Läraren Katarina blev Mias mentor

Först var de lärare och elev. Sedan blev Katarina Westlund mentor för Mia Bremer. Nu öppnar de restaurang ihop.

Vi träffas i köket på Dacke­skolan i Mjölby, där de först lärde känna varandra. Då var Katarina lärare och Mia gick tredje året på restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolan har satsat mycket på olika tävlingar för att sporra eleverna, och det var när de förberedde tävlingarna som de lärde känna varandra ordentligt. Det blev många, långa kvällar i just det här köket.

Nu ska Mia snart börja jobba på Katarinas nya restaurang Gastro 19 och de är i full färd med att planera menyn. På ett papper ritar de upp hur »mörbräserad lammbog med grönsaker från vår åker« skulle kunna se ut. De har haft kontakt under de sju år som gått sedan Mia gick ut skolan. Katarina har fungerat som mentor för Mia.
– Katarina har alltid varit en trygghet för mig. Dessutom är hon väldigt inspirerande, triggar i gång idéer, säger Mia.

Mia trivdes med sitt första jobb, men kom gärna till Katarina för att prata av sig.
– Ibland kan självförtroendet brista, då behöver man en extra spark. De första tre åren i yrket var lite som en trappa. »Ska jag verkligen fortsätta?« tänkte jag ibland. Då fanns Katarina alltid där och pushade.
– Men andra gånger fick jag mer säga: »Stopp, du kan inte jobba så mycket även om det är roligt«, fyller Katarina i.
När Mia flyttade från Linköping fortsatte de att höras av. Mia har kommit tillbaka för att informera blivande elever och för att ge tips inför tävlingar. Katarina kallade också in henne och andra tidigare elever när hon fick uppdraget att laga VIP-lunch på Årets kock.
– Vi har hela tiden haft ett matprat, men det var först när vi sågs i köket som jag märkte hur mycket som hänt med Mia som kock, säger Katarina.

Katarina vet vart nästan alla tidigare elever har tagit vägen. Hon har kontakt via Facebook, hon peppar per telefon, och kommer med tips om säsongsjobb. Det händer att krögare hör av sig när de letar personal och då vet hon kanske vem som kan vara rätt person.
– Det är en del av min roll att finnas till hands även efteråt. Vår bransch bygger mycket på kontakter, säger Katarina.
Det är framför allt i början av yrkeslivet som tidigare elever brukar behöva stöd, säger Katarina.
– Det finns en risk att de får för stort ansvar i början. Köken är ekonomiskt hårt trimmade numera. Någonstans där man förut var sex personer i köket kan de i dag vara tre.

Mia har haft mentorer även på sina arbetsplatser, personer som hon har sett upp till och lärt sig av. Det går inte att bli fullärd bara i skolan, menar hon.
– Det är ett hantverksyrke som förändras hela tiden. Man blir aldrig helt färdig.
När Katarina och Mia träffas brukar de diskutera nya mål för Mia. En tidig dröm var att jobba hos Karin Fransson i Borgholm, precis som Katarina gjort innan hon blev lärare. När Mia samlat på sig lite erfarenhet ringde Katarina till Karin Fransson. Mia fick jobbet och blev kvar i tre år.
Men det handlar inte bara om att Katarina har delat med sig av sina erfarenheter efter 38 år i branschen, säger hon.
– När man blir äldre kan man bli lite försiktigare. Ungdomar är bättre på att våga utmana sina drömmar. Du har behövt min erfarenhet, men jag har behövt din energi och nyfikenhet, säger Katarina.

Nu ska hon själv satsa, ta tjänstledigt från Dacke­skolan för att öppna eget på golfrestaurangen i Vadstena. Men Katarina hade tvekat om hon inte visste att hon skulle få med sig Mia.
– Jag vill dela utmaningen med någon som ger energi, vill vara delaktig och dessutom lite ifrågasättande.
De ska båda vara kockar och maten ska vara modern med klassiska smaker.
– Modern i meningen att det ska vara mycket grönsaker. Det är en trend, som hittills varit vanligare i storstäder, säger Katarina.
Nu skissar de på rätter och pratar om hur de ska kunna överträffa gästernas förväntningar.

Det märks att de är samspelta, och lite lika som personer, menar de själva. De har gått ungefär samma väg yrkesmässigt, och bytt stad för kärlekens skull. Båda är gamla hästtjejer.
– Men Mia är starkare fysiskt än jag. Hon har tagit medalj i SM i armbrytning och vinner alltid över mig hur jag än kämpar, säger Katarina.
Deras gemensamma mål är nu att det ska gå bra för restaurangen i Vadstena i sommar. Till hösten tänker Mia ge sig ut och resa. Sedan funderar hon på att skicka in ett bidrag till Årets kock. Så klart kommer hon då att fortsätta sitt matprat med Katarina.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.