Så många elefanter lyfter du
En elefantunge väger två till tre ton. Så mycket lyfter en servitris under ett vanligt arbetspass.
belastning

Så många elefanter lyfter du

Ett par elefantungar per arbetspass, två till tre ton. Det bar 
en servitris som utretts av Arbets- och miljömedicinska 
kliniken. Kombinationen tunga lyft, stress och liten kontroll över arbetet hade ökat risken för skada markant.

Publicerad 2 februari 2016 Kommentera

Bära ut fyra tallrikar eller två plankor åt gången, hämta drickabackar från källaren, plocka i och ur diskmaskin, hacka grönsaker, städa bar och toaletter. En servitris, som vi kallar Eva, hade ganska vanliga ­arbetsuppgifter på restaurangen där hon jobbade. Ändå motsvarar det hon lyfte, bar och gjorde så mycket som två till tre ton i snitt per dag – lika mycket som ett par unga elefanter eller en fullvuxen asiatisk elefanthona.

Servering är ett tungt jobb, bekräftar ergonomen Charlotte Wåhlin och överläkare Ulf Flodin vid Arbets- och miljömedicinska kliniken i Linköping.
– Många moment som vart och ett inte är så tunga kan tillsammans bli mycket påfrestande för kroppen, särskilt ensidiga rörelser. Man är heller inte lika försiktig, som när det är ett enstaka tungt lyft, säger Charlotte Wåhlin.

Trånga lokaler där det är svårt att använda hjälpmedel är ett annat vanligt problem på restauranger, liksom långa arbetsdagar för både arbetstagare och många egenföretagare.
Eva trivdes med sitt jobb som servitris, men fick med ­tiden allt mer värk. Smärtan från nacken strålade ner i armarna och handleden domnade.
– Hennes fall är ganska representativt. Serverar man i högt tempo blir belastningen extra hög, säger Ulf Flodin.

Servitrisen Evas arbetsdag i siffror

  • 3 timmars tung belastning för armarna under servering.
  • 100–300 gäster.
  • 4 tallrikar på drygt 1 kilo styck per bord.
  • Tomma tallrikar och bestick, cirka 7 kilo per gång.Sammanlagd börda per lunchpass, inklusive dryck:200–600 kilo.
  • 20 kilo tunga diskbackar, lyfts cirka 50 centimeter från en höjd av 110 centimeter, cirka 40 gånger per dag.
  • 300 kilo rendiskad disk placeras i hyllor.
  • Ölbackar och öltunnor à 30–40 kilo styck bärs upp för en källartrappa med 25 steg, i snitt 7 gånger per dag.

Eva kom till Arbets- och miljömedicinska kliniken för att få utrett om hennes besvär berodde på jobbet. Kliniken gjorde en bred bedömning med intervjuer och arbetsplatsbesök och resultatet visade att det fanns ett starkt samband mellan arbetsförhållandena och hennes smärta.
En utredning vid kliniken börjar alltid med att patienten intervjuas om sitt arbetsliv. Patienten får i detalj redogöra för hur en arbetsdag har sett ut.
– Vi gör en karta över arbetsuppgifterna, hur länge har de pågått, hur tungt har det varit? Varje arbetsmoment analyseras. Har det förekommit lyft i felaktig arbetsställning är det extra intressant. Vi mäter vinklar och grader och räknar kilon, berättar Charlotte Wåhlin.

Charlotte Wåhlin, ergonom.
Charlotte Wåhlin, ergonom.

De tar också del av forskningslitteraturen för respektive yrkesgrupp. Det finns inte så mycket forskning om just restaurangbranschen, men det går att använda forskning om andra som har liknande belastning.
En av de få studier som finns är gjord på restaurangarbetare i New York, och visar att många har belastningsbesvär trots att de är unga.

Patienterna får fylla i ett frågeformulär och oftast görs även ett arbetsplatsbesök. Där deltar patienten, en representant för arbetsgivaren och gärna skyddsombud, fack och företagshälsovård.
– Under några timmar går vi runt och dokumenterar och pratar. Det är en liten konst att få patienten att våga vara ärlig. Därför är det bra att vara två från kliniken, så att en kan vara med patienten och en med arbetsgivaren, säger Ulf Flodin.

I en fördjupad utredning kan belastningen mätas på olika sätt, bland annat med så kallad inklinometer som fästs på patienten som arbetar. Då får de ett objektivt mått, till exempel att personen arbetar 60 procent av dagen med armen i 90 grader.
För servitrisen Evas del kom de fram till att kombinationen av tunga lyft, stress och liten kontroll över arbetet hade ökat risken för skada markant.
Risken att få besvär ökar när man arbetar med utsträckta armar som hålls långt ifrån kroppen, arbetsställningar som är vanliga bland annat hos serveringspersonal. Arbetstekniken har stor betydelse, och kan läras ut i en utbildning. påpekar Charlotte Wåhlin.
– Arbeta med armarna nära kroppen och använd hjälpmedel när det är möjligt, tänk på hållningen vid lyft. Mindre uppläggningsfat och att aktivera kunder till självservering är också bra.

I slutet av arbetsplatsbesöket samlas man för att summera.
– Om vi hittar brister i arbetsmiljön, vilket vi oftast gör, diskuterar vi dem. Det är viktigt att se att en persons risk kan vara risk för flera. Det kan till exempel handla om att människor pressas för att arbetsgivaren vill öka lönsamheten, säger Charlotte Wåhlin.
Arbetsgivaren kan få återkoppling om utredningen, när det gäller sambandet mellan arbetsmiljön och skador.
– Då ger vi arbetsgivaren en indikation på vad de bör göra gällande arbetsmiljön. Det är det som är vår insats förutom själva utredningen, vår »behandling«, säger Ulf Flodin.

En gång om året skickar kliniken ut en enkät till patienterna. Över hälften har rapporterat att det faktiskt har blivit en förändring på arbetsplatsen.
Men servitrisen Eva har lämnat arbets­livet. Efter utredningen fick hon en godkänd arbetsskada och ersättning för förlorad ­inkomst.
I dag är hon sjukpensionerad.

Sex steg för att förebygga skador

Det bästa är att jobba förebyggande så att besvären aldrig uppstår. Här är Ulf Flodins och Charlotte Wåhlins råd:

  1. Våga ställa krav på arbetsmiljön. Arbetsgivaren är skyldig att regelbundet bedöma riskerna för belastningsbesvär och erbjuda utbildning.
  2. Påverka kulturen. Visa att det är okej att be om hjälp.
  3. Se över rutinerna. Måste uppgiften göras vid just det tillfället och på det sättet, eller går det att underlätta?
  4. Diskutera riskerna på arbetsplatsen. Vilka tunga eller ensidiga uppgifter finns? Var varandras extra ögon, ibland tänker man inte på hur man själv ­arbetar.
  5. Be arbetsgivaren att ta kontakt med företagshälsovården för att få stöd med förebyggande insatser.
  6. Ta värk och smärta på allvar. Det är lättast att förebygga problemen i ett tidigt skede.
Fråga om jobbet.
98
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här