Tekopparna ska snurra och Gruvbanan gå som på räls. Pelle Svensson ser till att allt är i toppskick när Skara Sommarland öppnar för sommaren.
Både besökare och säsongsjobbare ska vara säkra på nöjesparken. Det är målet för Pelle Svensson, attraktionstekniker och facklig kontaktperson på Skara Sommarland.
Vad gör en attraktionstekniker?
– Vi ser till att allt är säkert och funkar som det ska. Vi fyra som arbetar året runt har delat upp attraktionerna mellan oss, vi har huvudansvar för var sin attraktion. Min är Gruvbanan. Vi gör spricktester och har säkerhetsgenomgångar, allt som krävs av tillståndsgivarna och våra ägare. Allt vi gör bottnar i säkerhet. Den får vi aldrig tumma på.
Hur hamnade du här?
– Det var en slump. Innan jobbade jag på Asko som verktygstekniker. Mekanik och teknik, det är min grej det. Men så ville mitt gamla jobb att jag skulle börja med skift och det funkade inte med min familjesituation. Så såg jag det här jobbet och tyckte att det verkade spännande. Det var år 2008.
Är det spännande då?
– Ja! Jag är en tekniknörd. Jag tycker att det är roligt att se hur attraktionerna är uppbyggda. Ofta är de byggda med delar från andra maskiner, som skördetröskor och grävmaskiner. Inga konstigheter men konstiga kombinationer. Sedan är det som två olika jobb, ett på sommaren och ett annat under resten av året. Då arbetar vi med att få allt i toppskick inför sommaren och gör alla större genomgångar . På somrarna ser vi mest till att vi får så få driftstopp som möjligt. Fast vi arbetar så klart med säkerheten även då. Varje morgon innan parken öppnar gör vi säkerhetscheck på alla attraktioner. Misstänker vi det minsta problem godkänner vi inte start förrän vi har hunnit titta på det. På somrarna är det ofta väldigt mycket att göra, då önskar man nästan att man kunde klona sig.
Vilken säsong är roligast?
– Sommaren. Det märkte jag inte minst förra året. Då klantade jag mig och trillade från en stege. Jag slog sönder vänster axelled och blev sjukskriven hela sommaren. Jag var här flera gånger i veckan ändå, bara för att prata skit. Då saknade jag det allt.
Hur är det att få massa nya kollegor varje sommar?
– För det mesta är det roligt. Vi är runt 20 som jobbar hela året och på sommaren blir vi runt 400. Det är skillnad. Medelåldern ligger nog någonstans runt 20–25 år. Men jag tycker om ungdomar. Eller, jag tycker att alla ungdomar är bra tills de har bevisat motsatsen.
Du är platsombud för HRF. Vilka fackliga frågor dyker upp på en nöjespark?
– Det har handlat om säsongare som har omplacerats och så har det varit lite diskussioner om lönen. Förra året hade vi en ordentlig dust om lön, men vi kom överens till slut. Kanske inte helt överens, men det ska man nog inte vara. Tyvärr har jag inte så mycket tid att jobba med värvning. Men alla informeras om att jag finns, och var de kan hitta mig. Jag funkar även lite som ett skyddsombud, men jag har inte titeln. Därför tyckte kollegorna att det var lite roligt att det var just jag som skadade mig.
Inträffar det någonsin olyckor med attraktionerna?
– Inte olyckor men mindre incidenter. Inget allvarligt, vi har hög säkerhet. Oftast är problemet att gästerna har önskemål om hur de ska åka som vi inte alltid kan tillgodose, utan måste säga till dem. Då är det värre med badlandet. Där sker det flera tillbud varje år. Jag kan inte riktigt förstå vissa föräldrar som släpper i väg sina små som inte är simkunniga.
Går du hit som gäst någon gång?
– Ja, det gör jag. Jag försöker gå hit minst ett par gånger varje sommar. Det blir mest när vänner och bekanta hälsar på och med barnbarnen. Vi har ju fritt inträde, både här och på de andra parkerna i koncernen.
Åker du?
– Ja, jag älskar berg- och dalbanor. Liseberg har fått en ny som jag måste prova. Den värsta jag har provat var nog Silwerstar på Europark i Tyskland, den var tuff. Men jag totalvägrar allt som snurrar och gungar, då blir jag sjösjuk. Jag brukar skylla på att jag har så bra balans.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.
