Hård jargong på jobbet — experterna ger råd
Foto: Kristin Lidström
Dina rättigheter arbetslivsakuten
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Hård jargong på jobbet — experterna ger råd

»Men kan du öka, fetto«, skriker Johns kollega Peter och smiskar till honom med slängen. John gör en grimas och hackar vidare i slowmotion. Så här är tonläget på jobbet, skäll och påhopp är vardag. Kökschefen beskriver stilen som »rå men hjärtlig« för alla nyanställda, men John trivs inte så bra längre.

Publicerad 16 maj 2013

Vad ska en anställd göra när hen har tröttnat på tonläget på jobbet? Om skäll, förolämpningar och elakheter haglar? Vi lät tre experter ge råd till den som är i Johns situation.

Mikael Berge, ombudsman i HRF avdelning Väst och kock

”Den här jargongen är inte ovanlig. Jag är själv kock i grunden. Som praktikant blev jag inte alltid så väl behandlad av de mer erfarna, man förväntades ta skit. Men jag sa ifrån, ställde frågan rakt ut till kocken om det var något jag gjort som orsakade den tråkiga attityden. Då blev han helt tyst. Han hade inte förväntat sig den frågan. När jag fick ­sommarjobb där blev vi goda arbetskamrater.
Lagstiftningen tar sällan några sociala hänsyn vilket gör att psykisk ohälsa på arbetsplatsen är väldigt svårt att driva i en juridisk process. Mycket hänger på vilket förtroende man har för sin arbetsledning. Ett samtal med sina arbetskamrater kan vara första steget, kolla av hur de känner. Får man samtycke där är det lättare att gemensamt ta saken till dem som styr. Ett annat alternativ kan vara att göra det oväntade. Ta chefen åt sidan och vara uppriktigt ärlig.
Även om många saker är oacceptabla kan vi sällan ändra andra människors sätt att vara. Men vi kan alltid förändra oss själva, och genom vårt sätt att vara, få andra människor att ändra sig.”

Kerstin Ljungström, organisationskonsult

”Vi vet i dag att hjärnan påverkas väldigt kraftfullt när en person utsätts för påhopp. I ett kök måste de anställda lösa olika situationer hela tiden och då krävs det kreativitet, signaler ska kunna överföras i hjärnan vilket sker med hjälp av serotonin. Om man arbetar i detta negativa klimat bildas inget serotonin. I stället ökar stresshormonet. Kroppen sätts i ständig larmberedskap, vi blir lättare sjuka och gör ett sämre jobb. Efter en tid urholkas också självkänslan. Då är det svårt att säga ifrån på ett bra sätt, enbart reaktioner som ilska och trots blir kvar.
Om John har en vettig kontakt med någon i ledningen tycker jag att han ska berätta hur läget är. Om det inte är möjligt bör han ta upp saken med facket.
Det här är ett problem som företagets ledning bör ta på allvar. De borde vara intresserade av att driva företaget på ett hållbart, lönsamt sätt. Dålig stämning smittar och till slut märker gästerna den. Personalomsättning är dyrt och får ett företag dåligt rykte är det svårt att få tag på bra personal, vilket kan märkas på maten. Nya anställda ska instrueras, det tar tid och energi från personalen.”

Ulrich Stoetzer, psykolog, Centrum för arbets- och miljömedicin.

”Vi godtar saker på en arbetsplats som man redan på dagis lär sig inte är okej.  Är det här vanligt så har branschen ett problem. Men det är svårt att komma åt verbala kränkningar. Det är vanligt med svar som ›Tog du illa upp, jag menade inget illa, här är det rått men hjärtligt.‹
Om John utsätts för sådana kränkningar ska han vända sig till fack eller skyddsombud eller till högre chef om det är en lägre chef som deltar i beteendet. Får han inte respons återstår företagshälsovården, om  sådan finns. Om inte det leder någonstans är det svårt. Då är mitt råd att han ska ta sig därifrån och tänka på sitt välmående.
Jag tror att det finns stora brister på många företag när det gäller arbetsmiljöarbetet. Varje arbetsgivare är enligt lag skyldig att ha en plan för hur man ska hantera arbetsmiljöproblem, även psykosociala.
Mitt råd till företaget är att skapa ett konkret styrdokument och där ta upp uppträdande. ›Så här ska vi bete oss. Vi hälsar på varandra när vi ses, vi har en hövlig ton.‹ Här kan man också bena ut hur man ska agera vid olika situationer, om det finns konflikter som uppstår gång på gång. I medarbetarsamtal och vid arbetsmiljögenomgångar kan de punkterna sedan tas upp för uppföljning. Det viktigaste är att företaget signalerar: vi bryr oss om hur ni mår på jobbet.
Det här kan också handla om brist på ledarstöd, en chef som måste hantera något hen inte klarar av. Det är  svårt att leda en grupp under stress och i olika pressade situationer. Ett sätt är ledarskapsutbildningar för nya chefer. Det är även viktigt ur ett företagsperspektiv att åtgärda kränkningar och negativ särbehandling. Ett friskt företag får motiverade anställda, och det leder rimligtvis till nöjda kunder.”

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här