalisten Jonas Lagerström. Foto: Samuel Unéus

Hur hetsigt var det i tävlingsköket?
– I början tyckte jag att vi hade all tid i världen, men mot slutet skulle det gå fort så då blev det stressigare.

 Vad var roligast?
– Uppläggningen är jätterolig för man ser det man jobbat med hela dagen komma till liv. Sedan är det så inspirerande att se andra kockar jobba, hur de kan skapa rätter av det de får. Det var också roligt att få jobba med Årets kockelev den andra dagen. Vi fick råvaror som blev över från första dagen och slängde ihop lite rätter som vi bjöd publiken på.

Om tävlingen

Finalen i tävlingen Årets kock avgjordes 12–13 september. Martin Moses, SK Mat & människor, Göteborg, tog hem segern. Elever från Stockholms Hotell- och Restaurangskola och Smedensskolan, Smedjebacken, assisterade kockarna.

Något som var knepigt?
Ibland var det lite svårt att veta vad man skulle göra, men Jonas var jättesnäll och jag hade av en slump jobbat med honom i kvalet också. Man vill inte göra något fel, det är ju finalisternas dröm att vara där.

Hur känns det så här efteråt?
– Det var once in a lifetime, jag kommer inte att få den chansen igen. Det är en jättebra erfarenhet att ha om man själv är intresserad av att tävla.

Fråga om jobbet.
81
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här