På jobbet | Tema: Städ Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Respekt får dem att trivas trots slitet

Ont i kroppen, ökad arbetstakt och chefer som inte lyssnar -- så ser vardagen ut för många städare. Men det behöver inte vara så. På Hotell Heden trivs Aysegul, Lorna och deras kollegor, trots det slitiga jobbet.

Publicerad 17 december 2013
Respekt får dem att 
trivas trots slitet
Hanna Wassan, Aysegul Abay och Niina Valppu har alla jobbat länge på Hotell Heden. Foto: Lars Lanhed
inlinebild
Lorna Nadduha lär ut rätt städteknik till nyanställda. Foto: Lars Lanhed

Tunga och enformiga arbetsuppgifter, en arbetsmiljö som ofta glöms bort och inte minst gäster som kräver fläckfritt resultat. Inte konstigt att hotellstädare hör till branschens mest skadedrabbade. I en undersökning som Arbetsmiljöverket gjorde 2011 sa nästan sju av tio städare att de varje vecka var uttröttade i kroppen efter jobbet.

Hälften hade varit sjukskrivna minst två gånger det senaste året, och fyra av tio hade ont i rygg, armar, axlar eller nacke varje vecka. Det förvånar inte Aysegul Abay, städerska på Hotell Heden i Göteborg.
– Det är ett tungt jobb. Att göra samma saker varje dag är slitsamt för kroppen.
Det är stilla på hotellet. De flesta gäster har redan checkat ut och det kommer inte nya än på ett tag, säger Aysegul. Hon är en av hotellets 15-tal städare, varav många har varit här länge. Att folk stannar, trots det tunga arbetet, visar att de trivs, säger Aysegul.
– Vi hjälper varandra och cheferna är bra. Men visst har vi ont i kropparna även här.

I ett rum hittar vi hennes kollega Hanna Wassan. Gästen som bor här är av allt att döma en affärsresenär. Den bästa sortens gäst, säger Hanna.
– De skräpar inte alls ner lika mycket som barnfamiljer och ungdomar.
Hanna moppar, bäddar sängen och tömmer papperskorgen. Det mest tidskrävande momentet är badrummet, säger hon.
– Toalettpappret ska fyllas på och toaletten, handfatet, väggarna och duschen ska torkas av. Handdukar ska bytas om gästen vill det. Men det som sliter mest är bäddningen. Framför allt när extrasängar ska användas. De är väggfasta och väger en hel del.
– Den är väldigt tung. Titta här, säger Hanna och fäller ner en bädd för att demonstrera.
– På somrarna har många rum extrasängar, då gör det ont i både rygg och axlar.

På Hotell Heden är olika rum värda olika poäng. Ett rum som detta är värt mindre än till exempel en svit. Oavsett poäng så blir det aldrig mer än 18 rum per heltidsdag. Men det kan ändå bli stressigt, säger Aysegul. Hon har svårt att förstå hur städare med en högre städtakt klarar av sitt arbete.
– Hur ska de kunna ha energi kvar till någonting annat, barn och förhållande? Och vad blir det för kvalitet för gästerna? Jag förstår inte hur man tänker då, säger hon och skakar på huvudet.
Aysegul syftar på Scandickedjan, vars nya städrutiner har medfört att städare på en del hotell kan få upp till ett 50-tal rum per dag.

Men Scandickedjan är inte unik. Städtakten har ökat på många håll de senaste åren, berättar förtroendevalda HRF:are som Hotellrevyn varit i kontakt med. Det kanske inte alltid handlar om att antalet rum per timme har ökat, utan att nya arbetsmoment har smugit sig in i arbetet. Som exempel berättar en förtroendevald på ett hotell i Göteborg att städet fått ta över en del av vaktmästarens arbetsuppgifter.
»Till exempel att fördela tvål och toapapper på våningarna. Nu måste de hämtas i ett garage. När det läggs till allt annat som ska göras blir det stressigt.«

Föga förvånande visar forskning att stress ökar risken för skador och olyckor. Finska forskare kom nyligen fram till att anställda som arbetat under stress en längre tid löper 19 procents högre risk att drabbas av allvarliga olyckor än andra. Men även risken för belastningsskador ökar. En förklaring är att det är lätt att ta skadliga genvägar för att hinna med. Det händer även på Hotell Heden, säger Aysegul Abay.
– Man försöker göra rätt när man hinner, men är det stressigt är det lätt att glömma.

