Branschens arbetsgivare är sämst på företagshälsovård. Fyra av fem hotell- och restauranganställda får det inte. De som blir sjuka av jobbet riskerar i stället att bytas ut mot nya, friska krafter.
Har du sett till företagshälsovården på din arbetsplats? Kanske fått hjälp med rehabilitering eller tips om hur du förebygger risker?
Förmodligen inte, om du inte råkar jobba på en stor arbetsplats eller hos någon av de större kedjorna.
Hotell och restaurang är den bransch som har sämst tillgång till företagshälsovård, visar en färsk rapport från Arbetsmiljöverket.
Knappt 20 procent av de hotell- och restauranganställda svarar att de har det.
Det kan jämföras med närmare 80 procent av de anställda inom tillverkningsindustrin och över 40 procent inom handeln. Nästan 60 procent av alla på arbetsmarknaden har företagshälsovård.
När Arbetsmiljöverket frågade om man haft besök eller fått en bedömning av företagshälsovården var det så få svarande från branschen att svaren inte kunde redovisas.
Peter Munck af Rosenschöld, vd för Sveriges Företagshälsor, är inte förvånad över att hotell- och restaurangbranschen ligger så illa till. Hög personalomsättning, låg medelålder och hög andel kvinnor brukar leda till att det är mindre vanligt med företagshälsovård. Ibland finns den, men utnyttjas i låg grad.
– I branscher där man anses vara lätt utbytbar är det mindre vanligt. Det framstår inte som så viktigt för arbetsgivarna att arbeta förebyggande, säger Peter Munck af Rosenschöld.
Hotell- och restaurangfackets avtalssekreterare Per Persson håller med.
– Med en personalomsättning på 50 procent och bidrag för att nyanställa behöver branschen inte satsa på förebyggande arbetsmiljöarbete. Det är alltför sällan som vi sitter i rehabsamtal på mindre företag. I stället är det ut och så in med ny personal.
Hans erfarenhet är att arbetsgivarna är snabba att kalla till förhandling om uppsägning på grund av arbetsbrist när någon blivit sjuk eller skadad, i stället för att anpassa arbetet och ta tag i rehabiliteringen.
– Det finns också medarbetare som säger upp sig när de inte orkar som tidigare. De känner att jobbarkompisarna annars får dra lasset och kanske är de lojala med arbetsgivaren.
Till saken hör också att många inom branschen saknar fasta anställningar. När de blir sjuka är det få företag som vill rehabilitera.
– Då slutar arbetsgivaren helt enkelt att ringa eller förlänger inte anställningen. Det är den enklaste metoden för att slippa göra något åt ohälsa, säger Per Persson.
Om vårdformen
Hotell- och restaurangfacket har tagit upp frågan i BAR, Branschens arbetsmiljöråd, och skulle vilja göra en överenskommelse om företagshälsovård med Visita. Men Visita hänvisar till att det i arbetsmiljöföreskrifterna står att arbetsgivare ska ta hjälp av en utomstående kompetens om de saknar egen.
Per Persson menar att det inte är nog.
– En krögare med ett par anställda kanske inte ens har kompetens att inse att det saknas kompetens.
Många av dem som tar in hjälp gör det dessutom först när en anställd redan har blivit sjuk på grund av arbetsmiljön.
– Min tanke är att de ska vara med på skyddskommittémöten och ha en löpande dialog med både arbetsgivare och skyddsombud, innan något har hänt, säger Per Persson.