”Jag blir glad av att hjälpa andra”

Irene Bacudo Cordero vill få detaljerna rätt, både när det gäller housekeeping och det fackliga arbetet på Story Hotel i Malmö.

Story Hotel i Malmö är ett högt hus men ett litet hotell. Rummen ligger på tionde till fjortonde våningen, övriga våningsplan rymmer andra företag.

Här städar Irene Bacudo Cordero sedan tre år tillbaka. Hon hinner också med att vara fackligt engagerad och har just klarat av det nationella provet för D-nivån på sfi.

Irene flyttade från Filippinerna när hon var 18 år.
– Jag jobbade som au pair för att kunna försörja mina syskon. Först i Norge, sedan i Danmark. Sedan flyttade jag och min man till Sverige och efter ett tag började jag jobba inom restaurang. Men jag tyckte att servitrisjobbet var stressigt och fick jobb i housekeeping.

Är housekeeping mindre stressigt?
– Det är stressigt på ett annat sätt. Rummen måste vara klara senast klockan 15. Men det är receptionen som får säga till gästerna om de behöver vänta. Jag gillar att jobba självständigt, att sätta på musik i lurarna och köra
i gång. Jag fokuserar på detaljer, det får inte finnas kvar damm eller hårstrån. Vi skapar en upplevelse för gästerna. Sängen ska se snygg ut, allt ska vara rakt. Jag ser rummet före och efter, då kan jag säga till mig själv: »Good job, Irene!«
– Jag räknar tid varje gång jag städar ett rum, jag vet att badrummet tar 10, bäddning och dammsugning kanske 10–20. Men är det hundrum eller om det varit party på helgen så tar det längre tid. En del helger är jag supervisor och kollar att allt har blivit rätt. Det är större ansvar men jag lär mig också mer.

Vad gör du som skyddsombud?
– Jag går skyddsronder och kollar efter risker, ser till att de som jobbar använder rätt kemikalier och om någon verkar trött frågar jag om de är okej. Kanske kan de behöva gå hem tidigt. För det är faktiskt tufft att jobba med det här, kropp och psyke behöver vara starkt. Jag själv har ont i ryggen och tränar på gym för att det ska bli bättre. Blir någon sjuk kan vi ibland ta bort rum från listan, så att de städas nästa dag. I alla fall om det är rum som inte är bokade utan som vi gör redo för walk-ins.

Jag skulle vilja att folk faktiskt pratade, mejlade chefen och sa till om något inte var okej.

Vad fick dig att bli fackligt engagerad?
– Det började med att jag själv behövde hjälp med att förstå mitt kontrakt. HRF förklarade, jag lärde mig reglerna och hjälpte mina kollegor redan innan jag blev fackrepresentant. Jag förklarar att om de vill ha mertid behöver de lämna in ett papper om det.
– Jag blir glad av att hjälpa andra. När jag kom till Sverige fick jag själv hjälp av en organisation som förklarade hur saker fungerade, som när jag hade problem med Skatteverket. Nu om jag hittar nya regler kan jag berätta för den här organisationen så att de kan dela det med andra.

Vad kan vara svårt med att jobba fackligt?
– Många är rädda att säga till om saker. Jag trodde att det var människor från Asien som sa ja ja, till allting, men jag har märkt att det är så i Europa också. Jag kan förhandla, men jag behöver uppbackning. Jag skulle vilja att folk faktiskt pratade, mejlade chefen och sa till om något inte var okej. För ­vad händer om jag inte är här, om jag till exempel skulle börja jobba på ett annat hotell?