På jobbet | Tema: Städ Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Respekt får dem att trivas trots slitet

Ont i kroppen, ökad arbetstakt och chefer som inte lyssnar -- så ser vardagen ut för många städare. Men det behöver inte vara så. På Hotell Heden trivs Aysegul, Lorna och deras kollegor, trots det slitiga jobbet.

Publicerad 17 december 2013
Respekt får dem att 
trivas trots slitet
Hanna Wassan, Aysegul Abay och Niina Valppu har alla jobbat länge på Hotell Heden. Foto: Lars Lanhed
inlinebild
Lorna Nadduha lär ut rätt städteknik till nyanställda. Foto: Lars Lanhed

Tunga och enformiga arbetsuppgifter, en arbetsmiljö som ofta glöms bort och inte minst gäster som kräver fläckfritt resultat. Inte konstigt att hotellstädare hör till branschens mest skadedrabbade. I en undersökning som Arbetsmiljöverket gjorde 2011 sa nästan sju av tio städare att de varje vecka var uttröttade i kroppen efter jobbet.

Hälften hade varit sjukskrivna minst två gånger det senaste året, och fyra av tio hade ont i rygg, armar, axlar eller nacke varje vecka. Det förvånar inte Aysegul Abay, städerska på Hotell Heden i Göteborg.
– Det är ett tungt jobb. Att göra samma saker varje dag är slitsamt för kroppen.
Det är stilla på hotellet. De flesta gäster har redan checkat ut och det kommer inte nya än på ett tag, säger Aysegul. Hon är en av hotellets 15-tal städare, varav många har varit här länge. Att folk stannar, trots det tunga arbetet, visar att de trivs, säger Aysegul.
– Vi hjälper varandra och cheferna är bra. Men visst har vi ont i kropparna även här.

I ett rum hittar vi hennes kollega Hanna Wassan. Gästen som bor här är av allt att döma en affärsresenär. Den bästa sortens gäst, säger Hanna.
– De skräpar inte alls ner lika mycket som barnfamiljer och ungdomar.
Hanna moppar, bäddar sängen och tömmer papperskorgen. Det mest tidskrävande momentet är badrummet, säger hon.
– Toalettpappret ska fyllas på och toaletten, handfatet, väggarna och duschen ska torkas av. Handdukar ska bytas om gästen vill det. Men det som sliter mest är bäddningen. Framför allt när extrasängar ska användas. De är väggfasta och väger en hel del.
– Den är väldigt tung. Titta här, säger Hanna och fäller ner en bädd för att demonstrera.
– På somrarna har många rum extrasängar, då gör det ont i både rygg och axlar.

På Hotell Heden är olika rum värda olika poäng. Ett rum som detta är värt mindre än till exempel en svit. Oavsett poäng så blir det aldrig mer än 18 rum per heltidsdag. Men det kan ändå bli stressigt, säger Aysegul. Hon har svårt att förstå hur städare med en högre städtakt klarar av sitt arbete.
– Hur ska de kunna ha energi kvar till någonting annat, barn och förhållande? Och vad blir det för kvalitet för gästerna? Jag förstår inte hur man tänker då, säger hon och skakar på huvudet.
Aysegul syftar på Scandickedjan, vars nya städrutiner har medfört att städare på en del hotell kan få upp till ett 50-tal rum per dag.

Men Scandickedjan är inte unik. Städtakten har ökat på många håll de senaste åren, berättar förtroendevalda HRF:are som Hotellrevyn varit i kontakt med. Det kanske inte alltid handlar om att antalet rum per timme har ökat, utan att nya arbetsmoment har smugit sig in i arbetet. Som exempel berättar en förtroendevald på ett hotell i Göteborg att städet fått ta över en del av vaktmästarens arbetsuppgifter.
»Till exempel att fördela tvål och toapapper på våningarna. Nu måste de hämtas i ett garage. När det läggs till allt annat som ska göras blir det stressigt.«

Föga förvånande visar forskning att stress ökar risken för skador och olyckor. Finska forskare kom nyligen fram till att anställda som arbetat under stress en längre tid löper 19 procents högre risk att drabbas av allvarliga olyckor än andra. Men även risken för belastningsskador ökar. En förklaring är att det är lätt att ta skadliga genvägar för att hinna med. Det händer även på Hotell Heden, säger Aysegul Abay.
– Man försöker göra rätt när man hinner, men är det stressigt är det lätt att glömma.

