Säsongen kom i gång på S:t Clemens

Åsa, Marina och de andra på S:t Clemens fick vänta längre än vanligt, men så småningom hittade gästerna till Visby och hotellet med egen ruin runt knuten.

Under en arbetsdag går frukostvärdinnan Marina Berg runt 15 000 steg. Det blir så när hotellet ligger i fem byggnader med trappor till det mesta. Dessutom har de två trädgårdar och en ruin att sköta.
– Det är inte alltid så praktiskt, men jag älskar att röra på mig och det är fint med gamla hus i innerstaden, säger Marina.
Innan resandet till Gotland kom i gång igen var Visby inte sig likt.
– Vi satt ute i trädgården och fikade. Det var sommar och soligt, men fanns inte en enda gäst. Det var ledsamt.

Men den här augustidagen har S:t Clemens 50 gäster. Det rullar på, även om en del är sig olikt jämfört med en vanlig sommar.
– Nu har vi haft gäster som annars mest åker utomlands. Några skulle ha åkt till Kroatien. De tyckte att det var jättefint här och sa att de kanske skulle börja semestra mer i Sverige.

Klockan sex i morse låste Marina upp hotellet, hämtade tidningar och bröd och satte i gång med frukosten. Så här års sitter de flesta gästerna i trädgården och äter. De brukar ställa många frågor när någon kommer ut och plockar disk.
– Man ska veta allt, som när Ica stänger och bolaget öppnar, var de ska äta, vad de ska titta på. I år har det varit lite svårt att svara eftersom man inte vet vilka restauranger som har öppet ute på landet, säger Marina.

När gäster vill ha tips om restauranger väljer Marina dem med kollektivavtal.
Hon är platsombud för Hotell- och restaurangfacket och sitter även i LO-distriktets styrelse. Hotellets vd sitter i Visitas styrelse.
– När vd anställer brukar hon säga att de nya ska gå och prata med mig. Marina har jobbat på S:t Clemens i 19 år. Utöver de trevliga gästerna är just samarbetet med ägarna en av anledningarna till att hon trivs.
– Vi får vara med och bestämma. Om gästerna har synpunkter på något går det snabbt att ändra.

Vid åtta kommer Annabritta von Schul­man, en av hotellets tidigare ägare. Sonen och svärdottern har tagit över, men hon rycker in som receptionist.
Det är oftast receptionisten som öppnar och stänger till S:t Clemens ruin, som hotellet hyr från Gotlands museum.
Det var Annabritta som anmälde intresse för att hyra när det 2008 blev klart att entreprenörer kunde ta hand om kultur- och naturreservat.
– Jag tyckte att då ska vi ha S:t ­Clemens, ruinen ligger ju i princip på vår tomt!

Ruinen ska vara öppen för allmänheten dagtid. Personalen klipper gräs och ser till att det hålls snyggt.
En vanlig sommar är det många olika evenemang i ruinen, allt från yoga till bröllop. Kinesiska brudpar kommer för att ha romantisk ceremoni i ruinen. Marina och de andra i personalen brukar hjälpa till vid bröllopen, ordna fika och packa champagneglas i korgar.

– I år har jag bara bakat kärleksmums och ordnat kaffe till en guideförening som hade möte i ruinen, säger Marina. Hon är en av åtta helårsanställda. Under sommarhalvåret brukar de vara dubbelt så många. Men i våras blev personalen antingen korttidspermitterad eller sades upp. Först i juli vände det, med många sena bokningar.

Åsa Sedelius städar dagens avreserum. Av smittskyddsskäl städas inte stanna-rummen.
– I år har det varit ganska många som bott bara en natt, mer spontangäster. De har nästan bokat när de suttit på båten. I vanliga fall stannar gästerna ofta längre.
Åsa arbetar både med städ och i frukosten. Hon sades upp och korttidspermitterades i våras.
– Det var enormt tråkigt att det blev så, men förståeligt. Sedan blev jag jätte­glad när jag fick tillbaka jobbet. Nu är jag anställd september ut.

Efter det vet hon inte hur det blir.
– Det här året har varit oförutsägbart. Men vi har löst det väldigt bra och hjälpts åt allihop.
Det blir med största sannolikhet en ovanlig höst. Men Marina räknar med att som vanligt under lågsäsong jobba med lite av varje.
– Jag har ofta både frukost och reception då. Man gör allt från att ta betalt till att vattna blommor. Men även under högsäsong hjälps man ju åt på ett litet hotell.