Kocken Henrik Andersson ser pappatiden med Ellen som det bästa han gjort. Men på jobbet fanns en attityd som bidrar till att få pappor i LO-yrken är föräldralediga.
I köket på den gamla ombyggda skolan utanför Glanshammar doftar det nybakad morotskaka. Här bor kocken Henrik Andersson med sin fru Anna sedan sex år tillbaka. Ellen, snart två år, har precis kommit hem från en av sina första dagar på dagis. Hon är strålande glad över att se sin pappa, och tvärtom.
– Jag tror att man får en helt annan relation till sitt barn när man är hemma. Man får andra värderingar. Nu vill jag egentligen vara med Ellen jämt, säger Henrik och ger Ellen en bit morotskaka. Redan innan Ellen föddes var Anna och Henrik överens om att dela lika på ledigheten. I juli förra året var det Henriks tur att gå hem från sitt jobb i köket på ett hotell i Örebro.
– Då var det inget problem alls. Problemen kom när han ville vara pappaledig på deltid. Varken Anna eller Henrik ville sätta Ellen på dagis när hon fyllde ett år. Därför bestämde de sig för att båda två gå ner i arbetstid för att kunna vänta med dagis.
– Vi ville inte att någon annan skulle uppfostra vårt barn när hon var så liten. Och lagen ger ju oss rätt att gå ner i tid för att ta hand om vårt barn.
Henrik ansökte om deltidsledighet. Men när han bara beviljades fyra dagar i månaden krävde han ett möte med sin arbetsgivare. Ett möte som Henrik beskriver som fi entligt, och där det gjordes klart att det var önskvärt att han skulle jobba heltid.
– Det pratades om att hotellet hade genomgått en kvalitetshöjning medan jag varit borta, och att det inte var säkert att jag skulle klara av de nya kraven. Att jag kanske skulle få andra arbetsuppgifter när jag kom tillbaka. Förtäckta hot, kändes det som. Dessutom tror han att cheferna var irriterade för att han hade med sig Ellen till mötet.
– Men vad skulle jag göra? Jag var ju pappaledig och Anna jobbade. Efter fl era turer fi ck Henrik två lediga dagar till, men trots det kändes allt inte bra. Ingen ersättare togs in för att täcka upp när Henrik var borta vilket gjorde att hans kollegor fi ck jobba extra hårt.
– Det gör ju att man känner sig personligt ansvarig för att de får slita. Men det kändes lite som en strategi för att jag skulle få dåligt samvete för att jag var borta.
Nu har Henrik precis börjat arbeta heltid igen. Han trivs fortfarande bra på jobbet, men är besviken på hur ledningen hanterade hans föräldraledighet. Motståndet han mötte gjorde att han nästan gav upp.
– Hade jag varit annorlunda hade jag kanske gett upp. Jag vet andra pappor som inte orkat kämpa, men det är så otroligt viktigt att inte ge upp. Man måste stånga sig blodig i pannan när det gäller ens barn, säger Henrik och torkar av Ellen, som nu gått över till att äta välling. Alla orkar inte stå på sig som Henrik. Få LO-anslutna män tar ut föräldraledighet. Gamla vanor och en allmänt negativ attityd gör det svårt för dem som vill vara hemma. En del av problemet tror Henrik är gen e rationsbaserat. Många chefer i dag har aldrig varit föräldralediga själva.
– Man måste respektera människor som har gjort det valet också. Men själv kan jag inte förstå killar som inte väljer att vara hemma med sina barn. De missar så fruktansvärt mycket.
Attityder på arbetsplatsen påverkar
Trots att pappor har kunnat ta föräldraledigt de senaste 30 åren, tar mammorna fortfarande runt 80 procent av ledigheten. Den vanligaste motiveringen: hushållsekonomin. En annan av de vanligare motiveringarna är att pappans arbete inte tillåter det. Att attityder på arbetsplatsen spelar in, vet Magnus Bygren som är sociolog på Stockholms universitet. Han har forskat kring hur attityder på arbetsplatsen påverkar hur pappor tar ledigt.
– Man kan se ett tydligt samband mellan hur länge tidigare pappor på arbetsplatsen har varit lediga och hur lång ledighet nyblivna pappor tar.
Om det är tradition på arbetsplatsen att pappor tar kort eller ingen ledighet finns det alltså stor risk för att det påverkar nyblivna pappors val. Trots att föräldraledigheten är en lagstadgad rättighet kan man även anta att en chef som är negativ till pappalediga påverkar, säger Magnus Bygren.
– Vi har inte undersökt attityderna bland cheferna, men det är en rimlig slutsats att dra utifrån våra resultat, säger Magnus Bygren.
Allra kortast föräldraledighet tar LO-männen. En undersökning som LO gjorde 2003 visade att bara var femte LO-man varit hemma med barn i mer än två månader. Det kan jämföras med tjänstemannaförbundet SACO där ungefär var tredje pappa varit hemma i över två månader. En förklaring till det kan vara att LO-männen oftare arbetar på mansdominerande arbetsplatser.
– Vi vet att män som arbetar på kvinnodominerade arbetsplatser tar mer ledigt än män som arbetar på mansdominerade arbetsplatser, säger Magnus Bygren
Lagen i korthet
Föräldraledighetslagen ger föräldrar rätt att vara lediga från jobbet med sina barn när de är små.
Föräldrarna har dels rätt att dela på 18 månaders ledighet efter att barnet fötts, och dels har föräldrarna rätt till arbetstidsförkortning tills barnet fyllt åtta år.
Arbetsgivaren är skyldig att på bästa sätt ordna så att den anställde får kortare arbetstid.
Det är förbjudet att på något sätt missgynna barnlediga föräldrar. Arbetsgivare som gör det riskerar skadestånd.
Läs mer på www.jamombud.se.
Pappaparadis
Här tog papporna ut störst andel av föräldradagarna 2006.
Ydre 27,2 procent
Umeå 26,4 procent
Ekerö 26,3 procent
Robertsfors 26 procent
Bjurholm 25,8 procent
Pappabotten
>Här tog papporna tog ut minst andel av föräldradagarna 2006.
Eda 12,2 procent
Årjäng 13 procent
Vansbro 14,2 procent
Haparanda 15 procent
Älvdalen 15,1 procent >
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.