Övervakning av anställda blir allt vanligare. Inte för att behovet har ökat, utan för att det har blivit enkelt och billigt. Men det händer att branschens arbetsgivare skruvar upp kameran innan de har tillstånd.
Övervakningen av anställda har ökat de senaste åren, mycket för att ny teknik har gjort det lätt och billigt. Den bedömningen gör Annett Olofsson, jurist på LO-TCO Rättsskydd.
– Det ställs väldigt många frågor under kurser och till vår telefonjour. I andra typer av ärenden kan det i förbifarten komma fram att arbetsgivaren har satt upp en kamera. Det är bara fantasin som sätter gränser för övervakningen, säger Annett Olofsson.
Problemet är den överskottsinformation som kommer på köpet. Syftet kan vara att komma åt internt svinn, men samtidigt ser arbetsgivaren allt arbetstagarna gör eller inte gör på jobbet.
Martin Collander, ombudsman för Hotell- och restaurangfackets avdelning Väst, får allt fler samtal från medlemmar som har blivit övervakade. Hos elkedjorna finns utrustning för den som vill skydda sitt hem, men som lika gärna kan användas för att kontrollera personalen.
– Chefen kan köpa en billig minikamera och ha den uppkopplad till sin mobil i realtid. Detta är inte tillåtet.
Många medlemmar är ovetande om att de bevakas. Martin Collander, HRF-ombudsman
Utöver kameror finns det bevakningsbolag som genomför civila kassakontroller och utpasseringskontroller.
– Förhandlingarna inför detta sköts inte alltid som de ska. Många medlemmar är ovetande om att de bevakas. Jag är inte emot att arbetsgivaren har kontroller, men det måste finnas rutiner och personalen ska vara informerad, säger Martin Collander.
Han tror att långt ifrån alla som anklagats för fusk efter civila kontroller vänder sig till facket för att få hjälp. Men han och hans kollegor har haft flera sådana förhandlingsärenden.
– Det har hänt att medlemmar har begått fel. Någon har bjudit kompisar på shots. Men de har också blivit oskyldigt anklagade.
Arbetsplatsen kan ha rutiner som är svåra att följa i verkligheten eller som saknas helt. Vad gäller till exempel om en öl spills ut eller om någon får fel drink? Får man gå in i varandras kassor? Att missa att slå in något kan hända vem som helst, menar Martin Collander.
– Det är underbemannat, man är stressad eller har en dålig dag. Ingen ska behöva bli omplacerad eller mista jobbet för det. Mitt förslag är att om någon gjort en miss tar man in personen så fort som möjligt och försöker reda ut det. Martin Collander ifrågasätter också hur kontrollerna går till.
– Det sägs att kontrollanterna inte ska dricka, men vad gör de av alkoholen? Jag har sett protokoll på två stora stark, fyra Jäger och en GT. Hur kan den som druckit detta säkerställa att någon gör ett bra jobb?
Annett Olofsson tror att såväl arbetsgivare som arbetstagare och fackliga organisationer är dåligt insatta i de regler som finns kring olika slags övervakning. Det är viktigt att facken utkräver skadestånd när det inte har förhandlats korrekt, anser hon.Den anställda kan ha svårt att agera.
– Ju otryggare anställning desto mindre benägen blir den anställde att tillvarata sina rättigheter.
Det gäller att fråga sig när det är befogat att inkräkta på integriteten. En kamera är i sig inte något skydd mot till exempel överfall.
Fyra former av övervakning
- Alkohol- och drogtest. Arbetstagaren ombeds att lämna ett urin-, blod- eller utandningsprov.
- Kameraövervakning. Kassa, omklädningsrum, förråd, korridorer, i blomkrukor – alla är platser där branscharbetsgivare har tyckt att det behövs en övervakningskamera.
- Smygkontroll. Kontrollanten äter och dricker, precis som en vanlig gäst. Men kollar samtidigt att köpen slås in i kassan som de ska.
- Utpasseringskontroll. Vad har du i väskan? Inhyrda bevakningsföretag ber att få titta i den anställdas väska. I teorin går det att säga nej till detta.
Alkohol- och drogtester kan vara berättigade när det gäller säkerhet vid transporter eller inne på kritiska områden på kärnkraftverk, säger Annett Olofsson.
– Men de lägen då arbetsgivarens intresse av att alkohol- och drogtesta väger tyngre än arbetstagarens integritet är ytterst få, säger hon.
Annett Olofsson efterlyser en samlad lagstiftning kring olika former av övervakning. I dag finns bestämmelserna spridda i bland annat personuppgiftslagen, lagen om kameraövervakning, grundlagen och internationella konventioner. För alkohol- och drogtestning gäller endast AD:s praxis. Ett förslag till heltäckande lag kom redan 2009, men sedan dess har ingenting hänt.– Detta berör kärnan i arbetsgivarens arbetsledningsrätt, så det är en het potatis och det är därför lagstiftarna inte har kommit till skott, säger Annett Olofsson.
Närgången övervakning är ett arbetsmiljöproblem, understryker hon.
– Jag saknar synsättet att övervakning innebär en psykosocialt pressande arbetssituation.