Ska man säga du eller ni till gästen? Alla tycker olika. Här några fakta om de små, men viktiga fraserna.
Artighet är den främsta anledningen till att fler och fler väljer att nia främmande personer.
Bror Rexed startade du-reformen 1967 då han samlade sin personal på Socialstyrelsen och deklamerade: Kalla mig Bror!
Chilenare tycker att det är självklart att säga ni till äldre och okända. Mario Lagos, servitör på Restaurang Vau-de-ville i Stockholm, säger alltid ni till gästen.
Dalmasar och kullor säger helst du till varandra.
Enkelhet är ett av skälen till att välja du.
Förolämpade kan gäster bli av både ni- och du-tilltal beroende på vilken generation man tillhör.
Grythyttans restauranghögskola lär ut att det är viktigt att lyssna in gästen eller kunden. Om han eller hon indikerar på ett niande ska man använda det.
Hon eller han var vanliga tilltal under 1800-talet.
I är den äldsta varianten av ni för tilltal av flera personer.
Jämlikhet och solidarietet var ideal under du-reformens glansdagar. Idag är det konkurrens och individualism som gäller, och då det distanserande niandet blir naturligt.
Klubbar bildades på 1850-talet där man bytte titlarna mot det då moderna ni, så kallade ni-klubbar.
Lånade franskans ?vous?, gjorde Sveriges överklass på 1700-talet. Det användes för att tilltala en person.
Motion i riksdagen 1998: Återupprätta dureformen!
Nationalencyklopedin: ?Under 1980-talet började ni åter användas, och nu som hövlighetstilltal… Detta hövlighetsbruk av ni ansluter sig till såväl vad ni-reformanhängarna ville tidigare under seklet som till hur motsvarande pronomen används i andra europeiska länder.
Omvänt var det förr, då man ofta niade nedåt, till exempel till tjänstefolk.
Privat eller offentligt? Språkforskaren och komikern Fredrik Lindström har noterat att vi under 1900-talet blir mer och mer privata. Tage Erlander berättade roliga historier i Hylands hörna samtidigt som vi blev du med varandra.
Queen Elizabeth II av Storbritannien går an att säga you till. Engelsktalande har gjort det enkelt för sig och har samma ord för du och ni.
Restaurangpersonal är flitiga ni-are.
Språkvårdaren Catharina Grünbaum: Så fort vi på något sätt befinner oss i samma sällskap ? på en arbetsplats, på en bjudning, som bekant till en bekant, på charterresan, i liftkön, på föräldrarmötet, i tv-studion ? är vi numera du. I det avseendet skiljer sig vårt duande från andra länders. Ni är vi bara i den rena, anonyma servicesituationen.
Tecken på undfallenhet och inställsamhet kan niandet vara.
Utlandsresor kan inspirera unga att välja ni framför du. Niandet kan vara inspirerat från franska och tyskan.
Vett och etikett-geniet Magdalena Ribbing (författare till
?Stora Etikettboken?, DN-förlaget) har en mycket bestämd uppfattning: ?Att det moderna niandet är fånigt – bara om gästen själv säger ni till den som serverar finns det anledning för serveringspersonalen att säga ni till gästen. Eller om gästen är mycket gammal. Men det klokaste är att inte använda direkt tilltal utan att gå runt det en liten aning: ?varsågod, här är matsedeln? är lika bra som att säga ?här har ni matsedeln?.
Xantippa och andra ragator, som gärna grälar om än det ena, än det andra, tilltalas säkrast utan vare sig du eller ni: Vad önskas?
Yrkesmässigt hävdar många inom servicenäringen att niandet är.
Zoologer har ännu inte börjat forska om djurens användande av ni.
Åttiotalet var det decennium då niandet bredde ut sig igen.
Ändringar av tilltalsformer kan vara en spegling av stora samhällsförändringar.
Ölands Karin Fransson hälsar att det i första hand är ni som gäller på Hotell Borgholm.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.