På jobbet | Tema: Städ Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Respekt får dem att trivas trots slitet

Ont i kroppen, ökad arbetstakt och chefer som inte lyssnar -- så ser vardagen ut för många städare. Men det behöver inte vara så. På Hotell Heden trivs Aysegul, Lorna och deras kollegor, trots det slitiga jobbet.

Publicerad 17 december 2013
Respekt får dem att 
trivas trots slitet
Hanna Wassan, Aysegul Abay och Niina Valppu har alla jobbat länge på Hotell Heden. Foto: Lars Lanhed
inlinebild
Lorna Nadduha lär ut rätt städteknik till nyanställda. Foto: Lars Lanhed

Tunga och enformiga arbetsuppgifter, en arbetsmiljö som ofta glöms bort och inte minst gäster som kräver fläckfritt resultat. Inte konstigt att hotellstädare hör till branschens mest skadedrabbade. I en undersökning som Arbetsmiljöverket gjorde 2011 sa nästan sju av tio städare att de varje vecka var uttröttade i kroppen efter jobbet.

Hälften hade varit sjukskrivna minst två gånger det senaste året, och fyra av tio hade ont i rygg, armar, axlar eller nacke varje vecka. Det förvånar inte Aysegul Abay, städerska på Hotell Heden i Göteborg.
– Det är ett tungt jobb. Att göra samma saker varje dag är slitsamt för kroppen.
Det är stilla på hotellet. De flesta gäster har redan checkat ut och det kommer inte nya än på ett tag, säger Aysegul. Hon är en av hotellets 15-tal städare, varav många har varit här länge. Att folk stannar, trots det tunga arbetet, visar att de trivs, säger Aysegul.
– Vi hjälper varandra och cheferna är bra. Men visst har vi ont i kropparna även här.

I ett rum hittar vi hennes kollega Hanna Wassan. Gästen som bor här är av allt att döma en affärsresenär. Den bästa sortens gäst, säger Hanna.
– De skräpar inte alls ner lika mycket som barnfamiljer och ungdomar.
Hanna moppar, bäddar sängen och tömmer papperskorgen. Det mest tidskrävande momentet är badrummet, säger hon.
– Toalettpappret ska fyllas på och toaletten, handfatet, väggarna och duschen ska torkas av. Handdukar ska bytas om gästen vill det. Men det som sliter mest är bäddningen. Framför allt när extrasängar ska användas. De är väggfasta och väger en hel del.
– Den är väldigt tung. Titta här, säger Hanna och fäller ner en bädd för att demonstrera.
– På somrarna har många rum extrasängar, då gör det ont i både rygg och axlar.

På Hotell Heden är olika rum värda olika poäng. Ett rum som detta är värt mindre än till exempel en svit. Oavsett poäng så blir det aldrig mer än 18 rum per heltidsdag. Men det kan ändå bli stressigt, säger Aysegul. Hon har svårt att förstå hur städare med en högre städtakt klarar av sitt arbete.
– Hur ska de kunna ha energi kvar till någonting annat, barn och förhållande? Och vad blir det för kvalitet för gästerna? Jag förstår inte hur man tänker då, säger hon och skakar på huvudet.
Aysegul syftar på Scandickedjan, vars nya städrutiner har medfört att städare på en del hotell kan få upp till ett 50-tal rum per dag.

Men Scandickedjan är inte unik. Städtakten har ökat på många håll de senaste åren, berättar förtroendevalda HRF:are som Hotellrevyn varit i kontakt med. Det kanske inte alltid handlar om att antalet rum per timme har ökat, utan att nya arbetsmoment har smugit sig in i arbetet. Som exempel berättar en förtroendevald på ett hotell i Göteborg att städet fått ta över en del av vaktmästarens arbetsuppgifter.
»Till exempel att fördela tvål och toapapper på våningarna. Nu måste de hämtas i ett garage. När det läggs till allt annat som ska göras blir det stressigt.«

Föga förvånande visar forskning att stress ökar risken för skador och olyckor. Finska forskare kom nyligen fram till att anställda som arbetat under stress en längre tid löper 19 procents högre risk att drabbas av allvarliga olyckor än andra. Men även risken för belastningsskador ökar. En förklaring är att det är lätt att ta skadliga genvägar för att hinna med. Det händer även på Hotell Heden, säger Aysegul Abay.
– Man försöker göra rätt när man hinner, men är det stressigt är det lätt att glömma.

