På viktigt uppdrag

Att vara de anställdas röst på styrelsemötet kan kännas svårt. Men uppdraget är viktigt -- och kräver mod och engagemang. Janne, Carina och Bengt har stor erfarenhet av att företräda sina kollegor.

Svenska anställdas möjlighet till inflytande och insyn är unik i världen. Sedan 1978, då lagen om styrelserepresentation för privatanställda infördes, har anställda på många privata företag rätt att ha representanter i bolagsstyrelsen. Bara i Norge och Danmark finns liknande lagar.
Men de senaste åren har arbetstagarrepresentanterna i bolagsstyrelserna blivit allt färre. Och i hotell- och restaurangbranschen är uppdraget extra ovanligt. Bara ett femtontal HRF-medlemmar har styrelseposter i sina företag.
En av dem är Janne Wallmark, servitör och arbetstagarrepresentant i styrelsen för Scandic i Europa. Varannan månad träffar Janne Scandic Hotels koncernledning. Han är den enda arbetstagarrepresentanten i styrelsen.
– Det finns ingen från de andra länderna och ingen från Unionen. Det är bara jag. Jag kan nog inte komma längre fackligt inom Scandic.
Allt som behandlas på mötena stannar där, men det handlar mycket om saker som finansiella frågor, förvärv och hyresavtal, berättar Janne. Han tycker att det är intressant, men som facklig företrädare skulle han egentligen vilja prata mer om till exempel arbetsmiljöfrågor.
– Men det finns inte riktigt utrymme för den typ av frågor som jag skulle vilja ställa. Agendan är redan satt inför varje möte. Det är på ett annat plan.

Informationen han får på mötena måste Janne hålla för sig själv. Sällan är det saker som direkt påverkar kollegorna, men det kan ända vara lite klurigt att inte försäga sig. Detta särskilt eftersom Janne även sitter med i flera fackliga samråd inom Scandic.
– Ibland kan jag tro att vissa saker är sagda, men så visar det sig att de inte är det. Det är lätt att blanda ihop vad som är osagt och inte.  Många gånger är det så att jag vet att informationen kommer ut på måndag, och då kan jag säga till kollegorna att »titta på intranätet på måndag«. Det är lite jobbigt för dem.
Janne har samma rättigheter som alla andra styrelseledamöter när det gäller att ställa frågor, begära ordet och komma med synpunkter. Däremot är det sällan han känner att hans synpunkter påverkar besluten som tas.
– Det handlar mer om att jag kan uppmärksamma styrelsen på saker som de annars kanske inte skulle ha tänkt på. Men jag känner mig respekterad, inte alls undanskuffad.
Janne har även en rad fackliga uppdrag. Han är ordförande i fackklubben på sitt hotell, Scandic Opalen i Göteborg, och dessutom ordförande för Scandics fackliga samråd både i Sverige och i Europa. Insynen han har i verksamheten är nog unik, tror han.
– Jag är den enda där som ser hela vägen i företaget, från toppen ända ner till restauranggolvet.

Carina Jansson, Comwell Varbergs kurort.

 »Vi kan backa upp varandra«

Med fackligt samarbete kan det gå att påverka, säger Carina Jansson, städerska på Comwell Varbergs kurort.
– Jag vet inte exakt hur länge jag har varit med, i bolagsstyrelsen men det är över 14 år i alla fall, säger Carina, som också är ordförande för HRF-klubben på arbetsplatsen.
Varbergs kurort ägs av den danska koncernen Comwell, vilket i viss mån påverkar styrelsearbetet, säger Carina.
– Det är stor skillnad på dansk och svensk anställningstrygghet, och på hur man ser på kollektivavtal och så.
Styrelsen träffas två, ibland tre gånger om året. Förutom Carina finns det en representant från Unionen med i styrelsen. De har samma rätt att tala som alla andra styrelsemedlemmar, men trots det tycker Carina att styrelsearbetet ibland kan kännas ganska meningslöst.
– När jag väl försöker säga något är det som om ingen bryr sig om vad jag säger. Ibland sitter jag bara och håller käften, om det inte är helt uppåt väggarna. Då skulle jag hellre vara och städa rum.
De tillfällen då hon faktiskt kunnat påverka har det ofta varit tillsammans med repre­sentanten från Unionen.
– Det händer inte ofta, kanske vart tredje år. Hon från Unionen är min husfru och vi kan backa upp varandra när de gnäller på städet i styrelsen. Till exempel när de tycker att det går för många städtimmar, då kan vi tillsammans förklara varför det är så.
Även om styrelseuppdraget ibland känns meningslöst, ser Carina det som hennes chans att faktiskt göra någon skillnad.
– Jag har faktiskt möjlighet att påverka. Hade jag varit en vanlig arbetare på golvet hade jag inte kunnat påverka mer än på min avdelning.

Bengt Larsson jobbar på Skistar i Åre.

»Styrelsen är intresserad av vad vi tycker«

Bengt Larsson är liftmekaniker på Skistar i Åre, och ordinarie ledamot av bolagsstyrelsen sedan drygt tio år. Bengt säger att han tog uppdraget eftersom ingen annan ville.
– Jag har suttit med i fackklubbsstyrelsen länge och väl, och så var det väl så att ingen annan hade lust. Men jag tyckte att det var roligt. 
Skistarstyrelsen träffas ungefär fyra gånger per år. Däremellan kan det vara telefonkonferenser. Bengt och en medlem från Unionen representerar arbetstagarna. Han tycker att de respekteras och blir lyssnade på.
– Styrelsen är intresserad av vad vi tycker och tänker. De frågar oss om mycket. De flesta herrar och damer finns inte här omkring utan sitter i Stockholm. De vill gärna veta vad som pågår här uppe. Vi fungerar lite som bollplank, på något sätt. Det är inget problem att säga vad man tycker.
Ibland kommer Bengt med förslag, men huruvida de gått igenom vet han inte riktigt.
– Det är ju en lång process, tar lång tid. Men något gott har det fört med sig, det är jag säker på.
Mycket av det Bengt får veta på styrelsemötena får han hålla tyst om. Han tycker inte att det är något större problem. Dessutom är kollegorna vana, säger han.
– Jag har inga problem med det, man har ju varit med ett tag. Kollegorna vet om att jag inte får säga nåt. De kanske frågar ändå, men de vet att jag inte får svara.
Efter tio år i styrelsen tycker Bengt fortfarande att det är roligt.
– Ja, det tycker jag. Man får nya insikter om utgifter och inkomster och om hur bolagen är upplagda. Jag har lärt mig en hel del.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.