Helgonspanare, längdåkare och öringfiskare är några grupper av lite annorlunda turister som branschen hoppas ska ge inkomster och jobb. Men föret är trögt. Många tycker skidspår och fiskevatten är självklarheter som inte ska kosta något.
Längdåkning på skidor är en stor gren inom idrotten och bland tv-tittarna. Kan det även bli en gren inom turistnäringen? Hotellrevyn har kollat läget på tre olika håll i landet. Förr tog man på sig skidorna och spårade upp en slinga i skogen, själv eller tillsammans med likasinnade. Med dagens smala, snabba skidor och skatetekniken har kraven på skidspåren ökat. Och därmed kostnaderna. Många vill också förlänga säsongen och då krävs konstsnö. Det är alltså lätt för anläggningarna att skaffa sig utgifter. Men finns det inkomster? Skidåkarna är många, men vill de betala för att åka eller ska spåren bara finnas där? I södra Sverige är det inget problem med att få längdåkarna att betala. I norr är man rädd för uppror. Ett dagkort i slalombackens lift kostar 200 kronor, lågt räknat. Dagkort i skidspåret kostar 30 eller 40 kronor.
»Tog vi i Åsarna betalt skulle det bli uppror«
? Allemansrätten gör det svårt att ta betalt i längdspåret, säger Thomas Wassberg, skidhjälte och numera ansvarig för skidspåren i hemmabyn Åsarna.
Åkaren kan kliva på spåret var som helst och behöver inte gå till en kiosk och lösa dagskort.
? Även i slalombacken gäller ju allemansrätten, påpekar Wassberg. Du kan gå uppför backen och åka ner utan att köpa liftkort. Men det är väl inte så många som tänker på det.
Folk tänker sig att det är själva liften som är dyr i slalombacken. Därför är de beredda att betala för liftkorten.
? Men det är prepareringen och snön som kostar de stora pengarna.
Åsarna är landets mest framgångsrika klubb i skidspåren. Thomas Wassberg gör nu spår åt andra och lär även ut spårpreparering, hur man lägger banor och konstsnötillverkning. Tillsammans med Janne Ottosson (fyra vasaloppssegrar) håller han vasaloppsläger och verksamheten växer. Men kan längdåkningen ge nya jobb?
? Ja, säger Thomas Wassberg. Om man kommer i det läget att folk är beredda att betala.
I södra Sverige är de det, i norra Sverige anser skidåkarna att spåren ska ligga där färdiga.
? Tog vi betalt här i Åsarna skulle det bli uppror, säger Peter Thor, en annan av klubbens ledare.
Fakta: Åsarna
? Ligger: Bergs kommun, Jämtland.
? Inriktning: Åsarna Skicenter driver restaurang, vandrarhem, stugor, camping. Åsarnas Skidklubb sköter spåren.
?Antal anställda: 9 året runt, 5?6 därutöver under säsong. Kollektivavtal finns med HRF.
? Konstsnö: Ja, men den används inte.
? Spårlängd totalt: cirka 70 kilometer.
? Spåravgift: gratis.
? Närmaste slalombacke: Klövsjö, 185?250 kronor/dag och Åre, 290 kronor/dag.
Ulricehamn: Skidåkarna jobbar gratis
De dåliga vintrarna i slutet av 1980-talet ledde till att Ulricehamn fick konstsnö.
? Vi hade fyra vintrar utan snö, berättar Lars-Åke Thor i Ulricehamns skidallians. Ungdomsverksamheten tynade bort och vasaloppsåkarna kunde inte träna.
Längdåkningsklubbarna insåg att de måste göra något om medlemmarna skulle kunna åka skidor. Fyra klubbar gick ihop om ett konstsnöspår. 1992 var det klart.
? I går hade vi 15 danskar som åkte här, i trettonhelgen hade vi en skidskola med 165 deltagare, berättar Lars-Åke Thor.
Skidåkaren får betala för att åka.
? Men när det snöar tar vi inte betalt.
? Hittills har det gått ihop, inkomsterna från årskort och dagkort täcker lån för maskiner och direkta utgifter för att hålla spåren i trim.
Allt arbete med spåren sköter skidklubbarnas medlemmar idéellt, så några nya jobb har det inte blivit. n
Fakta: Ulricehamns
skidallians
? Ligger: I Västergötland mellan Borås och Jönköping.
? Inriktning: Skidanläggning med spår, både klassiskt och skate.
? Anställda: Ingen.
? Konstsnö? Ja, 5 km.
? Andra spår: totalt cirka 40 km skidspår.
? Spåravgift, längdåkning: 40 kronor/dag.
? Närmaste slalombacke. Ulricehamn: 160 kronor/dag.
Långberget: EU betalade 7 miljoner
? Längdåkningen ligger efter utförsåkningen, säger Lars-Göran Pettersson, sportansvarig på Långberget i norra Värmland.
Så gott som alla slalombackar har i dag konstsnöanläggningar, påpekar han. För längdåkarna är det ont om konstsnö.
Långberget är ett undantag. Där finns sedan i höstas ett längdspår med konstsnö på 8,5 kilometer. Det är ett av de första i landet där man har grävt ned vattenledningar i marken. En flyttbar snökanon kopplas på efter spåret, som också har elbelysning.
14,5 miljoner har lagts ner i konstsnöanläggning, belysning och nya spår även för vandrare och snöskoteråkare. Hälften av pengarna har EU betalat.
Hur är det då med inkomsterna?
? De kommer genom att vi kan förlänga säsongen, från tidigt i november och över påsken. Vi kan ge snögaranti och skapar arbetstillfällen, säger Lars-Göran Pettersson.
Spåravgiften är 30 kronor per dag.
Några protester?
? Nej, vi har 80 kilometer spår som vi pistar varje dag. Skidåkaren förstår att det kostar pengar.
Hotellet på Långberget har funnits länge, storsatsningen på längdskidåkare är nyare.
Lars-Göran Pettersson var en framgångsrik förbundskapten för svenska landslaget i längdåkning. Nu ska han utveckla anläggningen på Långberget. Han arrangerar kurser och Vasalopps- och tjejläger. Instruktörer är gamla kända tävlingsåkare och intresset är stort. Verksamheten växer. n
Fakta: Långberget Sporthotell AB
? Ligger: Syssslebäck, Värmland
? Inriktning: Hotell, vandrarhem, stugor, camping. Ordnar kurser och läger samt traditionella konferenser.
? Antal anställda: 8 året om, ytterligare cirka 15 under säsongen. Kollektivavtal finns med HRF.
? Konstsnö: Ja, 8,5 km.
? Andra spår: totalt 80 km.
? Spåravgift, längdåkning: 30 kronor/dag.
? Närmaste slalombacke: Branäs, 215 kronor/dag.
? Det visste du inte: Arrangerar danska mästerskapen i längdskidåkning för femte året i rad.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.