Så skyddar du tänderna mot kökets faror

Provsmakning, stress och läsk. Det är tufft klimat för tänderna i branschen. Ävertandläkaren Peter, kocken Carina och sommelieren Sören ger sina bästa tips för gladare gaddar.

En glas cola i serveringsgången innan det är dags för nästa bong, en påse smågodis bakom receptions­disken för att hålla blodsockret uppe. Rödvinssås som kräver avsmakning på avsmakning. Branschen ruvar på massor av dolda fällor för våra tänder. Samtidigt tillhör de anställda grupper som allt oftare prioriterar bort sina tänder.
En dålig kombination, som gör att bransch­anställda riskerar sin tandhälsa, ofta utan att ens veta om det, varnar Peter Lingström, professor i cariologi vid Sahlgrenska akademin och övertandläkare vid ­Folktandvården i Västra Götaland.
– Det finns ett samband mellan yrke och dålig tandhälsa. Till exempel vet vi att kockar och sommelierer har en förhöjd risk att drabbas av hål i tänderna och frätskador.

Peter Lingström har forskat kring hur olika kostvanor påverkar våra tänder, och har även funderat en del på sambandet mellan yrkestillhörighet och tandhälsa.
– Det saknas övergripande forskning på området. Det är konstigt, för erfarenhetsmässigt vet vi att en del yrken innebär högre risk för tandproblem än andra. Hotell- och restaurangyrkena tillhör den gruppen.
Peter arbetar med särskilt svåra fall på en specialistmottagning. Han har som vana att fråga nya patienter vad de arbetar med, och har märkt att det finns samband.
– Vi vet att både yrket i sig kan vara skadligt, som för sommelierer. Men också att arbetsmiljön indirekt kan innebära en förhöjd risk. Det gäller till exempel för serveringspersonal som stressar i sig mat på stående fot eller kökspersonal som har en läsk stående för att få i sig vätska.

Sören Polonius, chefssommelier på Fredsgatan 12 i Stockholm, vet att hans tänder lever ett hårt liv.
– Det känns när man provar viner att det är något som händer med tänderna.
Sören har hittat en lösning som funkar bra.
– Jag har en special­tandkräm med extremt mycket fluor, Duraphat. Man måste fråga efter den på apoteket för den är inte helt ofarlig. Sen måste man tänka på att inte borsta direkt efter en provning, för då kan emaljen luckras upp.
Tipset om tandkrämen fick han från en kompis som är tandtekniker. Sören hade gärna fått mer kunskap om vad som är bra för tänderna.
– Vi pratade ingenting om det på sommelierutbildningen faktiskt. Det skulle vara toppen att få lyssna på någon som verkligen har koll på det här.

Kocken Carina Brydling tror också att många hotell- och restauranganställda skulle behöva tandvårdskunskap.
– Det är jättebra att det tas upp, för vi är verkligen en yrkesgrupp som behöver uppmärksammas på problemet, säger Carina, som bland annat tävlat i kocklandslaget.
Själv är hon ”lite manisk” med tandborstning.
– Jag borstar nog minst fyra gånger om dagen. Här kommer Flossy, brukar kollegorna säga.
Hon säger att hon var sämre på att ta hand om tänderna i början av sin karriär. Det tror hon är vanligt bland unga i branschen.
– Man prioriterar alltid sig själv i sista hand. Gästerna kommer först. Man smakar av och smakar av. Sen tar man en läsk då och då för att kicka i gång, och sen så drar man en öl efter jobbet. Jag var likadan förut.

Men det är inte bara i restaurangyrken som tänderna attackeras. Andra riskgrupper är anställda som jobbar skift, som nattreceptionister och frukostvärdinnor. Kanske för att de äter lite extra sötsaker för att få upp energinivåerna, gissar övertandläkare Peter Lingström.
– Nattarbetare har en högre intagningsfrekvens än andra, vilket kan tänkas bero på att de ska hålla sig vakna.
Småätande utsätter tänderna för ständiga syraattacker. Tändernas värsta fiender kan delas upp i två kategorier: sura matvaror och drycker, som läsk och citrusfrukter, och de söta och stärkelserika, som godis och chips. De sura fräter på tandemaljen, vilket kan ge frätskador. De söta och stärkelserika ökar risken för karies, som kan leda till hål i tänderna.

Många av branschens anställda slarvar också med tandvårdsbesöken. År 2008 avstod så många som var femte svensk från tandvård trots att man egentligen behövt, främst på grund av ekonomin.
Ännu värre var det bland lågavlönade, lågutbildade och yngre. Kort sagt, grupper som många av HRF:s medlemmar tillhör.
– Jag har full förståelse för att det anses dyrt och besvärligt att gå till tandläkaren om man inte tjänar så mycket. Men låta problemen bli för stora kan resultera i både ökade kostnader och smärta, säger Peter.
Han tycker att folk i branschen borde försöka uppsöka tandvård någon gång om året. Och mellan besöken finns det mängder av saker att göra själv. Med tandborstning och fluorsköljning kommer man långt, säger han.
– Man kan borsta tänderna en extra gång mitt på dagen, och skölja med fluor eller ta ett fluortuggummi då och då. Och ­naturligtvis försöka äta mer sällan.

Peter tycker också att det finns en del saker som branschens arbetsgivare kan göra. Som att tillhandahålla fluorprodukter och göra det lätt att få ledigt för tandvårdsbesök.
– Jag förstår att småföretagare har många saker att tänka på, och att detta hamnar långt ner på prioriteringslistan. Men om anställda går med problem länge kan dessa växa och leda till sjukskrivningar i stället.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.