En som är rädd om sin kropp är Lorna Nadduha, som städar en av hotellets nyrenoverade sviter.
– Utan rätt teknik går du sönder. Jag tror inte att det måste ta längre tid.
Lorna har flera knep för att spara på kroppen.
– Jag använder knäna så mycket jag kan i stället för armarna, till exempel när jag ska flytta på sängarna. Det gäller att vara försiktig med ryggen.
Lorna visar hur hon bäddar genom att veckla ut lakanen på sängen, i stället för att skaka ut dem. Samma sak gäller påslakanet.
– Täcket väger tre kilo. Ta alla täcken du lyfter på en dag och sen på en hel månad. Det blir väldigt många kilo, säger Lorna.
När det kommer nya städare är det Lorna som brukar visa hur de ska städa. Några pass med Lorna får de, sedan väljer de själva hur de vill göra. Men Lorna har sin åsikt klar.
– Man har bara en kropp. Jag vill inte bli sjuk hela tiden.

Både Lorna och Aysegul tycker att de har inflytande över arbetsmiljön. Deras skyddsombud har regelbundna möten med ledningen, och det görs skyddsronder. Tyvärr är det inte självklart på alla hotell. Bara en tredjedel av städarna i Arbetsmiljöverkets undersökning hade ett systematiskt arbetsmiljöarbete på sin arbetsplats.
Ett nytt, men växande problem, är att allt fler hotell lägger ut hela eller delar av sin städning på entreprenad, säger Per Persson, ombudsman på HRF i Stockholm.
– Det kan göra att man skyfflar arbetsmiljöansvaret mellan hotellet och bemanningsföretaget. Ingen tar riktigt ansvar för personalen.
Enligt kollektivavtalet är hotellen skyldiga att förhandla med facket innan de tar in ett bemanningsföretag. Men det görs sällan, säger Per Persson. Och eftersom entreprenadföretagen sällan avslöjar sina kunder, är det inte förrän städare vänder sig till facket som problem uppdagas.
– Och tyvärr finns det nästan aldrig en facklig organisation på bemanningsföretagen. Det gör att det nästan är omöjligt för de anställda att påverka situationen.

På Hotell Heden är den fackliga organisationen desto bättre. Tural Kokulu, klubbordförande, säger att anslutningen är »näst intill hundraprocentig«.
– Vi har en stark klubb och ett bra samarbete med ledningen. Det finns en dialog när något ska göras. Vår ledning ser de anställdas värde.
Han tror att det är en faktor som gör att personalen trivs, och att sjukskrivningar inte är särskilt vanliga.
– Hotellstäd är ett hårt arbete med påfrestningar och höga krav. Men det är klart att det hjälper om man känner att man kan påverka.

Hotellet ägs av Liseberg AB, som i sin tur ägs av Göteborgs kommun. Husfrun Frida Järdhage tror att det spelar in.
– Det är en fördel att inte ingå i en stor hotellkedja. Vi jämförs inte med någon annan utan vi sätter de ramar som vi tycker är rimliga, säger hon och jämför med sin tidigare arbetsplats – ett kedjehotell.
– Där kommer saker uppifrån på ett annat sätt. Här får vi tänka till själva.
Frida ser dock fortfarande saker som kan bli bättre. Städredskapen till exempel.
– De känns gamla. Jag skulle vilja att det blev lite mer modernt, det måste finnas lättare sätt att jobba. Det finns saker att förändra, absolut.  
Städerskan Aysegul Abay håller med, men påpekar att fler saker än ergonomi är viktiga för arbetsmiljön. Att kunna påverka till exempel. Att man har roligt på jobbet. Och att man får respekt.
– Här har vi respekt för varandra, chefer och anställda. Det är jätteviktigt för oss. Annars skulle det inte funka.

Så mår hotellstädarna

  • 64 procent är uttröttade i kroppen varje vecka.
  • 61 procent tycker att arbetet är enformigt.
  • 41 procent säger att de har för mycket att göra.
  • 55 procent är nöjda med arbetet i stort.

