Edens lustgård ska ha legat i södra Irak. Men Shukr Mahmoud Faraj har hittat sitt eget paradis ? på tivolit i Malmö Folkets park. ? Jag hoppas att jag får jobba kvar här resten av livet, säger Shukr, som kom till Sverige för tio år sedan.Här berättar han själv om livet på tivolit en vinterdag, när pariserhjulets gondoler står stilla och radiobilarna vinterparkerat.
Från Kirkuk till folkpark
Namn: Shukr Mahmoud Faraj.
Ålder: 45 år.
Hemort: Malmö.
Yrke: Tivoliarbetare.
Arbetsplats: Tivolit
i Malmö Folkets park.
Lön: 16 000 kronor i månaden.
Bakgrund: Lämnade hemstaden Kirkuk i norra Irak och kom via Turkiet, Ryssland och Finland till Sverige hösten 1994.
»Säkerheten här är jätteviktig ? det säger min chef Tony hela tiden. Ingen får komma till skada. Jag försöker vara försiktig med mig själv också. Under karusellen har jag hjälm och ibland använder jag till och med skyddsglasögon. Jag är ganska noggrann och har inte råkat ut för något värre än att jag siktat lite fel med hammaren någon gång.«
»Det bästa med det här jobbet är att se glädjen i folks ögon. Jag känner igen många som kommer tillbaka gång efter gång, och en del reser ganska långt för att komma hit. Från Landskrona, Ystad och andra ställen. Jag blir glad av att se dem glada.
Till Vinterlandet har vi extrafolk som kommer och hjälper till. Det är mest svenskar, men under sommarsäsongen kommer det många från Polen och Rumänien och tar de tunga jobben med att flytta och packa grejer och sånt. Annars är det ofta svenska ungdomar, kioskbiträden, biljettförsäljare och sånt du vet. Min egen dotter har jobbat här ett par somrar.
Nu måste allt bli klart tills vi öppnar för Vinterlandet. 2001 prövade vi första gången och det har blivit jättepopulärt. Lamporna lyser så fint och vi har en massa olika aktiviteter här i parken. Men själv har jag tagit semester. Jag planerade att resa hem till min mor och mina syskon i Irak men nu vet jag inte längre om jag vågar. Mina syskon säger att det är farligt, det är kanske bättre att vänta.«
»Kolla ? pariserhjulet kördes hit upp på elva långtradare i våras. Jag fick åka ner till Schweiz för att titta på det innan Tony gjorde upp affären. Det är det största pariserhjulet i hela Skandinavien. Där uppifrån kan man se ända till Danmark och jag har sett huset i Oxie där vi bodde innan vi flyttade till Rosengård.«
»Leif Madsen är chef för terrariet här intill. Vi pratar ofta bort en stund och jag har köpt en begagnad bil av hans son när han tröttnade på den. Många av de som bor här i området passerar genom parken så jag känner mig aldrig ensam.«
»Min kollega Leif och jag klarar det mesta här i parken under hösten och vintern ? men är det tyngre grejer som måste göras kan vi ta hjälp av Axels stora verkstad i Halmstad.
Det är inte jobbet här i parken som gör att kroppen säger ifrån ibland. Det är slitet under åren innan jag kom hit som känns. Just nu funderar jag inte särskilt mycket på hur det ska bli när jag blir gammal. Man får ta en dag i taget, men jag hoppas att jag får jobba kvar här resten av livet.«
»Tony ringde från Halmstad och bad mig mäta upp kioskerna. Vi måste veta hur breda de är om vi behöver flytta dom. Vi har haft en del problem med graffiti och skadegörelse så vi försöker plocka undan och skydda grejerna så gott vi kan.«
»Innan jag fick fast jobb på nöjesfältet jobbade jag som fastighetsskötare i husen här intill vid Falsterbogatan och Amiralsgatan. Men på tivolit fanns mekaniken, tekniken och generatorerna som intresserade mig så jag drogs hit på väg hem efter jobbet. Mitt hjärta fanns här på nöjesfältet.«
Landets första folkpark
? Malmö Folkets park var landets första folkpark när den invigdes 1891. Den lades nära
arbetarstadsdelar som Möllevången och Lugnet.
? Sedan 1916 har parken varit slutmålet för arbetarrörelsens första maj-tåg.
? 1926 introducerades ett tivoli i parken. 2003 tog
Axels Tivoli, under ledning av Tony Andréasson, över driften av parkens nöjesfält.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.