Krogens mest bläddrade bok

Effektivt verktyg mot svartjobb enligt Skatteverket. Onödigt krångel, tycker många arbetsgivare. Nu är personalliggaren under utredning. För de anställda på restaurang K-märkt har den blivit rutin.

När kocken Peter Runesson ska sluta för dagen går han för att skriva ut sig i personalliggaren som ligger på ett bord i köket. På morgonen har han antecknat datum, namn, personnummer och klockslaget när han började sitt pass på restaurang K-märkt.

– Det är en rutin, man gör det så ofta. Men det har hänt att jag glömt det på morgonen och inte kommit på det förrän jag ska skriva ut mig, säger Peter Runesson.

Personaliggaren är till för att Skatteverket ska kunna komma och kontrollera att det är lika många inskrivna som det faktiskt är som jobbar på arbetsplatsen. Skulle det vara färre inskrivna kan man misstänka att några av dem som jobbar får betalt med oskattade pengar. Skatteverket har sett att svartarbetet minskat under de tolv år som personalliggaren har funnits.

Kravet på personalliggare gällde från början restaurang-, frisör- och tvätteriverksamhet. Till restauranger räknas även bland annat barer, kaféer, foodtrucks och hotell med blandad verksamhet, där 25 procent eller mer av verksamheten ligger på restaurangdelen.

Sedan i somras krävs personalliggare även inom fordonsservice, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt kropps- och skönhetsvård. Samtidigt ändrades reglerna så att även verksamma familjemedlemmar behövde skrivas in. Kritiken från arbetsgivare blev hård. För mycket krångel och konstiga krav för anhöriga, tyckte man.

Hade de kommit när jag glömt skriva in mig hade det väl blivit böter. Peter Runesson

Skatteverket gör inte kontroller hos alla företag inom en bransch, utan ett urval. De har till exempel inte varit på K-märkt Garnisonen i Stockholm under de fyra och ett halvt år som restaurangen har funnits.
– Men hade de kommit när jag glömt skriva in mig hade det väl blivit böter. Fast man kan tycka att de borde se att jag står på schemat och att jag skrivit in mig alla andra dagar, säger Peter Runesson.

En av hans tidigare arbetsplatser fick däremot besök från Skatteverket.
– Men det hände inget, för vi var inskrivna. Jag märkte heller inte så mycket av att de kom för boken låg ute i serveringen och de kom inte ut i köket.

Peter vet att personalliggarna infördes för att komma åt svartarbete, men tycker inte att det känns som ett så stort problem längre.
– Det var länge sedan jag blev erbjuden svarta pengar, kanske femton år sedan. Det var före bokens tid, men jag vet inte om det har med den att göra. Det är ju mycket mindre kontanter nu.

Det finns inga svarta pengar längre, vi är inte en kontantbransch i dag. Jens Dolk

K-märkts delägare Jens Dolk är ingen vän av personalliggaren.
– Jamen tänk dig, 35 personer ska skriva in och ut sig varje dag. Två minuter per person och dag, det blir förlorad arbetstid. Skatteverket kan komma och finns det någon här som inte har skrivit in sig blir det böter. Dessutom kommer de mitt i verksamheten.

Men framför allt tycker han att personal­liggarna är onödiga.
– Det är orättvist. Varför ska jag misstänkliggöras för att jag är i en viss bransch? Det finns inga svarta pengar längre, vi är inte en kontantbransch i dag. Det är ett förlegat system.

K-märkt Garnisonen har tre personalliggare. En ligger i köket, en i kaféet och en på kontoret. Samtidigt som personalen skriver in och ut sig i boken ska de rapportera arbetstiden i dator.
Dubbelarbete, konstaterar Jens Dolk, men tillägger att de är på väg att integrera systemen.

Kocken Andy Schaust hade elektronisk personalliggare på sitt förra jobb, men tycker att det går bra med pappersboken. Han brukar komma ihåg att skriva in och ut sig.
– Det är ingenting konstigt med det.
Frida Forsén, också kock, skriver ut sig för dagen.
– Det går på rutin. Det är det första och det sista man gör, samtidigt som man stämplar in eller ut.