Väsande kaffemaskiner, skrammel och dålig akustik. Hotell- och restaurangbranschens stämband får jobba hårt. Men röstergonomi är också en del av arbetsmiljöarbetet, och det finns saker att göra för att rädda rösten.
En liten latte klar! LITEN LATTE!«
Rösten är ett viktigt arbetsredskap för många i hotell- och restaurangbranschen. Men alltför mycket tal kan vara skadligt för stämbanden, framför allt om det kombineras med bakgrundsbuller, stress och dålig luftkvalité.
Man brukar uppskatta att ungefär en tredjedel av alla anställda i Sverige har ett röstkrävande yrke, alltså ett yrke där rösten är ett viktigt arbetsredskap. Hit hör till exempel lärare, personal på kundkontaktcenter, barnskötare – och även hotell- och restauranganställda.

Men att använda rösten i arbetet kan ha ett pris. Att tala i en för rösten ogynnsam miljö kan leda till att man utvecklar röstproblem, säger Anna Lundblad, logoped på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
– Man tar ofta för givet att rösten ska hålla oavsett vad man gör, men stämbanden tål inte hur mycket belastning som helst. Några vanliga symtom vid en röststörning är heshet, att det är ansträngande att tala, känsla av att något sitter i halsen, harklingsbehov, att rösten inte bär och sveda och värk i halsen. Forskning har visat att det är mest kvinnor som söker hjälp för röstbesvär. De flesta får diagnosen fonasteni, eller rösttrötthet som det också kallas.
När Anna Lundblad träffar en patient som söker för röstbesvär brukar hon bland annat ställa frågor kring hur arbetsmiljön ser ut.
Forskning visar nämligen att arbetsmiljön har stor inverkan på hur våra stämband mår, och det har bevisats att det finns samband mellan röstproblem och en rad omgivningsfaktorer.
Frågorna som hon ställer är bland annat hur mycket personen behöver tala under en arbetsdag, om det finns störande bakgrundsljud som man måste överrösta och om personen upplever stress i sin arbetssituation. Flera studier har visat samband mellan röstproblem och yrken med mycket stress och buller, framför allt bland kvinnor.
– Det handlar bland annat om att du anstränger rösten mycket när du hela tiden måste överrösta buller, säger Anna Lundblad.
Två vanliga röstproblem
- Sveda och torrhetskänsla, ibland klåda och värk.
- Ansträngande att tala.
- Problemen brukar vara värre på kvällen och bättre på morgonen när rösten fått vila.
- Symtom som heshet, svårt att tala.
- Beror på svullnader på stämbanden som uppkommer efter långvarig ansträngning av rösten.
- Drabbar mest kvinnor då deras stämband vibrerar snabbare och därmed slår ihop fler gånger än mäns.
Anna Lundblad säger att många som kommer till henne själva tar på sig ansvaret för sina problem.
– Många säger »Jag andas fel« eller »Jag måste träna rösten så att den håller i arbetet«. En del tycker att det kan kännas jobbigt att ta upp arbetsmiljörelaterade faktorer med arbetsgivaren, man vill inte vara till besvär.
Sedan 2012 finns röst och röstbelastning med i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi. Det innebär att arbetsgivaren i sitt systematiska arbetsmiljöarbete även ska bedöma risken för att de anställdas röster utsätts för skadlig belastning.
Anna Lundblad tror att det är många, både arbetsgivare och anställda, som inte känner till detta.
– Arbetsgivaren har ett ansvar att riskbedöma och åtgärda arbetsmiljön, men de anställda har också ett ansvar för att påtala om det finns problem.
Anna Lundblad tipsar om Arbetsmiljöverkets hemsida där det finns mycket bra informationsmaterial om röstergonomi.
Hon tycker att det är viktigt att fler blir medvetna om kopplingen mellan röstproblem och arbetsmiljö.
– Det blir ett glapp här. Inom sjukvården träffar vi personer när de redan har fått besvär. Men det är lika viktigt att förebygga röstbesvär genom att se till att arbetsmiljön är god ur en röstergonomisk synvinkel. Då slipper man utveckla röstbesvär på grund av en ogynnsam arbetsmiljö.
Här kan du läsa mer
- På Arbetsmiljöverkets sajt www.av.se finns mycket bra material om röstbelastning.
- Sök på »röstergonomi« på sidan så får du fram deras kunskapsöversikt om ämnet.
- Det finns också checklista för hur man kan arbeta med röstergonomi i arbetsmiljön.
För den som drabbas finns det anledning att ta problemen på allvar och söka vård. I första hand bör man vända sig till en foniater, en läkare som är specialist på stämband. Läkaren kan sedan skriva remiss till logoped för bedömning av själva rösten, säger Anna Lundblad.
Att vara hes eller att ha en röst som inte håller för arbetets krav kan få konsekvenser och leda till sjukskrivning eller till att man tvingas byta jobb.
– Det kan också göra att man inte orkar umgås med sina vänner eller läsa sagor för sina barn efter en röstkrävande arbetsdag, säger Anna Lundblad.