Inredningsarkitekt Jan Vasilis föll för den långsmala lokalen i centrala Göteborg. Resultatet blev restaurang Vasastan. Äppet och sparsmakat. ? Jag gillar att det är så lätt att få det stilrent, säger Fredrik i baren. Men servitrisen Jenny har suckat över de trånga passagerna och köksmästaren Christian Karlsson vill också ha lite mer svängrum.
Det finns restauranger som fått sin inredning av en slump.
Men trivs du på krogen ? som gäst eller anställd ? kan en expert haft ett finger med i spelet.
Jan Vasilis tvekade inte en sekund när han fick frågan om han trodde det gick att göra något av den långsmala lokalen i hörnet Nya Allén och Viktoriagatan som Hare Krishnas restaurang lämnat.
? Köp. Slå till direkt, rådde han krögaren Lasse Hedman och skärtorsdagen förra året öppnade restaurang Vasastan paradentrén mot Allén.
? Det var nästan så att man blev överfallen bakom baren, minns bartendern Fredrik Borén som sett den första nyfikenheten lägga sig, trendfolket dra vidare men populariteten ändå bestå.
Det var just möjligheten till den lååånga baren som fick inredningsarkitekt Vasilis att tända på lokalen.
? Jag har försökt understryka känslan av dess längd genom horisontella partier i panelen. Jag ville göra baren till en viktig möbel i rummet, säger han och berättar att han fick slåss en del för att den kraftiga ekskiva som utgör själva disken skulle svartlaseras.
? Det gör sig bra mot stålet.
Högt tryck
Fredrik i baren och serverande kollegan Jenny Öhrn har efter ett och halvt år på Vasastan sett restaurangens för- och nackdelar.
? Jag gillar att det är så öppet och lätt att få det stilrent, bekräftar Fredrik arkitektens intentioner medan Jenny haft anledning att sucka över de trånga passagerna mellan kök och matsal mer än en gång.
? De där är ju en medveten grej för att utnyttja lokalens egenskaper, kontrar Jan Vasilis.
? Trycket har varit hysteriskt i perioder. Det var väl ingen som räknat med den anstormningen, förklarar Fredrik problemet.
En konsekvens av populariteten blev bland annat att de vackra men veka borden i sitthörnan tog stryk.
? Det förstod jag från början att de aldrig skulle hålla, säger Jenny som sett en och annan lindrigt nykter gäst gå ovarsamt fram.
Bra helhetsbetyg
? Och den där tröskeln har det snubblats över på väg från toaletten, säger Fredrik och låter förstå att en del dråpliga scener utspelat sig vid rampen som var avsedd att dela in den stora lokalen i flera ?rum i rummet?.
? Ja, där borde nog varit en ljusmarkering, håller Jan Vasilis med om.
I huvudsak får inredningen ändå ganska gott betyg av Fredrik och Jenny.
Till och med köksmästaren Christian Karlsson verkar nöjd men hade förstås inte tackat nej till ytterligare några kvadratmeter och en något svalare arbetsmiljö.
Lämnar över detaljerna
? För köken tar jag alltid in hjälp utifrån. Jag försöker se de stora flödena men ger mig inte på detaljerna. Och generellt kan man nog säga att ekonomiutrymmen prioriterats allt mindre på senare år, säger Jan Vasilis.
Med åren har Jan Vasilis satt sin prägel på en hel rad krogar och kaféer i Göteborg: The Place, Palace, Grappa, Noon, Smaka, Istället, Keybar, Smula, Underbar ? listan kan göras lång. Uttrycket tenderar att bli allt mer sparsmakat. Få material. Få färgintryck.
? Det är ju människorna som ger rummet liv, säger han men medger att det är svårt att hålla tillbaka ibland.
? Jag ser ju en hel del mindre lyckade miljöer där man kanske siktat in sig på en speciell möbel, eller en särskild färg, men inte klarat att hantera helheten.
Ska komplettera
Arkitekt Vasilis kommer att återvända till Vasastan många gånger.
? Personalens synpunkter tar jag med mig. En del kan användas vid nästa projekt, annat kan bli kompletteringar här på Vasastan. Som det där med ljuset vid flaskorna bakom baren till exempel. Belysningen är jätteviktig.
