Offentliganställda har ett starkt lagligt skydd när det gäller att framföra kritik mot arbetsgivaren. Det har inte du.
Strax före jul kom det ut en ny bok med titeln »När man måste säga ifrån«. Den handlar om vad som händer när anställda inom offentliga sektorn kritiserar sin arbetsgivare.
Men reglerna om yttrandefriheten på jobbet är olika mellan privat- och offentliganställda. Anställda i offentliga sektorn har ett starkt skydd.
Så är inte fallet för privatanställda. Lojaliteten mot arbetsgivaren går ofta före yttrande- och kritikrätten. Det har Arbetsdomstolen, AD, förklarat i flera domar.
Att en anställd ska vara lojal står ibland i kollektivavtalet. Men även om det inte står där, gäller lojalitetskravet. Det är en så kallad tyst klausul som inträder då du blir anställd. Det innebär att du inte får skada arbetsgivaren med allmänt skvaller, inte föra vidare känslig information, inte bedriva konkurrerande verksamhet och så vidare. Arbetsgivaren ska kunna lita på dig.
Om du är riktigt vårdslös och råkar prata om något som arbetsgivaren vill hålla hemligt, eller kanske med vilja avslöjar något, då kan du förlora jobbet.
Detta gäller alltså även kritik mot arbetsgivaren.
Du har viss kritikrätt, men för att du inte ska råka illa ut bör du tänka på följande: Du ska först försöka lösa problemet internt. Vänd dig till din chef. Han eller hon ska ges chansen att rätta till saken. Det låter ganska förnuftigt, och ofta tar chefen dina åsikter och förslag på allvar. Men det kan också vara så att din chef också sätter din lön, eller avgör dina möjligheter till befordran. Så det är inte helt enkelt.
Säg att ingen lyssnar på dig, och företaget fortsätter med sin moraliskt förkastliga eller brottsliga verksamhet. Om du då tar kontakt med massmedia eller någon myndighet, gäller nästa förutsättning.
Det du påstår måste vara sant, eller du ska åtminstone tro att det är sant. Det här är extra viktigt om du hävdar att arbetsgivaren bryter mot lag. Ibland kan det vara svårt att veta om det arbetsgivaren gör är olagligt. Uttryck dig därför inte allt för kategoriskt. Berätta det du vet utan att värdera det. Var saklig och »torr«.
Den tredje viktigaste förutsättningen är att syftet med din kritik inte i första hand får vara att skada arbetsgivaren. Du får inte »hämnas« på arbetsgivaren genom att offentligt kritisera och skada honom.
Det gjorde ett par restauranganställda för några år sedan. De fick inte den lön de hade förväntat sig och kontaktade därför tillsynsmyndigheten med både falska och äkta påståenden om hur illa skött krogen var. De förlorade sina jobb eftersom de var ute efter hämnd, och inte efter att rätta till ett allvarligt problem.
Din kritik kan ju skada arbetsgivaren exempelvis genom att leverantörer och kunder drar sig undan företaget för att du visat på missförhållanden. Men det är en annan sak, eftersom ditt främsta syfte inte var att skada arbetsgivaren utan att komma tillrätta med ett problem.
Du ska också veta att om du pratar med en journalist och vill vara anonym så får inte journalisten avslöja ditt namn. Men det är tillåtet för din chef att försöka lista ut vem som har »läckt till media«.
Jag skriver inte detta för att du ska tiga och lyda, utan för att du ska veta vad som gäller. Och det är trist att du inte har ett bättre lagligt skydd när du vill framföra kritik.
Hur vi ändrar på det? Ställ krav på dina politiker!
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.