Får du berätta vad som helst om jobbet? Nej. Anställda måste vara lojala och får inte avslöja känslig information. Men för många arbetsgivare räcker det inte. Allt fler kräver att du skriver på ett sekretessavtal.
Du fick tjänsten – hurra! Nu återstår bara att skriva under anställningsavtalet, få första schemat och … en sekretessförbindelse?
Det har blivit allt vanligare att arbetsgivare begär att du som nyanställd ska skriva under ett avtal som reglerar vad du får och inte får prata om med dina nära och kära.
– Det är ett oskick, säger Annett Olofsson, jurist på LO-TCO Rättsskydd.
Avtal om sekretess och lojalitet dök först upp bland tjänstemännen. Där ville arbetsgivarna försäkra sig om att affärshemligheter stannade i företaget även om personen bytte jobb. Experter skulle inte ta med sig företagsunik kunskap till nästa arbetsgivare.
På senare tid omfattas allt fler arbetare också av sekretess och konkurrensklausuler.
– Det är någon slags amerikanisering av arbetslivet. Oftast behövs de inte. Även utan sekretessavtal har man som privatanställd en lojalitetsplikt som innebär att man inte får yppa information i syfte att skada arbetsgivaren, säger Annett Olofsson.
En servitris eller en hotellstädare – vilka företagshemligheter kan de rimligen ta med sig till en ny arbetsplats? Antagligen inte så många som skulle kunna skada den tidigare arbetsgivaren.
Ändå tvingas allt fler skriva under avtal som begränsar vad de får prata om.
– Vi märker att det blir vanligare. Men det finns nästan inga domar som rör sekretessavtal. Däremot märker vi det på antalet frågor vi får från förbunden, säger Annett Olofsson.
Hon menar att vissa formuleringar skulle kunna vara direkt olagliga.
En annan jurist som vi talat med menar att de här avtalen bara behövs om man vill skrämma sina anställda till tystnad och lydnad.
Hotellrevyn har sett exempel på formuleringar som innebär att chefen måste godkänna att du har uppdrag i en förening.
I ett annat avtal står att den anställde inte har rätt att ta något annat jobb i branschen, även om personen bara har en anställning på 20 procent.
– Man kanske inte vågar prata om någonting till slut: arbetsmiljö, trakasserier, ekonomisk brottslighet, säger Annett Olofsson.
Det är alltid okej att prata med sin fackliga organisation. Annett Olofsson
I bemanningsföretag är det vanligt att den anställde inte får ta jobb hos ett kundföretag, åtminstone inte utan att kunden betalar för att lösa ut den kock, servitris eller bartender de vill ha från bemanningsföretaget.
I förlängningen riskerar sekretess- och konkurrensklausuler att skapa tysta och rädda medarbetare, tror Annett Olofsson.
– Det man ska komma ihåg är att om det rör riktigt allvarliga missförhållanden kan du bryta sekretessen, även om du har undertecknat ett avtal. Och det är alltid okej att prata med sin fackliga organisation.
Antje Dedering är chefsjurist på arbetsgivarorganisationen Visita. Hon känner inte igen bilden av att avtalen blivit vanligare.
– Vi har ingen uppsjö av sådana ärenden. Visst, vi har fått frågor, framför allt om sekretess, men då är det i regel på förekommen anledning. Lojalitetsplikten som kommer av anställningsförhållandet inbegriper också sekretess, men jag skulle inte påstå att det sker slentrianmässigt att man förtydligar det genom särskilda avtal.
Hon anser inte att sekretessavtal utgör något problem.
– Även om det skulle vara så att det blir vanligare med sekretessklausuler så ser jag inga problem med det. Det är inga konstigheter, man gör tydligt vilka skyldigheter som följer av ett anställningsförhållande.
På Scandic, en av Sveriges största hotellkedjor, använder man inga konkurrensklausuler och endast vid behov sekretessavtal.
– Generellt täcks det genom lojalitetsplikten medarbetare har gentemot sin arbetsgivare, säger kommunikationsdirektör Heidi Wold.
Alejandro Quezada, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket i avdelning Mälardalen, tycker sig dock ha sett en ökning av sekretessförbindelser. Och han tror att sociala medier kan vara en förklaring.
– Jag tror att en del i det kan vara en respons från arbetsgivare på hur arbetstagare uttrycker sig i sociala medier. Det är en försiktighetsåtgärd, men den slår alldeles för brett. Det är en ad hoc-fix i branschen, säger han.
Det som oroar Alejandro Quezada är att medlemmar inte vågar ta kontakt med facket.
De ofta krångliga formuleringarna i ett sekretessavtal kan leda till att anställda avstår från att slå larm om brister på arbetsplatsen.
– Jag tror inte att arbetsgivarnas syfte är att begränsa föreningsrätten, men många som skriver på upplever att de inte ens kan kontakta sitt fackförbund.
Så kan du göra
- Känn aldrig att du måste skriva under något direkt. Både som anställd och som konsument har du rätt att först läsa igenom ett avtal i lugn och ro.
- Har du fått ett papper från arbetsgivaren som du inte förstår? Kontakta facket för att få rådgivning.
Hotell- och restaurangbranschen har också många anställda som inte är så vana vid att läsa och skriva på svenska.
– Då måste man fråga sig om de förstår vad det är de skriver under. Har arbetsgivaren berättat vad det egentligen innebär? Man behöver ha snacket på arbetsplatsen först, säger Alejandro Quezada.
Än så länge har han inte behövt kalla någon arbetsgivare till förhandling om sekretessavtal.
– Det här är nog bara i sin linda än så länge. Inom ett år kommer det här att landa på vårt bord, det tror jag.
Alejandro Quezada skulle vilja se mer diskussion kring vad man som anställd tvingas gå med på.
– Det är ett jättesteg tillbaka att vi i arbetarklassen ska stå till förfogande på det här sättet. Arbetsgivaren tillskansar sig mer än de har rätt till.