Ortsbor, långpendlare och turister. Alla möts de på Mommas, hotell Ferrums legendariska restaurang. Men om några år måste Kirunabornas eget vardagsrum flytta. Halva staden makar på sig för att ge plats åt gruvdriften.
Det började med gruvan. Utan den skulle varken Kiruna, Scandic Ferrum eller hotellets restaurang Mommas ha funnits. Kiruna grundades i början av 1900-talet, när gruvbolaget LKAB behövde arbetskraft.
En kåkstad kring gruvan förvandlades till ett välplanerat samhälle. Ferrum öppnade 1969 och Mommas blev stället som Kirunaborna köade för att komma in till.
I dag är det hotellets nyöppnade loungebar Solsidan som lockar till sig unga och festsugna gäster. Men restaurangen är sig lik, säger kocken Monica Larsson. Samma trivsamt brunmurriga träinredning.
– Mommas ska se ut som det alltid har gjort. Folk vill det. Det ska renoveras, men det är för att det är svårjobbat i baren.
Det är gästerna som gör stämningen speciell, säger hon.
– Vi har en lite annan mentalitet här än söderöver. Man går inte ut och »tar ett glas vin«. Man äter och festar.
Monica Larsson har arbetat på Mommas av och till i tjugo år. Hon är utbildad kock, men halkade först in på serveringen.
– Jag gillar att vara där det händer. Antingen är man en servicemänniska eller inte.
Den här fredagen fylls borden på efter hand. Av gästerna kommer kanske hälften från hotellet, resten utifrån i tjocka jackor. Här sitter Kirunabor, stockholmare som har varit och åkt hundspann, norskor som kommit för att shoppa och ett gäng göteborgare som jobbar för Volvo lastvagnar med att prova bilar i kyla. De bor på hotellet i upp till femtio dagar och äter på Mommas varje dag.
Servitören och bartendern Raad Abdul Sahib trivs med jobbet i baren.
– Det är jättekul. Folk börjar prata om sig själva och fråga om mig. Turister vill ha tips. Jag rekommenderar alltid ett besök i gruvan, där man kan åka flera kilometer under jord. Och så ishotellet i Jukkasjärvi och hundspann förstås.
Kollegan Alida Ange Mugisha uppskattar också gästkontakten.
– En del säger att Mommas är som en kyrka för Kirunaborna. Tidigare jobbade jag med frukosten, det var mer rutin. Det här är så roligt att det nästan inte känns som att jobba.
Inne i köket går arbetet snabbt. De är fyra kockar som brukar jobba kväll.
– Ett jättebra gäng, vi har kul och förstår varandra, säger Joanna Piechowicz.
Den lokala menyn med ren, älg och röding är kockarnas stolthet.
– Vi älskar alla att jobba med den, och turisterna tycker om att äta vilt, säger Joanna.
Mattias Göransson kommer söderifrån men har lärt sig att hantera råvarorna.
– Vilt kan man inte äta well done, det ska helst vara rare, annars blir det som lever. Renkött behöver bara nudda grillen.
Salim Muhammad jobbar i luckan den här kvällen och lägger upp beställningar med precision och fart. Kvällskockarna brukar träffas utanför jobbet en gång i månaden. Att de känner varandra väl gör det lättare att samarbeta och planera, säger Mattias.
– Salim är snabb i luckan, Peter stabil i grillen och jag jobbar bakom. Men alla kan allt och ser om någon behöver hjälp.
Från hotellet ser man ut mot fjället Kiirunavaara. Gamla vägen mot gruvan slutar tvärt, den har rasat och trafiken har dragits om.
För tio år sedan meddelade LKAB att de ville börja bryta malm under Kiruna. Kommunen beslutade att flytta en stor del av staden. Centrum med stadshuset, Scandic Ferrum och många bostadshus ska rivas, kanske redan om fyra år. 2017 ska det finnas början till ett nytt centrum med ett stadshotell. Personalen på Scandic Ferrum räknar med att få jobb där.
Bostadsområden håller på att tömmas, samtidigt som det skapas allt fler arbetstillfällen genom LKAB och deras entreprenörer. Därför har det blivit svårt och dyrt att hitta boende, kocken Mattias Göransson fick bo ett och ett halvt år på hotellet innan han hittade bostad. Restaurangchefen Trine Nilsen Saloniemi säger att det är många i staden som tycker att det är hemskt med flytten.
– Men utan LK är Kiruna ingenting. För hela hotell- och turistverksamheten är det fantastiskt att gruvbolaget finns.
Plus och minus på jobbet
- Bra tryck i restaurang och lounge. Många unga i Kiruna tjänar bra i gruvan och har råd att gå ut.
- Svårt att hitta bostäder. Trist att gamla Ferrum och Mommas försvinner i samband med att staden flyttas.
Att Kiruna är en het marknad märks även i hotell- och restaurangbranschen, med ständig personalbrist framför allt på kocksidan. Stadens unga väljer mer välbetalda jobb i gruvan.
Norrbotten och Kiruna har en facklig tradition, som märks i att många anställda på Ferrum är med i facket. Nu har de även bildat en HRF-klubb.
– Vi ser bara fördelar med att ha en fackklubb. Det innebär en trygghet, speciellt i samband med en flytt, säger Monica Larsson.
– Om jag tycker att något är fel är det bättre att ta det via facket, menar Mattias Göransson.
Fredagens sista matbeställning kommer fem minuter innan köket stänger. Tio personer ska ha pepparstek, älgentrecôte och sallad.
Kockarna fixar det med. Sedan tar de en fika och röjer undan i köket. Det har gått i ett hela arbetspasset. Salim summerar kvällen:
– Första timmen var det lugnt, men sedan blev det mycket mat. Det gick bra i dag.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.