Vi har alldeles för få förhandlingsärenden kring scheman och arbetstider. Man har kollektivavtal, men det följs inte, säger Sandra Viktor, organisationsombudsman i avdelning Sydost.
Även om problem med scheman och arbetstider är vanliga, så kommer ämnet ofta upp när Sandra Viktor och andra HRF-ombudsmän är ute på arbetsplatser för att prata eller förhandla om något annat. Dålig schemaläggning hänger ofta ihop med anställningsformer, och leder till sämre lön, förklarar Sandra Viktor.
– Jag vet flera stora arbetsplatser där man bara har ett fåtal anställda med fast arbetstidsmått. Alla andra blir inringda. Och detta trots att det inte handlar om några stora upp- och nedgångar i personalbehovet.
När arbetsgivare tagit för vana att alltid kunna använda extraanställda, påverkar det framförhållningen och schemat för alla. Det kan handla om att över huvudtaget inte få skriftligt schema, eller att schemat är lagt för kort tidsperiod framåt.
Det borde finnas ett grundschema för en längre period, och fler medlemmar måste kräva att få det på papper, menar Sandra Viktor.
– Det handlar ju faktiskt om att ha koll och inflytande över sin arbetstid. Man ska ju kunna planera sitt liv.
Kollektivvtalet tillåter schemaändringar med två veckors varsel, men många arbetsgivare lägger i stället grundschemat med två veckors framförhållning.
Och enligt avtalet ska schemat läggas i samråd med arbetstagaren. Funkar det inte, säg ifrån, uppmanar hon.
För många är det också svårt att få koll på arbetstiderna över en längre tidsperiod. I Gröna Riks får den genomsnittliga arbetstiden beräknas över 16 veckor för heltidare, 8 veckor för andra.
Men för de anställda gäller då att veta när perioden börjar och slutar. Vilket är ovanligt, enligt Sandra Viktor.
– Väldigt få personer vet hur man ligger till vad gäller timmarna. Det är bara arbetsledare och arbetsgivare som vet, så det är spel på olika villkor.
En del arbetsgivare använder tricket att blanda olika arbetstidsprinciper i kollektivavtalet. Det är inte ovanligt med hemsnickrade tidbanker, exempelvis för övertidsarbete. En arbetad övertidstimme byts då mot kortare schema någon annan dag. Sådant är bara tillåtet ifall det finns ett särskilt avtal om årsarbetstid på arbetsplatsen.
– Väldigt få har skrivit sådana avtal, men man tillämpar det ändå.
Och när övertidstimmar på det sättet byts mot schemaändringar, så handlar det i slutänden om mindre pengar på lönekontot.
Totalt sett är det många saker som speglas i just arbetstiderna, sammanfattar Sandra Viktor.
– Det behövs fler medlemmar som utbildar sig i sitt avtal, och fler förtroendemän som upprätthåller det på arbetsplatserna.
Tre tips från ombudsmannen
- Du har rätt till inflytande
Arbetsgivaren ska upprätta schema i samråd med sina anställda. Om du inte är nöjd, meddela arbetsgivaren skriftligt och ta kontakt med HRF. - Utbilda dig
Kollektivavtalet innehåller mycket mer än lönetabeller. HRF erbjuder introduktionskurser. - Spar alla papper
När facket ska förhandla, särskilt kring arbetstidsfrågor, krävs det mycket »bevisning«. Kräv skriftligt schema för så lång tid som möjligt. Skriv upp all arbetad tid. Ta kopia på redovisningar och spara lönespecifikationer.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.