Kontanternas återkomst

Sätt i kortange totalbeloppslå in kodtryck okvänta på kvitto. De nya rutinerna för säkra kortköp passar inte i tempot på krogen. I stället gör kontanterna en ovälkommen comeback.

Nya regler för kortbetalning får allt fler branschföretag att säga nej till kort. Chip och pin-systemet är för långsamt, osäkert och ger ingen dricks, tycker branschen. Samtidigt är det få som egentligen vill ha tillbaka kontanterna.
Sedan årsskiftet ställs nya krav vid kortbetalning i Sverige. Numera måste kortterminalerna kunna läsa chip, och kunderna måste själva slå sin pinkod. Bakom ändringen ligger de stora kort­utgivarna, som Mastercard och Visa, och målet är att minska kortbedrägerierna.

Ett lovvärt initiativ kan tyckas, men hotell- och restaurang­företagarna är inte överförtjusta.
– Det är positivt att kortbetalningarna blir säkrare, men för en del företag är det här katastrof, säger Clemens Wantschura, utvecklingschef på Sveriges hotell- och ­restaurangföretagare, SHR.
Framför allt handlar det om att kort­köpen tar betydligt längre tid när gästerna nu själva ska slå in totalbelopp och pinkod. På ställen där försäljningstempot är högt kan detta innebära ett rejält tapp i omsättningen, säger Clemens Wantschura. Som exempel tar han lunchrestauranger, barer och arenaserveringar.
– Tänk när folk väller ut under en paus i en konsert eller en match och alla ska handla samtidigt. Då är det inte särskilt lysande med chip och pin.

Problemen har fått en del branschföretag att gå så långt som att helt eller delvis säga nej till kortbetalning. Ett av dem är jazzklubben Stampen i Stockholm.
– Vi skaffade nya kort­terminaler, men det fungerade inte alls. När gästerna ska slå sin pinkod tar varje köp jättelång tid. De glömmer sin kod eller slår fel, särskilt efter ett par öl, säger ägaren Josef Haddad.
Det har nu gått tre veckor sedan ­Stampen slutade ta kort i baren, och i stället lät ­installera en egen uttagsautomat.
– Förutom att vi hinner sälja mer nu så känns det säkrare. Förut oroade vi oss för att gästerna skulle slå in sin pinkod med massa folk hängandes över axeln, säger Josef.
För Stampen fanns även en ekonomisk aspekt: chip och pin-terminalerna är dyra och det krävs en för varje kassa. Tillsammans med bankernas kortavgifter gjorde kostnaden att varje kortköpt öl kändes som något av en förlustaffär, säger Josef.
– Dessutom fick personalen ingen dricks. Ibland fick jag lägga lite till dem för att de inte skulle bli ledsna.

Josef Haddad är långt ifrån ensam om sitt resonemang. På Autocash, som säljer kassasystem och betalningslösningar till ­företag, har antalet beställda uttags­automater ökat kraftigt.
– Vi har ett 50-tal kunder som har beställt men inte fått automater än. Vi har helt enkelt inte hunnit, säger vd:n Dennis Gustafsson.
Sedan årsskiftet har företaget installerat automater på ett 40-tal krogar. De flesta i Stockholm och Göteborg, men övriga landet är också på väg att hänga på. Dennis förstår det.
– En krog kan förlora upp till 30 procent av försäljningen under högtryck för att man inte hinner med lika många kunder som tidigare.
Samtidigt råder han inte kunderna att sluta helt med kort. Risken är att de missar de stora sällskapen och företagsnotorna. ­En lösning är att göra som Stampen – tillåta kort för matgäster, men inte i baren.
Trots goda tider för Autocash är Dennis Gustafsson inte nöjd med utvecklingen mot mer kontanter i rörelse.
– Det är inte jättebra. Ingen vill ju ha kontanter egentligen. Men just nu finns det ingen bättre lösning och det är jättetråkigt.

Ulf Strandberg, som arbetar med hot- och våldsfrågor på Arbetsmiljöverket, beklagar också utvecklingen.
– Det känns fel och konstigt att gå tillbaka till kontanter.
Det största problemet som han ser är rånrisken, som tenderar att öka i takt med kontanterna. Så har det i alla fall varit i handeln.
– Och nu går handeln allt mer över på kort, så om restaurangerna gör tvärtom och ökar kontanthanteringen så kanske risken för rån blir större där i stället.
Ulf Strandberg tror att detta kan få ­Arbetsmiljöverket att börja titta extra noga på krogarnas kontanthantering.
– Vi ställer krav på att hanteringen ska vara säker, till exempel att man ska undvika ensamarbete och att transporterna ska vara säkra. Om vi upptäcker att företagen hanterar mer kontanter så kommer vi nog att vara mer uppmärksamma på detta.

Samtidigt som fler restauranger nu börjar välja kontanter framför kort deltar SHR i Finansförbundets kampanj Kontantfritt.nu – för ett mer kortbaserat samhälle. Clemens Wantschura suckar åt paradoxen.
– Det känns fullkomligt vansinnigt att gå tillbaka till kontanter, men jag förstår varför företagarna gör det.
SHR har länge arbetat för att få till en lösning. Ett förslag är att införa en beloppsgräns för när pinkod måste användas. Men eftersom besluten ligger hos de internationella kortutgivarna går det trögt.
– Det här ligger långt utanför Sverige, och vi är en liten bransch i ett litet land, så våra åsikter väger lätt.
Men helt nattsvart är det inte, berättar Clemens Wantschura hemlighetsfullt.
– Jag kan inte säga för mycket, men det pågår försök. Och såvitt jag vet så går det bra. Men egentligen skulle vi ha behövt en lösning redan i går.

På jazzklubben Stampen har man dock ingen brådska. Ägaren Josef Haddad tycker att uttagsautomaten funkar fint, och än så länge har inga gäster klagat.
– Nej, de blir positivt överraskade när de inser att de kan ta ut pengar utan att lämna lokalen.
Josef ser också andra fördelar. Personalens dricks har ökat med mellan 30 och 40 procent, och han har en liten förhoppning om att även försäljningen kan öka.
– Kanske blir det så att gästerna bränner lite mer än vad de har tänkt av den där femhundringen de tog ut. Men vi får se hur det blir, det är för tidigt än.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.