En som är rädd om sin kropp är Lorna Nadduha, som städar en av hotellets nyrenoverade sviter.
– Utan rätt teknik går du sönder. Jag tror inte att det måste ta längre tid.
Lorna har flera knep för att spara på kroppen.
– Jag använder knäna så mycket jag kan i stället för armarna, till exempel när jag ska flytta på sängarna. Det gäller att vara försiktig med ryggen.
Lorna visar hur hon bäddar genom att veckla ut lakanen på sängen, i stället för att skaka ut dem. Samma sak gäller påslakanet.
– Täcket väger tre kilo. Ta alla täcken du lyfter på en dag och sen på en hel månad. Det blir väldigt många kilo, säger Lorna.
När det kommer nya städare är det Lorna som brukar visa hur de ska städa. Några pass med Lorna får de, sedan väljer de själva hur de vill göra. Men Lorna har sin åsikt klar.
– Man har bara en kropp. Jag vill inte bli sjuk hela tiden.

Både Lorna och Aysegul tycker att de har inflytande över arbetsmiljön. Deras skyddsombud har regelbundna möten med ledningen, och det görs skyddsronder. Tyvärr är det inte självklart på alla hotell. Bara en tredjedel av städarna i Arbetsmiljöverkets undersökning hade ett systematiskt arbetsmiljöarbete på sin arbetsplats.
Ett nytt, men växande problem, är att allt fler hotell lägger ut hela eller delar av sin städning på entreprenad, säger Per Persson, ombudsman på HRF i Stockholm.
– Det kan göra att man skyfflar arbetsmiljöansvaret mellan hotellet och bemanningsföretaget. Ingen tar riktigt ansvar för personalen.
Enligt kollektivavtalet är hotellen skyldiga att förhandla med facket innan de tar in ett bemanningsföretag. Men det görs sällan, säger Per Persson. Och eftersom entreprenadföretagen sällan avslöjar sina kunder, är det inte förrän städare vänder sig till facket som problem uppdagas.
– Och tyvärr finns det nästan aldrig en facklig organisation på bemanningsföretagen. Det gör att det nästan är omöjligt för de anställda att påverka situationen.

På Hotell Heden är den fackliga organisationen desto bättre. Tural Kokulu, klubbordförande, säger att anslutningen är »näst intill hundraprocentig«.
– Vi har en stark klubb och ett bra samarbete med ledningen. Det finns en dialog när något ska göras. Vår ledning ser de anställdas värde.
Han tror att det är en faktor som gör att personalen trivs, och att sjukskrivningar inte är särskilt vanliga.
– Hotellstäd är ett hårt arbete med påfrestningar och höga krav. Men det är klart att det hjälper om man känner att man kan påverka.

Hotellet ägs av Liseberg AB, som i sin tur ägs av Göteborgs kommun. Husfrun Frida Järdhage tror att det spelar in.
– Det är en fördel att inte ingå i en stor hotellkedja. Vi jämförs inte med någon annan utan vi sätter de ramar som vi tycker är rimliga, säger hon och jämför med sin tidigare arbetsplats – ett kedjehotell.
– Där kommer saker uppifrån på ett annat sätt. Här får vi tänka till själva.
Frida ser dock fortfarande saker som kan bli bättre. Städredskapen till exempel.
– De känns gamla. Jag skulle vilja att det blev lite mer modernt, det måste finnas lättare sätt att jobba. Det finns saker att förändra, absolut.  
Städerskan Aysegul Abay håller med, men påpekar att fler saker än ergonomi är viktiga för arbetsmiljön. Att kunna påverka till exempel. Att man har roligt på jobbet. Och att man får respekt.
– Här har vi respekt för varandra, chefer och anställda. Det är jätteviktigt för oss. Annars skulle det inte funka.

Så mår hotellstädarna

  • 64 procent är uttröttade i kroppen varje vecka.
  • 61 procent tycker att arbetet är enformigt.
  • 41 procent säger att de har för mycket att göra.
  • 55 procent är nöjda med arbetet i stort.

Siffrorna om hotellstädare är hämtade från Arbetsmiljöverkets  arbetsmiljöundersökning från 2011.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter

Sommartempo på Hotellrevyn

Nu växlar Hotellrevyn ner tempot några veckor, men vi är tillbaka igen i början av augusti med nya nyheter och reportage. Trevlig sommar alla läsare!

Publicerad 5 juli 2019 Kommentera
Sommartempo på Hotellrevyn
Redaktionen (ej i bild) samlar krafterna och är snart tillbaka. Foto: Istockphoto
Nyheter ARBETSMILJÖ

Allianceplus får kritik för arbetsmiljön

Kränkande särbehandling, stress och dålig ergonomi. Det kunde HRF se hos Allianceplus. Nu har bolaget drygt två månader på sig att identifiera, åtgärda och förebygga risker i arbetsmiljön.