En som är rädd om sin kropp är Lorna Nadduha, som städar en av hotellets nyrenoverade sviter.
– Utan rätt teknik går du sönder. Jag tror inte att det måste ta längre tid.
Lorna har flera knep för att spara på kroppen.
– Jag använder knäna så mycket jag kan i stället för armarna, till exempel när jag ska flytta på sängarna. Det gäller att vara försiktig med ryggen.
Lorna visar hur hon bäddar genom att veckla ut lakanen på sängen, i stället för att skaka ut dem. Samma sak gäller påslakanet.
– Täcket väger tre kilo. Ta alla täcken du lyfter på en dag och sen på en hel månad. Det blir väldigt många kilo, säger Lorna.
När det kommer nya städare är det Lorna som brukar visa hur de ska städa. Några pass med Lorna får de, sedan väljer de själva hur de vill göra. Men Lorna har sin åsikt klar.
– Man har bara en kropp. Jag vill inte bli sjuk hela tiden.

Både Lorna och Aysegul tycker att de har inflytande över arbetsmiljön. Deras skyddsombud har regelbundna möten med ledningen, och det görs skyddsronder. Tyvärr är det inte självklart på alla hotell. Bara en tredjedel av städarna i Arbetsmiljöverkets undersökning hade ett systematiskt arbetsmiljöarbete på sin arbetsplats.
Ett nytt, men växande problem, är att allt fler hotell lägger ut hela eller delar av sin städning på entreprenad, säger Per Persson, ombudsman på HRF i Stockholm.
– Det kan göra att man skyfflar arbetsmiljöansvaret mellan hotellet och bemanningsföretaget. Ingen tar riktigt ansvar för personalen.
Enligt kollektivavtalet är hotellen skyldiga att förhandla med facket innan de tar in ett bemanningsföretag. Men det görs sällan, säger Per Persson. Och eftersom entreprenadföretagen sällan avslöjar sina kunder, är det inte förrän städare vänder sig till facket som problem uppdagas.
– Och tyvärr finns det nästan aldrig en facklig organisation på bemanningsföretagen. Det gör att det nästan är omöjligt för de anställda att påverka situationen.

På Hotell Heden är den fackliga organisationen desto bättre. Tural Kokulu, klubbordförande, säger att anslutningen är »näst intill hundraprocentig«.
– Vi har en stark klubb och ett bra samarbete med ledningen. Det finns en dialog när något ska göras. Vår ledning ser de anställdas värde.
Han tror att det är en faktor som gör att personalen trivs, och att sjukskrivningar inte är särskilt vanliga.
– Hotellstäd är ett hårt arbete med påfrestningar och höga krav. Men det är klart att det hjälper om man känner att man kan påverka.

Hotellet ägs av Liseberg AB, som i sin tur ägs av Göteborgs kommun. Husfrun Frida Järdhage tror att det spelar in.
– Det är en fördel att inte ingå i en stor hotellkedja. Vi jämförs inte med någon annan utan vi sätter de ramar som vi tycker är rimliga, säger hon och jämför med sin tidigare arbetsplats – ett kedjehotell.
– Där kommer saker uppifrån på ett annat sätt. Här får vi tänka till själva.
Frida ser dock fortfarande saker som kan bli bättre. Städredskapen till exempel.
– De känns gamla. Jag skulle vilja att det blev lite mer modernt, det måste finnas lättare sätt att jobba. Det finns saker att förändra, absolut.  
Städerskan Aysegul Abay håller med, men påpekar att fler saker än ergonomi är viktiga för arbetsmiljön. Att kunna påverka till exempel. Att man har roligt på jobbet. Och att man får respekt.
– Här har vi respekt för varandra, chefer och anställda. Det är jätteviktigt för oss. Annars skulle det inte funka.

Så mår hotellstädarna

  • 64 procent är uttröttade i kroppen varje vecka.
  • 61 procent tycker att arbetet är enformigt.
  • 41 procent säger att de har för mycket att göra.
  • 55 procent är nöjda med arbetet i stort.

Siffrorna om hotellstädare är hämtade från Arbetsmiljöverkets  arbetsmiljöundersökning från 2011.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här