Valet och vardagen Schyman lockar röster genom att kräva mer i lön åt kvinnor i den offentliga sektorn. Men frågan är var löneklyftan är störst. För några år sedan gjorde Jämo en undersökning som visade att 22 procent av de privata arbetsgivarna hade jämställdhetsplaner. Motsvarande siffra för den offentliga sektorn var 74 procent.
Många stora hotell- och restaurangföretag bryter mot jämställdhetslagen.
Ett exempel är McDonalds, som saknar jämställdhetsplan.
? Det är inte bra. Vi ska ta fram en plan, säger företagets personalansvarige Anders Svensson.
Hotellrevyn har frågat några av Sveriges största hotell och restaurangföretag om deras jämställdhetsarbete, om de har någon jämställdhetsplan, hur gammal den är och om de gjort någon kartläggning eller analys av eventuella löneskillnader mellan deras kvinnliga och manliga anställda.
Ärliga lagbrytare
Flera företag har vägrat att svara.
Andra har svarat att de lever upp till jämställdhetslagens krav.
Några företag har ärligt angett att de bryter mot lagen. Några exempel:
? Eriks Restaurang/Gondolen i Stockholm med 70 anställda har ingen jämställdhetsplan och har inte gjort någon löneanalys.
? Grand/Lundia i Lund med 47 anställda har inte gjort någon löneanalys.
? Restaurang Sturehof i Stockholm har en jämställdhetsplan från 1996 trots att lagen kräver årlig plan.
? Lisebergs Restauranger AB i Göteborg har inte gjort någon löneanalys.
McDonalds: vi prioriterar frågan
Anders Svensson på McDonalds Sverige, med 11 500 anställda varav 5000 i företagets egen regi, säger att jämställdhet mellan män och kvinnor är en prioriterad fråga för företaget.
? Absolut. Den genomsyrar vår företagskultur och är ett viktigt moment i vår rekryteringspolicy.
Men ni har ingen jämställdhetsplan som lagen kräver.
? Nej, men vi hoppas ha en färdig plan om ett par månader. I vår internutbildning är vi dock mycket noga med att betona att alla anställda ? oavsett ålder, kön, religion, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning, ska behandlas lika.
? Jag tycker att vi har ett fungerande jämställdhetsarbete. Vi har fokuserat på praktiken i stället för att skriva planer.
Jämo kritisk till McDonalds
Anita Harriman, enhetschef på Jämo, är kritisk mot att McDonalds saknar jämställdhetsplan.
? Det är bara några år sedan jag var på en kompetensmässa där McDonald?s fick pris för ett modernt ledarskap. Det här tyder ju inte på ett sådant.
Enligt Anders Svensson har företaget undersökt eventuella löneskillnader mellan manliga och kvinnliga restaurangchefer.
? Det finns skillnader, men de är inte könsrelaterade. Vi är mycket noga när vi sätter våra löner och försöker skapa goda förutsättningar för kvinnor att gå vidare i karriären. Vi satsar på att få in kvinnor i restaurangchefsprogrammet. Jag tycker att vi har lyckats ganska bra.
I Sverige har McDonalds cirka 11 500 anställda. Merparten är anställda av företagets lokala franchisetagare.
? Franchiseavtalet säger att de ska följa våra regler. Det innebär bland annat att de i princip ska följa den jämställdhetsplan vi tar fram även om de självfallet måste göra lokala anpassningar.
Jämställdhetsarbete på plats
Rose-Marie Karlsson har jobbat länge vid McDonalds. För tre år sedan blev hon fackligt engagerad på heltid.
? På restaurangerna finns det ett jämställdhetsarbete, åtminstone i Stockholm län. Hur det ser ut i övriga landet vet jag inte. Företaget följer dessutom kollektivavtalet när det gäller löner och liknande.
I Stockholms län har HRF cirka 350 medlemmar på McDonaldsrestaurangerna.
? Många är inte med i facket, vilket kan bero att det är unga människor som jobbar lite deltid. Det har dock blivit lättare att rekrytera medlemmar, säger Rose-Marie Karlsson.
De tränar för att slå sig fram i branschen
På hotell- och restaurangskolan Riksäpplet i Haninge utanför Stockholm arbetar tjejer och killar för att bli mer jämställda. Tjejerna lär sig slåss och ta för sig och killarna pratar känslor och relationer.
