När alla ska kunna allt
Illustration: Felicia Fortes
Fokus UTSUDDADE YRKESROLLER

När alla ska kunna allt

Sedan pandemin gjorde sitt inträde har yrkesrollerna börjat suddas ut allt mer, något som hotar branschen, anser Hotell- och restaurangfacket. Tvärtom, menar flera arbetsgivare.

Den som jobbat ett tag i branschen vet att man hjälper till där det behövs. Om det är mycket i frukosten kan städet hoppa in och avlasta. Eller kanske servisen står i baren när trycket är högt. Så har det alltid varit och det har man alltid accepterat.

Men när pandemin slog till hände något. Hotellrevyn har de senaste två åren besökt ställen där kocken fixar trädgårdsarbete, servisen hjälper till att renovera lokalerna och där recep­tionisterna fixar frukost och städ.

Emil Bäckström. Foto: Jann Lipka/HRF

Folk med osäkra jobb försvann, och de som var kvar delade på arbetsupp­gifterna. För de flesta var det business as usual, man gjorde det som behövdes. Men på en del stora arbetsplatser, där man tidigare haft tydligare roller, passade arbetsgivaren på att omorganisera.

Under hösten 2020 förhandlade HRF med hotell­kedjorna Scandic och Choice om förändringar som skulle ge arbets­givarna möjlighet att enklare flytta runt personal. Båda kedjorna tillämpar nu system med service­team, där flera befattningar ingår.

– Att personalen gör flera saker har vi inga problem med. Vi är snarare positiva till att man utvecklas på sin arbetsplats, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Man är inte längre kock eller servitör – man blir hotellmedarbetare. Emil Bäckström

Det är sättet arbetsgivarna gör det på som oroar, säger han.
– Att man tar bort rollerna. Man är inte längre kock eller servitör – man blir hotellmedarbetare. Arbetsgivaren suddar ut rollerna för att det blir enklare att säga »nu kan ni göra allt«. Men arbetsledningsrätten har de haft hela tiden.

Det är nämligen så, säger han, att på ett och samma avtalsområde kan den anställde uppmanas att utföra arbetsuppgifter som egentligen inte ryms i tjänsten man normalt har.

Det är alltså helt okej för chefen att be receptionisten städa hotellrum, eller låta kocken sköta servering. Det har varit okej sedan år 1906, när LO och dåvarande arbetsgivarorganisationen SAF slöt decemberkompromissen.

Chefen får ge dig andra sysslor

  • Arbetsgivaren har rätt, och skyldighet, att leda och fördela arbetet på arbetsplatsen.
  • Det innebär att du kan få utföra sysslor utanför din ordinarie tjänst. Men bara om det fortfarande är arbete
    på HRF:s avtalsområde.
  • Som servitris kan du till exempel inte beordras att jobba på ekonomiavdelningen, eftersom är tjänstemännens avtalsområde. Däremot kan du placeras i städ eller reception.

De arbetsgivare som infört team med flera roller lyfter gärna möjligheterna till utveckling för personalen och bättre följsamhet med gästernas vistelse. En win-win.

Och så skulle det mycket väl kunna bli. Men det är inte vad Emil Bäckström sett än.
– Det jag hör från housekeeping är att man inte lär sig ett dugg av att jobba i frukosten. Man börjar i frukosten och jobbar som en dåre, sen går man till housekeeping och jobbar som en dåre för att alla rum ska vara klara vid två. Man går från hög belastning till hög belastning.

Flera som Hotellrevyn pratat med berättar att den vanligaste kombinationen är just den – att en anställd går mellan frukost och housekeeping. Om man anses hålla måttet, vill säga.

På ett hotell uppstod en situation när man skulle återanställa personal som tidigare tvingats sluta. En HRF-medlem som jobbat i 15 år på hotellet ansågs plötsligt inte ha tillräckliga kvalifikationer, när den nya organisationen var på plats.

Eftersom tjänsten nu var »service crew«, och arbetsuppgifterna kunde variera, var det krav på vissa språk­kunskaper.
– Det var en av våra största farhågor med det här, att människor med en massa erfarenhet plötsligt inte duger längre. Då är man helt plötsligt inte anställningsbar, säger Emil Bäckström.

HRF märker att fler tjänstemän får kollektivarbetsuppgifter. Illustration: Felicia Fortes

En annan förhandling som HRF haft under pandemin var när två hotell­receptionister omplacerades till städet.
Anledning? En tjänsteman hade fått för lite att göra och behövde fylla på sin tjänst.
– Vi ser fler och fler tjänstemän som gör kollektivarbetsuppgifter. Man omplacerar till förmån för tjänstemän. Det har vi haft förhandlingar om. Vi är överens med Unionen om att vi inte ska hålla på och hoppa över gränserna. Men gränserna är inte svarta längre, de är grå. Och vårt gränsdragningsavtal är från 80-talet, säger Emil Bäckström.

Och likt HRF:arna har också tjänstemännen omfattats av förändringarna av tjänster. De ska ofta hinna med fler arbets­uppgifter än tidigare.
– De går snart in i väggen.

Enligt HRF borde fler arbets­uppgifter leda till fler heltidstjänster. Men så är inte fallet, hittills.
Däremot har förbundets farhåga att fler skulle hamna i fel lönegrupp inte besannats. Där har hotellen varit noga med att den som utför kvalificerat yrkes­arbete också ska få betalt för det.

Folk orkar inte och de kommer att få svårt att rekryteraEmil Bäckström

Hur det blir med yrkesstoltheten är en annan oro.
– Vem utbildar sig till service host? Det finns en stolthet att utbilda sig till kock eller servitör. En yrkesidentitet som vi i branschen har jobbat hårt med i flera år för att höja statusen på. Jag tror faktiskt att arbetsgivarna biter sig själva i svansen. Folk vet inte vilket jobb de söker.

Emil Bäckström tror inte att systemet med olika team där de anställda har mer flytande arbetsuppgifter kommer bli långlivat.
– Arbetsgivarna får det inte att funka. Folk orkar inte och de kommer att få svårt att rekrytera personal. Jag har fått signaler om det redan nu.