Utpasseringskontroller, kameror och testköp. Branschens arbetsgivare blir allt mer intresserade av att bevaka sina anställda. Men både fack och forskare varnar: ogenomtänkt övervakning kan få stora konsekvenser för den anställde.
Du är på väg hem från jobbet. Strax utanför personalingången blir du tilltalad av en man som står där och väntar. Han ber att få titta i din väska. Men inte för att ta något, utan för att se till att du inte har stulit något från din arbetsgivare.
Så här ser verkligheten ut för många i hotell- och restaurangbranschen. Kontrollen i arbetslivet ökar, visar flera undersökningar, och branschen är inget undantag. På Hotell- och restaurangfacket ser man ett ökande intresse för övervakning.
– Det blir allt vanligare att arbetsgivare vill ha bevakningsföretag för att kontrollera personalen. Jag tror att det är en form av amerikanisering där arbetsgivarna vill ha mer kontroll, säger Mats Hansson, ombudsman på HRF.
De vanligaste typerna av personalövervakning på hotell och restauranger är just utpasseringskontroller, där de anställda får visa upp sina väskor på väg ut från arbetsplatsen, och kontrollköp. Det senare går ofta ut på att både mäta servicenivån och att upptäcka eventuella stölder. Båda typerna kräver att företaget MBL-förhandlar med facket först. Det är fackets chans att värna de anställdas rättigheter, säger Mats Hansson.
– Det är jätteviktigt att det skrivs ett ordentligt avtal. Där måste det klargöras vilket syftet med övervakningen är, hur den ska genomföras på ett rättssäkert sätt och hur man ska hantera situationen när något har gått snett.
Scandic-kedjan är en av dem som har avtal om utpasseringskontroller och kontrollköp för alla sina hotell.
– Men det är lite olika i vilken grad det faktiskt används, beroende på ort och om det finns ett behov för det, säger Scandic-kedjans säkerhetschef Peter Claeson.
Enligt honom är syftet med kontrollerna dels att se till att det inte förekommer oegentligheter, och när det gäller kontrollköp, även att se till att rutiner följs.
– Vid kontrollköp får vi ett kvitto på att man förstår och följer de rutiner som vi har. Det är viktigt eftersom vi är en koncern där gästerna ska få samma bemötande och service på alla hotell. Det blir ett incitament till att lyfta utbildningen och förbättra instruktionerna.
Scandic Sergel Plaza i Stockholm är ett av hotellen som regelbundet kontrolleras. För Theo Verheggen, vaktmästare och skyddsombud, innebär det främst utpasseringskontroller.
– Vi har utpasseringskontroller sex till tio gånger per år. Då står det en vakt utanför personalingången och tittar igenom våra väskor.
De anställda är mycket medvetna om att de kan komma att kontrolleras, säger Theo Verheggen.
– Alla nyanställda får det i personalpolicyn så det går inte att missa.
Personligen tycker han inte att kontrollerna är en stor sak, och han tror inte heller att det är det för de flesta av hans kollegor.
– Till viss del är det ju en förtroendesak, men det som gör det lättare att hantera är att alla som går igenom personalingången kontrolleras. Oavsett om det är chefer eller hotelldirektören. Det skulle nog kännas annorlunda om det inte var så.
Att kontrollerna riktas mot enskilda anställda är inte heller helt ovanligt. Flera av HRF:s ombudsmän vittnar om att medlemmar har specialgranskats på order av arbetsgivaren. Mikael Berge på HRF:s Stockholmsavdelning är en av dem.
– Jag har haft ärenden där arbetsgivaren begärt att vissa anställda ska specialgranskas, kanske för att de har varit obekväma. Det har kommit fram genom att arbetsgivaren sedan under en förhandling om avsked dragit upp rapporter som påstås visa hur vår medlem misskött sig.
Problemet med den typen av rapporter är att de är väldigt svåra för facket att motbevisa.
– Vi har ju fri bevisföring, vilket innebär att bevisen ska gälla oavsett hur de har kommit till, säger Mikael Berge.
Den typ av ärenden gör det extra viktigt att personalövervakningen utförs av seriösa företag och på rätt sätt, säger Mats Hansson på HRF:s förbundskontor.
– Att bli anklagad för till exempel stöld utan att ha någon möjlighet att motbevisa gör de anställda rättslösa.
Han säger att det är viktigt att man som anställd står på sig om man skulle bli anklagad för något som framkommit vid en kontroll.
– Säg stopp och gå direkt till facket. Även om det kan ha blivit någon konstighet. Fel kan alla göra någon gång, det måste finnas uppsåt. Rapporterna är inte alltid helt rättvisa.
Även Peter Claeson, säkerhetschef på Scandic-kedjan, tvivlar på hur rättvisande utpasseringskontrollerna egentligen är.
– En utpasseringskontroll kan bli väldigt missvisande och frågan är om det verkligen ger något värt att lägga pengar på. Min uppfattning är det vore bättre att satsa på personalutbildning.
Under hösten ska frågan diskuteras internt på Scandic. Peter Claeson tror att kontrollerna kan komma att finnas kvar, men inte alls lika strukturerat som i dag.
– Det är ju en viss integritetskränkning. Jag tror på att satsa mer på stolthet och stärka gruppen så att folk inte alls väljer att ta med sig kontanter hem. Sen är det faktiskt så att de flesta anställda är superärliga.
HRF:s krav på arbetsgivare
Om ett företag vill införa övervakning.
–MBL-förhandling, enligt paragraferna 11 och 38.
–Ett skriftligt avtal där följande klargörs: vilket företaget är som ska sköta bevakningen, vilka som står bakom företaget, vad företagets anställda har för utbildning, vem som får ta del av rapporter eller övervakningsfilmer, hur omfattande övervakningen ska vara, hur det går till att välja ut vilka grupper som ska specialgranskas, hur de anställda ska informeras samt hur eventuella felaktigheter ska hanteras.
HRF:s råd till anställda
–Acceptera inte att bli anklagad. Vänd dig direkt till facket.
–Stå på dig, skriv inte på något på stående fot.
Kräv en utredning av händelsen. Det kanske är ett kassasystem som krånglar eller nya rutiner som inte fungerar.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.