Siffrorna om hotellstädare är hämtade från Arbetsmiljöverkets  arbetsmiljöundersökning från 2011.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter missförhållanden

”Inget lokalt problem vid Möllan”

Efter avslöjanden om slavarbete och utnyttjande på krogar runt Möllevången i Malmö agerar nu HRF i Skåne. Men problemet är inte specifikt för just det området, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Publicerad 17 januari 2020 Kommentera
”Inget lokalt problem vid Möllan”
Att anställda utnyttjas i restaurangbranschen är ett problem i hela landet, inte bara vid Möllan i Malmö, säger Johan Svensson på HRF i Skåne. Foto: Mostphotos
Johan Svensson. Foto: HRF

Det var tidningen Kvällsposten som först avslöjade att anställda arbetade under slavliknande förhållanden på krogar vid Möllevången i Malmö. I artiklar vittnar anställda om att de tvingats arbeta för småpengar, att en del har tvingats sova i lokalerna och att de som klagat hotats till tystnad. Enligt Kvällsposten har flera av de utpekade krogarna kollektivavtal Hotell- och restaurangfacket. Nu ska förbundets avdelning Syd utreda frågan.
– Vi vet ju inte mer än vad som står i de här artiklarna. Vi ska försöka reda ut vilka restauranger det handlar om och försöka identifiera om vi har medlemmar på de här arbetsplatserna, säger Johan Svensson, chef för avdelningen.

Planen är att kontakta eventuella medlemmar för att höra hur deras arbetssituation ser ut, säger han.
– Och utifrån medlemmarnas uppgifter kan vi komma att vidta åtgärder.

Johan Svensson vill dock poängtera att han inte tror att problemet med anställda som utnyttjas är utmärkande för just Möllevången, eller för den delen Malmö.
– Det här är inte ett lokalt problem, men det är lätt att framställa det så. Att människor som kommer hit med arbetstillstånd utnyttjas är inte ovanligt i den här branschen.

Nyligen dömdes en krögare i Norrköping för det nya brottet människoexploatering, efter att ha tvingat ett par från Bangladesh att arbeta utan lön.

Nyheter forskning

Han forskar om specialkostens effekter

Gästernas ökade krav på specialkost skapar stora problem. Det visar den studie som Richard Tellström, docent i måltidskunskap, arbetar med. Målet är att hjälpa företagen att hantera problemet.

Publicerad 16 januari 2020 Kommentera
Han forskar om specialkostens effekter
Gästernas önskemål om specialkost gör arbetet tungrott för framför allt konferensanläggningar, menar Richard Tellström. Foto: Joaquin Corbalan/Colourbox
Richard Tellström. Foto: Thomas Szendrö

Glutenfritt, laktosfritt, lchf, veganskt, paleo. Andelen gäster med olika dieter och kosthållningar har ökat kraftigt de senaste åren. Det gör arbetet tungrott för branschens företag. Det säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap vid Stockholms universitet.
– Det är svårt för företagen att leverera det man har tänkt sig, det tar längre tid och blir mer arbetskrävande. Om man inte sköter det här rätt så kan det bli ett hot mot företagets fortlevnad.

Richard Tellström arbetar just nu med en kartläggning av hur kravet på specialkost påverkar framför allt konferensanläggningar. Uppdraget kommer från BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, där HRF är en av parterna. Tanken är att studien ska leda till ett förslag på vägledning åt branschens företag när det gäller specialkost.
– Det är tydligt att det hastar, det är bråttom. Problemet är ekonomiskt, personalmässigt och arbetsmässigt, säger Richard Tellström.

Det är framför allt den ideologiska specialkosten som ökar, berättar Richard Tellström. Hit hör egentligen alla kostavvikelser som inte är kopplade till medicinska tillstånd. Det kan handla om allt från vegetarianer och veganer till gäster som väljer bort till exempel mejeriprodukter eller kolhydrater.

Ökningen gäller hela restaurangbranschen, men studien har valt att fokusera på konferensanläggningar eftersom problemen är extra stora där, berättar Richard Tellström.
– Det handlar ofta om stora grupper där det bygger på att alla äter samma mat. Det finns ofta mindre personalstyrka än på à la carte-restauranger, så det märks mer när en person måste arbeta med specialkost. Dessutom är priset för konferensmat ofta lägre.

