En stökig krog i Stockholms city. Bakom svängdörrarna jobbar Ramon. En vanlig diskplockare med familjen i Rinkeby. Men om myndigheterna träffade på honom skulle han tvingas åka tillbaka till Chile. Ramon har inte tillstånd att vara i Sverige. Och han är inte ensam om det. De papperslösa arbetarna blir allt fler.
Ramon: »Det gäller att hålla sig cool. Antingen jobba vidare eller sätta sig i ett hörn och spela kroggäst«
När du äter ute kan din tallrik diskas av någon som saknar alla de rättigheter som du tar för givna. Längst in i köken jobbar de papperslösa. Blir de skadade finns ingen sjukvård, blir de lurade finns inget fack och om de går till polisen blir de utvisade.
Det är sent på kvällen på en stökig krog i Stockholms City.
Bakom svängdörrarna skymtar vi Ramon och senare kommer han ut för att skaka hand. En helt vanlig diskplockare som bor med sina barn i Rinkeby. Men om Operation Krogsanering skulle avslöja honom skulle utlänningsroteln skicka tillbaka honom till fattigdomen i Chile.
Han säger att trots slitet är det bättre i Stockholm än i Chile. Här tjänar han 75 kronor i timmen och han kan trösta sig med att det finns fler arbetsgivare om hans nuvarande skulle sparka honom. Tyst, rättslös och billig är han attraktiv som arbetstagare i Sverige.
Av de cirka 22 000 personer som söker asyl i Sverige varje år är runt 85 procent redan här. Ofta har de kommit med ett turistvisum i passet och sedan bestämt sig för att inte åka tillbaka. Andra befinner sig illegalt i landet utan att ha sökt asyl.
Ingen vet hur många de är. Bara att de finns och att de verkar öka i antal. Och att vissa arbetsgivare utnyttjar situationen.
På JEF Städservice i Sundbyberg svarar Christian i telefon. För 150 kronor i timmen hyr han ut diskare på obestämd tid.
? Jag kan fixa en kille som pratar svenska, han har jobbat i flera år nu och kan sina saker, säger Christian som beklagar att de flesta av hans diskare bara pratar spanska.
JEF Städservice har ett tiotal anställda med både uppehållstillstånd och arbetstillstånd. De fungerar som en laglydig fasad.
Men bakom kulisserna jobbar Ramon och andra illegala arbetare. Nästan alla är från Latinamerika. De flesta har kommit till Sverige självmant. Andra har rekryterats från sina hemländer av företagets chilenska ägare med löften om bra löner. Den krogägare som anlitar JEF Städservice har ryggen fri och tillgång till billig arbetskraft. Då ställer man inte obekväma frågor.
Eftersom Ramon jobbar kortare perioder och inte kan svenska får den övriga krogpersonalen aldrig veta under vilka förhållanden han lever.
Att komma åt dem som utnyttjar illegal arbetskraft kan vara svårt. I stället brukar det vara de papperslösa som råkar illa ut.
Bara i Stockholms innerstad upptäcker polisen varje år ett tjugotal illegala restaurangarbetare vid så kallade arbetsplatskontroller. De flesta utvisas till sina hemländer, och arbetsgivarna går fria.
? Det är väldigt svårt att bevisa att någon varit anställd under en längre tid, säger Jan Erik Eriksson, gruppchef på polisens utlänningsrotel.
? Standardsvaret är att det är deras första arbetsdag och att man bara har hoppat in för en kompis.
En arbetsgivare som blir avslöjad måste böta 37 000 kronor för varje papperslös arbetare som jobbat för företaget. Men bevisbördan ligger på polisen.
? Den enda som kan vara till vår hjälp är den anställde som kan ställa upp och vittna mot sin arbetsgivare. Men det händer väldigt sällan, eftersom de oftast redan blivit avvisade från Sverige när det blir dags för rättegång, säger Jan Erik Eriksson.
Ramon vill inte tillbaka till skjulet där han bodde i Chile. Därför ser han och hans kamrater till att hålla sig undan.
Polisen kommer ibland för att kontrollera alkoholtillståndet. Då stiger nervositeten.
? Det gäller att hålla sig cool. Antingen stannar man kvar och jobbar vidare eller så kastar man av sig förklädet, sätter sig i ett hörn och spelar kroggäst. Efteråt blir man alltid dålig i magen, säger Ramon.
Ramon drar upp byxbenet och visar upp ett stort rött ärr längs med vaden. Han skar sig under ett arbetspass.
? Jag ramlade och det var fullt med krossat glas på golvet. Jag vågade inte åka till akuten, så jag lindade hårt med en gasbinda och jobbade vidare.
Medan Ramon jobbar måste hans fru vara hemma med barnen. Familjen har bott illegalt i Sverige i fyra år. Hon jobbar i städbranschen på samma villkor som Ramon. De turas om med barnpassningen. På dagarna går barnen i en skola där lärarna inte ställer allt för många frågor. Ramon återkommer ofta till att många svenskar visar stor förståelse för deras situation och det är ett av skälen till att han tycker att Sverige är ett bra land för hans barn.
? Egentligen kom vi till Sverige för barnens skull. För min del är det inte så stor skillnad mellan Sverige och Chile. Men här har barnen rättigheter och en framtid.
»För oss i facket är det en rätt ny fråga«
I Holland reagerar man på de papperslösas utsatta situation. Där har det tagits initiativ till att organisera dem i egna fackförbund.
Men med de fackliga traditioner som finns i Sverige vore det en omöjlighet.
? Vi anser inte att de papperslösa är några bovar, snarare offer. Men det vore att sända fel signaler till omvärlden om de fick organisera sig. De är ju fortfarande illegala, säger Thord Pettersson, utredare och ekonom på LO.
? Vi har lag på att ha en reglerad invandring, och om de papperslösa skulle få rättigheter skulle vi få ännu större problem.
Thord Pettersson tycker inte att det är de papperslösa är fackets sak.
? Det är skattemyndigheten och arbetsmiljöverket som inte gör sina jobb. I LO gör vi själva vissa kontroller på svartjobb, men det är ju för att det inte finns några myndigheter som gör det åt oss, säger han.
? Vår kamp står mot arbetsköparna, och just de här arbetsköparna är svåra att få kontakt med.
Men Thord Pettersson medger att de papperslösas sak försvinner bland myndigheternas byråkrati.
? Jag tror att det råder lite allmän förvirring i samhället. För oss är det en rätt ny fråga som på senaste tiden har blivit aktuellt att fundera över.
Fotnot: Bilderna är arrangerade och Ramon heter något annat i verkligheten.
Fakta: Bemanningsföretag
?Förra året ändrades alkohollagen. En ny regel ger krögaren möjlighet att anlita bemanningsföretag för servering och andra uppgifter.
? När arbetsgivaransvaret förts över på ett bemanningsföretag riskerar inte krögarna sina serveringstillstånd.
?Polisen, länsstyrelsen och facket är eniga om att det har blivit fler som jobbar utan arbets- och uppehållstillstånd sedan lagen ändrades.
?Enligt medbestämmandelagen ska krögare som köper tjänster av ett bemanningsföretag först förhandla med facket.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.