Peter Strandberg är vaktmästare på hotell Botnia i Umeå. Men hans uppdrag som regionalt skyddsombud i HRF:s avdelning Nord tar honom runt på arbetsplatser vida omkring.
Man ska inte behöva må dåligt på jobbet, det är något Peter Strandberg återkommer till flera gånger.
I höstas blev han ett av två regionala skyddsombud (RSO) i HRF:s avdelning Nord. Han har erfarenhet av uppdraget sedan tidigare, när han jobbade som fastighetsskötare och på travbana. Då var han skyddsombud inom fackförbunden Fastighets respektive Kommunal.
Efter en omgång som egen företagare blev han återigen fastighetsskötare – nu på hotell Botnia i Umeå. Och så blev det »en resa till« i ett tredje förbund: HRF.
Som regionalt skyddsombud besöker Peter arbetsplatser, genomför skyddsronder samt värvar och utbildar skyddsombud. Sedan i höstas har avdelningen fått åtta nya skyddsombud på arbetsplatserna.
För att bli ett bra skyddsombud krävs förstås ett intresse för arbetsmiljöfrågor. Men det krävs också att man är lyhörd och har en fungerande relation till ledningen.
– Man representerar både arbetsgivare och arbetstagare. Och som skyddsombud är jag inte ute för att djävlas med arbetsgivaren, säger Peter.
Folk associerar arbetsmiljö till konkreta saker som kläder, maskiner och utrustning, men Peter slår gärna ett extra slag för de psykosociala arbetsmiljöfrågorna: stämningen på jobbet och hur vi mår av den. Han menar att man kan hantera dem på samma sätt som fysiska arbetsmiljörisker. Har det hänt något som gör att man riskerar att skada sig eller må dåligt?
– Sexuella trakasserier är en sådan tabufråga, som få törs prata om.
Många hänvisar till »en viss jargong« på arbetsplatsen. Må så vara, menar Peter. Men var och en måste fråga sig: »Var går just min gräns?«, fortsätter han.
Arbetsgivaren har rätten att leda och fördela arbetet. Men också ansvaret för arbetsmiljön. En del arbetsgivare vill ha makten, men inte ta ansvaret. På andra håll blir chefen inte medveten om problem, på grund av att de anställda biter ihop eller inte berättar. Ett typiskt exempel är när personalen täcker upp vid underbemanning.
– Om någon till exempel är sjukskriven bland städarna, så stressar de andra för att hinna med alla rum ändå. Jag menar att man ska låta det vara. Det är chefens ansvar att ha tillräckligt med personal.
Rapportera mera, uppmanar Peter. En tillbudsrapport behöver inte vara något komplicerat. Det kan vara en lös lapp som berättar vad, när, och var något hände. Det ska räcka för att göra en riskkalkyl, poängterar han.
Som RSO har Peter Strandberg besökt många arbetsplatser. Han försöker vänta in funderingarna, få en lägesbild. Ett bra verktyg är att dela ut enkäter. Ibland kan det ge underlag för en mer riktad skyddsrond. Men helst vill han få igång »tänket« hos arbetsgivare och arbetstagare:
– Att väcka någons känsla att man kan påverka, göra något av sina funderingar, och att göra det i rollen som skyddsombud.
Fakta
Peters råd för att få flyt på skyddsombudsarbetet
- Använd arbetsmiljölagen. Man behöver inte kunna allt, men ta för vana att leta i lagen.
- Skapa förtroende hos både arbetsgivare och anställda. Betona att du har tystnadsplikt i personfrågor.
- Långsiktigt samarbete är bättre än kortsiktiga konflikter
- Enkäter och självtester är bra verktyg för att ringa in problemet. Det finns färdigt material hos exempelvis Prevent.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.