Två lärare på gymnasieskolan sökte för två år sedan pengar från regeringen för att bilda en feministgrupp. Syftet var att öka det aktiva jämställdhetsarbetet på skolan. Varje grupp kunde söka 20 000 kronor var, men många skolor nappade på idén och det blev bara 10 000 kronor per skola.
? Vi sökte också pengar från kommunen så totalt har vi fått 25 000 kronor för två år, säger Kiki Östlund, lärare i svenska och engelska.
Hon och kollegan Majvor Stridsman, som är lärare i storhushåll, menar att restaurangbranschen är mansdominerad. Männen släpper inte gärna in kvinnorna i varmköken utan kvinnorna hänvisas till kallköken.
Minilumpen och boxning stärker
? Vi vill stärka tjejerna och lära dem att ta för sig. Nu träffs vi en gång i månaden utanför skoltid. Vi fikar, pratar och skriver loggbok om vad vi har diskuterat, säger Kiki.
Första kursen tjejerna fick var självförsvar. Att kunna säga ifrån med ord när man blir trakasserad.
? Först pratade vi och sedan slogs vi, säger eleven Jennifer Kovin i en kort sammanfattning. Vi fick slåss mot boxningsdynor med knytnävarna.
Hon går på gymnasiets andra år och ska bli kock. Från sin klass blir hon ensam tjejkock sista året, de andra ska gå servering.
? Vi fick lära oss att slå mot punkter som ögon, strupe, skrevet och knäna. Det är bra att känna till om man är hotad till livet, säger Susann Wessinger som går första året i gymnasiet.
Jennifer Kovin berättar att den roligaste dagen hittills var när de skulle göra minilumpen och laga mat fältmässigt. På Berga Örlogsskola fick tjejerna, som är 15?20 stycken, tillsammans försöka laga en båt som gått läck. Samarbete, kamratskap och initiativförmåga gällde för att båten inte skulle sjunka.
? Vi stod i vatten till midjan och skulle täta hålet med träkilar. Roligt och blött, säger Jennifer.
Kvinnlig kock höll föredrag
Tjejerna har sett filmerna Respekt, som handlar om fyra unga Farsta-tjejer, och En lektion för livet av Doris Marydotter. De har också bjudit in en kvinnlig kock, Leila Lindholm, som berättade om hur det är att slå sig fram som kvinna i branschen.
Killarna fick inga pengar av regeringen, orättvis tycker dom, men de fick pengar av kommunen om de kunde redovisa kostnader i förväg.
Bakgrunden är att hösten 2000 hade skolan problem med inbrott i elevernas klädskåp. Killarna från årskurs 1 skymfade flickorna med könsord. Det var då de två kvinnliga lärarna startade tjejgruppen.
Killarna pratar relationer
Efter en tid frågade killarna om inte de kunde få bilda en killgrupp. Köksläraren Otto Sobotka tillsammans med Anders Hammarlind från Mansjouren i Haninge bjöd in åtta killar till möte, sex tackade ja.
? Förra våren pratade Anders Hammarlind om familjerelationer, etik- och moral. Vi diskuterade och jämförde olika relationer med både tjejkompisar och killkompisar. Och så diskuterade vi mannens ställning i samhället förr och nu, säger Jimmy Larsson i 2 c och Nick Edin i 2 b. Båda killarna ska bli kockar.
I maj i år utökades gruppen med nya medlemmar. De gamla fick bli handledare för de nya. De ska till hösten se relationsbaserad film och bjuda in Fråga Olle från TV till en diskussion tillsammans med andra killar i skolan.
? Sedan killgruppen bildades har inga inbrott skett och flickorna tilltalas inte längre med fula ord. Om det beror på projekt så är både lärare och elever nöjda, säger Otto Sobotka.
Bildtext: (Foto: Rolf Adlercreutz)
Jennifer Kovin gillade att samarbeta och lösa problem under minilumpen.
Susann Wessinger har övat självförsvar.
? Det är bra att känna till om man är hotad till livet, säger hon.
Nick Edin ska bli kock. Han är med i killgruppen som har fått kommunalt stöd.
Jimmy Larsson ska också bli kock.
De som har varit med länge i killgruppen blir handledare åt de nya.
Enligt lärarna Otto Sobotka och Kiki Östlund så är tjejer oftast passiva och har svårt att hävda sig i kockyrket. Killar kan hävda sig, men har svårt att prata känslor.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.