Det är med pension som med odling, man måste förbereda i tid. Bingovärdinnan Sonja Berthsjö fortsatte jobba ett par år efter 65 och råder dem som kan att göra likadant – det gör skillnad i plånboken!
Sedan ett år tillbaka är Sonja Berthsjö pensionerad från jobbet som bingovärdinna på Bingo 8:an i Örebro. Hon njuter av att inte längre behöva ställa väckarklockan.
– När jag jobbade började jag med att ställa fram i serveringen och tog mig en smörgås där. Nu unnar jag mig fina frukostar, kokar ägg och tar det lugnt.
Som många andra planerade hon att gå när hon fyllde 65.
– Men året när jag skulle fylla var jag faktiskt inte mogen att gå i pension. Jag hade så mycket roligt, på jobbet och i facket. Jag väntade också in min man som hade tre år kvar att jobba.
Sedan var det ekonomin.
– Jag tittade på prognosen för min pension. Den skulle bli nästan 4 000 kronor lägre än lönen, men jobbade jag två år till skulle det inte bli lika stor skillnad.
Jag har aldrig varit arbetslös och alltid jobbat heltid, så jag förstår att jag är lite privilegierad.
Sonja hade ändå hunnit tjäna in pension under ett långt arbetsliv.
– Jag har jobbat heltid på bingon i nästan 42 år och har 50 år i arbetslivet. Första jobbet var på APK Brödfabrik där min mamma jobbade och fick in mig. Jag har aldrig varit arbetslös och alltid jobbat heltid, så jag förstår att jag är lite privilegierad.
Sonja jobbade på fram till mars 2021. Då var hon 67 år och hade tjänat in mer till pensionen.
Hur var det när du slutade?
– Jag kände nog faktiskt en glädje. Jag gick ut och var fri. Samtidigt tänkte jag på att jag skulle tappa min sociala bit. Både arbetskamrater och gäster sade att jag snart skulle vara tillbaka för att spela, men det kände jag inte för.
Det var perfekt att gå i april, då kunde hon först ta det lite lugnt.
– Sedan blev det fullt upp i trädgården. Vi har ett 1800-talstorp och jag grävde ut en bra bit för att ha odlingslådor och växthus. Jag är en riktig slösa på blommor. Jag är en fantast av mormorsblommor, som riddarsporrar, aklejor och pioner.
Hon har varit skyddsombud både lokalt och regionalt och haft en rad fackliga uppdrag: förbundsstyrelseledamot, avdelningsordförande, kongressombud, platsombud och försäkringsrådgivare.
– Jag har tyckt att det varit kul och spännande med försäkringsbiten.
Pensioner har inte ingått i uppdraget, men hon har ändå tagit upp ämnet med sina kollegor.
– Det man ska tänka på är att gå in på minpension.se och göra en prognos för hur mycket man får ut. Sedan kan man testa – klarar jag att leva på den summa som jag kommer få ut?
Många hotell- och restauranganställda får en låg pension och alla orkar inte arbeta ens till 65.
– Den som får låg pension ska tänka på att det finns bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. En del tänker »det kommer jag inte få«, men man kan alltid fråga.
Det är många som vill arbeta heltid och inte får det.
Men framför allt trycker hon på vikten av att arbeta heltid.
– Det är många som vill arbeta heltid och inte får det. Jag har hört arbetsgivare säga att till exempel städpersonal måste arbeta deltid för att heltid skulle bli för tungt. Varför gör man då inte något åt arbetsmiljön så att de orkar?
Fem tips från Sonja
- Jobba, jobba, jobba. Det viktigaste tipset: så länge du är ung, arbeta på så mycket du kan. Det gör mycket för pensionen.
- Omfattas av avtal. Arbeta hos arbetsgivare med kollektivavtal så att du får avtalspension. Är du ung kan du välja att placera den i aktiefonder, annars kan obligationer vara bättre.
- Försök få heltid. Förutsatt att du orkar jobba mer, lämna in en anmälan om intresse för utökad arbetstid till din arbetsgivare. Blankett finns på hrf.net.
- Påverka arbetsmiljön genom att engagera dig fackligt. Bra arbetsmiljö ökar chansen att du orkar fortsätta arbeta.
- Jobba något år »extra«. Var inte rädd för att jobba efter 65 om du orkar det. Då behöver du kanske inte arbeta heltid.
När det väl var dags att ta ut pensionen gällde det att planera mer i detalj. Först anmäla att allmänna pensionen skulle börja betalas ut, sedan välja hur avtalspensionen skulle betalas ut.
– Man kan bestämma om man vill ha pengarna utbetalda livslångt eller på ett par år. Jag har valt att ta ut två av mina på tre års tid och en på fem år. Jag tänker att nu är jag aktiv, jag vet inte hur pigg jag är vid 75.
Sonja har kvar ett HRF-uppdrag, som revisor i avdelning Mälardalen.
– På årsmötet för ett tag sedan fick jag en liten flashback, jäklar vad kul det var med det fackliga.
Vintern är den årstid då det händer minst. Så här på våren förodlar hon tomater och squash, promenerar med väninnorna och sonen, planerar sommarens turer med husbilen – och så blir det trots allt lite bingo.
– Det tog nästan ett år, men sedan började kompisen spela och arbetskompisarna sms:ade »varför kommer du inte till oss?«. Nu spelar vi varje tisdagskväll. Det är kul, gästerna har inte glömt en och lite vinst blir det.
Vad har förvånat dig mest med pensionärslivet?
– Att det är så förbaskat skönt och att jag skulle trivas så bra som jag gör. Man gör vad man vill, när man vill och det finns inga måsten. Det var fantastiskt roligt att jobba, men jag har kanske hittat en annan harmoni nu. Och pengarna räcker.