Bildtexter:(Foto: Richard Lindor)
DOVT LJUS. Mer ljus i barhyllan gör det lättare att hålla rent, menar bartendern Fredrik Borén.
TRÅNGT KÖK. Ett alltför vanligt problem. Köksmästaren Christian Karlsson vill helst jobba i ett öppet kök.
STILRENT. Det öppna rummet med rena drag låter gästerna inta huvudrollen.
? Toaletterna är jätteviktiga. Där visar man om man verkligen håller klassen, säger Jan Vasilis. Närmast damtoaletten på restaurang Palace i centrala Göteborg. Längst till höger herrtoaletten med små dioder som stjärnor i pissoarhimlen.
Ingen har längre kontroll över hur arbetsplatser byggs
Personalen på Vasastan är rätt nöjda med sin arbetsplats. Men alla har inte en sådan tur. Före 1995 fick facket granska ritningarna innan bygglovet utfärdades. Nu har varken fack eller myndigheter kontroll över byggen och ombyggen.
Plan- och bygglagen omarbetades den 1 juli 1995. Det skulle bli mångfald och konkurrens genom att lämna den gamla detaljregleringen.
Den nya reglerna innebär större ansvar för byggherren. Byggnadsnämndens uppgift begränsades till kontroll och tillsyn. Ett uppgift man har svårt att hinna med.
?Vi har ett ansvar enligt lagen men inte resurserna att orka med det. Kompetensen finns men byggnadsinspektörerna hinner inte vara ute, säger Rune Elofsson, distriktsarkitekt i Göteborg, om effekterna av nya Plan- och bygglagen (PBL).
Den nya lagen har lett till att arbetet med att uppdatera detaljplaner blivit ännu viktigare för byggnadsämnden. Det är genom dem man kan reglera framtida förändringar.
? Plan- och bygglagen har sedan 1995 kommit att inrikta sig på nyproduktion. Lagen fungerar inte alls lika bra på förändringar av befintliga byggnader. Där är den svag, säger Rune Elofsson.
Boverket i Karlskrona har fått propåer om att se över lagen. Men än har inget hänt.
Värre bransch än andra
Rodney Attfors är arbetsmiljöinspektör och sakkunnig i restaurangfrågor på Arbetsmiljöinspektionen i Göteborg. Innan den nya lagen kom gick halva hans arbetstid åt till att kolla ritningar för bygglov.
? Då hade det aldrig blivit restaurang i många av de lokaler där det idag etablerats krogar. Krögarna har ingen kunskap i arbetsmiljöfrågor. Det är sämre ställt än i andra branscher. Det är ofta snabba klipp och täta ägarbyten, säger Rodney Attfors.
? Miljöförvaltningen och räddningstjänsten granskar fortfarande ritningarna men de ser ju andra saker än vi.
? Många gånger har byggnadskontoret inte kunskaperna att säga ifrån. De kan ventilation, fönster, vatten- och avlopp och de bärande konstruktioner, men sen är det inte mycket mer.
Facket kommer in sent
Bo Vallinder är ombudsman på HRF i Göteborg.
? Förut kom vi tidigare in i bilden och fick granska arkitektens ritningar innan man gav bygglov. Vi ägnade mycket tid åt det. Hade vi inte fått titta på ritningarna sa arbetsmiljöinspektionen inte ja, berättar han.
? Vi diskuterade lagändringen mycket i förbundet. Vi tyckte det var skit och menade att det skulle bli sämre restaurangmiljöer ? och det är jag övertygad om att det blivit också.
? Istället för att kolla ritningar gör vi fler arbetsplatsbesök, men det kan vara svårt att förbättra en miljö när skadan redan är skedd.
? Vanliga problem är svåra golvlutningar, maskiner, ventilation, för trånga utrymmen eller kanske opraktiska k-märkta miljöer.
Bildtext:(Illustrtion: Christina Andersson) Om- och tillbyggnader är svåra att kontrollera.
? Krögarna har ingen kunskap i arbetsmiljöfrågor. Det är sämre ställt än i andra branscher, säger Rodney Attfors, sakkunnig i restaurangfrågor vid Arbetsmiljöinspektionen i Göteborg.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.