Han är bara 23 år men har redan rutin på tävlingar. HRF:aren William Brittsjö har tävlat i matlagning sedan gymnasiet. Förra året var han yngste finalist i Årets kock.
Den som vinner tävlingar är inte nödvändigtvis en bättre matlagare än andra kockar, säger William Brittsjö.
Men den som tävlar är beredd att lägga tid och energi på att göra så bra ifrån sig som möjligt vid ett givet tillfälle.
– Det är sjukt roligt att tävla, utvecklande. Jag är en tävlingsmänniska. Jag tävlade i skolan, jag har varit med i Årets unga kock, Worldskills och nu senast Årets kock. Det jag gillar är att man blir chef över sin egen rätt. Du har en produkt och det gäller att förfina den gång på gång.
Hur mycket tid måste du lägga på att träna?
– Inför Årets kock i höstas gjorde jag 30 hela upplagningar. Jag snittade 200 timmar träning i månaden. Familj, vänner och kollegor fick provsmaka och ge feedback. Nätverket i restaurangbranschen är otroligt. Jag kan be någon som jag beundrar att komma och smaka min mat, och de gör det.
Jag vill ju fortsätta jobba som kock, så jag måste se till att jag orkar.
Hur orkar du lägga så mycket tid samtidigt som du jobbar?
– Med viljan och stöd från folk omkring mig är det möjligt. Med all träning och förberedelser, och ett heltidsjobb, så hamnar jag på 350 timmar i månaden ungefär, men jag har satt upp en gräns för mig själv – tävlingsgränsen är 35 år. Sedan ska jag inte tävla mer.
Jag vill ju fortsätta jobba som kock, så jag måste se till att jag orkar. Det är viktigt för branschen över lag. Man måste lyfta det ännu mer, att försöka se till att folk orkar vara kvar.
Kommer vi få se dig i Årets kock i höst?
– Det är mycket möjligt att jag kommer att försöka kvala in till finalen i år också. Det är alltid roliga koncept, med mycket fokus på hållbarhet. Och man blir ju lite revanschsugen.
Målet när jag gick i skolan var att vinna Bocuse. Det är det nu också.
Har du något mål?
– Målet när jag gick i skolan var att vinna Bocuse. Det är det nu också. Det och Nobelfesten är de största grejerna man kan uppleva som kock.
Du har en ny arbetsplats, Michelinkrogen Etoile, hur hamnade du där?
– Jag tävlade mot Jonas (Lagerström, reds anm) i kvalet till Årets kock och gillade hans sätt att tänka. Han fokuserar mycket på utveckling och lekfullhet. Så jag ringde och frågade om de behövde en kock. Jag fick komma och provjobba och samma kväll fick jag jobbet.
Trivs du?
– O ja. Jonas och Danny som driver Etoile är bra arbetsgivare som tar hand om personalen. De är bra på att skapa teamkänsla, och det blir bättre resultat i slutänden. Vi har ett gemensamt mål, god mat och en bra upplevelse för gästen. Jonas är bra på att plocka allas unika egenskaper och bilda bra team där vi utvecklas.
Vilken unik kompetens bidrar du med?
– Drivet skulle jag säga. Jag vill alltid leverera. Och om jag gör misstag så ser jag till att inte göra om dem.
Göteborgare i grunden
Finns det något du skulle vilja förändra i branschen?
– Det är det här att man inte kan jobba ända till pensionen. Visst, det behövs kockar i äldreomsorg, skolbespisningar och förskolor men vi måste bli bättre på att behålla kompetens.
Jag drömmer om att driva restaurang på hög nivå, men framför allt att göra det hållbart på alla olika sätt. Någon måste visa vägen.
Men allt handlar inte bara om att behålla kompetens, vi måste få in fler i branschen också. Vi måste ta hand om praktikanterna och åka ut på skolorna och laga mat med dem.
Vad är bäst med att jobba inom restaurang?
– Gemenskapen.