Publicerad 5 juli 2019 Kommentera
Allianceplus får kritik för arbetsmiljön
Städföretaget Allianceplus. Foto: Hotellrevyn

Efter larm från Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud Alaettin Aycicek gjorde Arbetsmiljöverket i slutet av maj ett besök hos Allianceplus i Solna. Bolaget levererar städning, catering och andra tjänster till bland annat hotell. Arbetsmiljöverket påtalade en rad brister inom framför allt housekeeping på ett av hotellen. Nu har Allianceplus till den sista september på sig att upprätta riskbedömningar och handlingsplaner.

– När det gäller till exempel arbetsbelastningen tas ingen hänsyn till att olika rum tar olika lång tid att städa. Man ska klara tre rum per timme. Hinner man inte så städar man klart efter man stämplat ut. Många av våra medlemmar gör så för att de inte har permanent uppehållstillstånd och inte vågar riskera jobbet, säger Alaettin Aycicek.

Det är inget som Dalia Ramzi, vd på Allianceplus, känner igen.

– Det går helt emot våra regler och ramverk. Vi arbetar aktivt med hur vi säkerställer att våra medarbetare får rätt förutsättningar att göra ett bra arbete. Hinner man inte med det som förväntas av en på sin arbetsdag så ska detta alltid lyftas upp till chefen som sedan ansvarar för att se över arbetsfördelningen.

På Allianceplus hemsida kan man läsa att bolaget ”ingår partnerskap med kunder som är måna om kvalitet och om att skapa bästa möjliga arbetsmiljö för sina medarbetare”.

– Arbetsmiljön är ett väldigt viktigt fokusområde för oss. Vi har årligen utbildningar i arbetsmiljö och arbetsrätt för våra chefer. Eftersom majoriteten av våra medarbetare är ute och arbetar i våra kunders lokaler är det också extremt viktigt att vi har ett tätt samarbete med våra kunder när det gäller arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har begärt att få in en handlingsplan för både åtgärdande och förebyggande arbete senast den sista september och den arbetar vi med just nu, säger Dalia Ramzi.

Fokus KARRIÄR

Så vill HRF öka möjligheten att utvecklas

Besöksnäringen ses sällan som en bransch där man gör karriär. Det vill Hotell- och restaurangfacket ändra på.

Publicerad 1 juli 2019
Så vill HRF öka möjligheten att utvecklas
Källa: BFUF:s rapport »Karriär i besöksnäringen«

Det finns generellt få chefer i vår näring. I stället lägger man på våra medlemmar mycket ansvar, utan chefsbefogenheter. Och vi ställer ofta upp, säger Pim van Dorpel, HRF:s vice ordförande.

Snart lanseras Branschkoden, framtagen i samarbete mellan HRF och Visita, där man stärker gott arbetsgivarskap. En del i det är att se potentialen i de anställda. Det kan ge fler chans att utvecklas, tror Pim van Dorpel.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

En rapport från BFUF visar samtidigt att många prioriterar annat. Det kan vara längtan efter en rik fritid som gjort att man valt besöksnäringen, och de som ändå vill klättra byter sektor.

– Vi har ett glastak i kompetenstrappan kan man säga. Det är alldeles för lågt betalt även som chef. Många anser inte att det är värt att ta på sig extrauppgifter inom administration och ekonomi för den blygsamma löneökningen det innebär. Sedan har vi ett samhälle som inte är anpassat för vår näring. Alla kommuner tillhandahåller till exempel inte nattis, säger Pim van Dorpel.

Man får inte in nya kunskaper som kan leda till utvecklingSusanna Heldt Cassel

Susanna Heldt Cassel, en av forskarna bakom BFUF-rapporten, menar att branschens syn på utbildning skiljer sig från andra sektorer.

– Det är ganska tydligt att det inte är formell utbildning som räknas om man vill göra karriär i besöksnäringen. Det är på sätt och vis ett problem. Man får inte in nya kunskaper som kan leda till utveckling och innovationer.

Få chefsjobb

Andel som har ledande position/hög utbildning i olika sektorer.

  • Restaurang: 10 %
  • Handel: 10 %
  • Hotell: 11 %
  • Tillverkning/bygg: 15 %
  • Turism/resor: 24 %
  • Offentlig verksamhet: 51 %
  • Hälsa/sjukvård: 58 %

Källa: BFUF:s rapport »Karriär i besöksnäringen«

Pim van Dorpel anser också att det behövs en ny syn på utveckling och utbildning. Och det är framför allt arbetsgivarna som kan bli bättre på att visa vilka vägar man kan gå för att utvecklas inom branschen.

– De borde jobba mer agilt, med utveckling och utbildning hela livet. Och se till att det går att göra lönekarriär inom branschen. Man måste kunna få betalt för yrkesskicklighet. Som det är nu stannar löneutvecklingen vid 30. Där har arbetsgivarna haft ett kortsiktigt tänk som innebär att alla är utbytbara. Det tar tid att förändra, men det är på gång, säger Pim van Dorpel.

Fråga om jobbet.
76
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här