Problemen uppstår framför allt när önskemål om specialkost dyker upp sent, kanske till och med i serveringstillfället. Därför är det angeläget att få gästerna att meddela sådana önskemål så tidigt som möjligt, säger Richard Tellström och berättar om en konferensanläggning i Stockholm som börjat ta extra betalt för specialkost som meddelas sent.
– Det handlar inte om att ta betalt utan att få möjlighet att planera, säger han.

Ett annat problem är ekonomin. När anläggningarna lämnar offert på en konferens är det oftast en klumpsumma, utan att eventuella kostavvikelser är kända.
– Då kan hela vinsten som anläggningen planerar att göra gå förlorad, säger Richard Tellström.

Han räknar med att ha sitt förslag till policy klart senast i april. Richard Tellström vill dock poängtera att policyn måste vara utformad så att branschen fortfarande klarar sitt viktigaste uppdrag: att ge bra service till gästerna.
– Det är ju ingen ungdomsvårdsanstalt det här. Gästernas trivsel är oerhört viktig, branschens kärnvärden får inte riskeras.

Nyheter studier

”Tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare”

HRF:aren Roger Alis är nästan halvvägs genom utbildningen till ämneslärare i historia och samhällskunskap. Till sin B-uppsats i historia har han och en kursare tagit reda på hur Hotellrevyn och HRF bidrog till synen på invandrare under 1960-talet.

Publicerad 14 januari 2020 Kommentera
”Tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare”
Roger Alis och studiekamraten Zaid Jamal har tittat på bilden av invandrare i Hotellrevyn under 1960-talet. Porträtt: Melker Dahlstrand

Hur valde ni ämnet?
– Vi skulle skriva något historiskt. Vi var intresserade av hur fackföreningsrörelsen förhållit sig till arbetskraftsinvandring historiskt. Jag har varit fackligt engagerad i HRF tidigare, och tyckte att det var intressant att skriva om min egen fackförening. Hotellrevyn var inte, som den är i dag, en självständig tidning på den tiden. De som skrev där var ofta representanter för facket så då kändes det naturligt att titta på den. Sedan var vi tvungna att smalna av frågeställningen, då blev det de här åren.

Hur gick ni till väga?
– Vi satt på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Flemingsberg och gick igenom alla nummer av Hotellrevyn mellan 1960 och 1967. Vi kollade allting som hade med arbetskraftsinvandring och beskrivningar av detta att göra. Sedan gick vi igenom det.

Vad kunde ni dra för slutsatser?
– Man gjorde en tydlig skillnad på svenska och utländska arbetare, det var tydligt att man talade i ett ”vi och dem” baserad på om man var född här eller inte. De sista åren så kunde vi dock se en förändring i hur ”vi:et” även kunde inkludera utlandsfödda arbetare, om än en villkorad inkludering som krävde ett fackligt medlemskap.

Fakta: Uppsatsen

B-uppsatsen är skriven av Roger Alis och Zaid Jamal vid Södertörns Högskola. Titeln är ”Villkorad inkludering? En kvalitativ studie om skapandet av ”vi och de andra” i Svensk Hotell-Revy mellan 1960-1967.” Den som är intresserad av att läsa uppsatsen kan höra av sig till lisa.castilla@hotellrevyn.se.

Var det något som förvånade er?
– Jag trodde att beskrivningarna av arbetskraftsinvandrare skulle vara värre än vad de var, om man tänker på hur det var i samhället då. Men det var ofta ganska tolerant skrivet. Man gav dem inte en massa egenskaper. Jag tycker också att skribenterna, framför allt mot slutet, var väldigt duktiga på att argumentera för sin sak. De var ganska bra på att förklara sin syn på varför arbetskraftinvandring var dåligt, att det inte handlade om rasism.

Väckte resultatet ytterligare frågor?
– Ja, det skulle vara intressant att titta mer på hur kritiken mot arbetarrörelsen såg ut. Då skulle man kanske vilja titta på LO:s tidningar eller lite bredare på något annat sätt.

Fråga om jobbet.
87
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här