Här står utbildning
alltid på menyn
Eleverna är på plats två dagar i veckan hela andra läsåret. Foto: Mattias Johansson
Arbetsplatsen
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Här står utbildning alltid på menyn

På Halltorps Gästgiveri får eleverna från Älands gymnasium jobba "på riktigt" under utbildningen. Bistrons gäster äter dagens lunch, lagad och serverad av Moa och de andra på Restaurang- och livsmedelsprogrammet.

Publicerad 11 juni 2015

Två mil norr om brofästet på Öland ligger Halltorps Gästgiveri. Där är det eleverna på Restaurang- och livsmedelsprogrammet som lagar och serverar lunchen i bistron.
– Det är mycket gott och mycket mat, säger en av gästerna med hög röst. På andra restauranger är det så små portioner att man får gå hem och äta efteråt!
Han får medhåll av sin hustru, och även av paret vid bordet bredvid.

Bistron är en populär lunchrestaurang och dagens rätt är fläskkarré. Moa Trysberg, 17, lägger upp kött och potatis, en gratinerad tomathalva och så vitlökssmöret. Sedan torkar hon omsorgsfullt av tallrikens kant. Det ska inte bara smaka bra, det ska vara snyggt också.
– En tallrik går snabbt, säger Jonas Nilsson, kock och lärare på skolan, som övervakar arbetet i köket. Snart handlar det om tjugo tallrikar.
Han har rätt, i nästa ögonblick kommer en stor grupp gäster. Men arbetet rullar smidigt. Eleverna som har kökstjänst ordnar med maten och de som är i servisen väntar på färdiga tallrikar. Matthias Lennartsson, som undervisar i servis och i barkunskap, ser till att serveringen flyter på.
– Det viktigaste är bemötandet, säger han, det är det som gästen tar med sig hem.

Eleverna är på plats två dagar i veckan, hela andra läsåret. De varvar fyra veckor i köket med fyra veckor i servisen. Moa Trysberg har köksvecka den här dagen, men helst vill hon arbeta i serveringen.
– Jag ville bli kock från början, men jag har ändrat mig. Jag känner mig mer trygg i matsalen, eller i baren. Tycker om att möta människor.
Moa Trysberg är med i Hotell- och restaurangfacket, precis som de flesta av hennes studiekamrater.
– Om något går snett någon gång känns det skönt att ha dem i ryggen.

Eleverna kommer som regel från andra delar av landet och bor inackorderade i närheten av skolan. Ölänningar som hyr ut rum på sommaren till turister, hyr ut till skolans elever under resten av året.
– Det som är unikt med vår utbildning är att praktiken ligger i en befintlig restaurang, säger Ulrika Åhlin. Det var våra föregångare här på Halltorp som var med och startade utbildningen. De gjorde det för att få bra personal till vår bransch.
Ulrika Åhlin är en av Halltorps delägare och har arbetat här sedan 1988, bland annat som hovmästare och restaurangchef. Hon har också undervisat tidigare.
– De första åren hade vi över 90 elever, säger Jonas Nilsson. Men kullarna har blivit mindre eftersom elevunderlaget har minskat.

Hela femte terminen är eleverna ute på praktik och Jonas Nilsson är den som är ansvarig.
– Det kan vara svårt att få praktikplatser och bra handledning, men branschen kan inte skrika efter bättre personal om man inte vill utbilda någon. Fast våra elever brukar bli nöjda.
Antalet sökande till utbildningen sjunker och det tycker Andreas Strömberg, vd och delägare i Halltorps Gästgiveri, är oroande. Han menar att branschen  har tappat i status. Ett skäl är regeringens beslut från 2011 om att yrkeslinjerna i gymnasiet inte ger behörighet till högskolan.
– Det borde vara en självklarhet, de flesta väljer bort den här linjen på grund av detta.

På Halltorp kan eleverna välja en extra kurs, grundläggande högskole­behörighet, så att möjligheten till vidare studier säkras. Fem av tolv elever i årskurs 2 har gjort det, Emma Götesson är en av dem.
– Jag vill bli kallskänka eller konditor, men vem vet om jag ändrar mig i framtiden. Jag är här för att plugga och jag vill lära mig alla grunder.
Emma berättar att hennes lärare i grundskolan tyckte att hon »siktade lågt«, när hon sökte till restaurang- och livsmedelslinjen. Men Emma siktar inte lågt.
– Nej, om tio år gör jag desserten till Nobelfestligheten!
Daniella Åkesson, som går i samma klass som Emma, har inte valt att studera den extra kursen som ger behörighet till högskolan.
– Jag tänkte göra det först, men ändrade mig. Jag är så skoltrött, jag vill bara börja jobba, säger Daniella.

Hon sitter på en stol i skolköket, allt är bortplockat och köket rent efter avslutat lunchpass. Hon masserar sina axlar, och säger att det bränner i musklerna.
Både Daniella och Emma har fått sommarjobb och till höstterminen är praktik­platserna ordnade.
Eleverna från Halltorps Gästgiveri har gott rykte i branschen och riskerar inte att hamna i arbetslöshet. De vill båda två arbeta i kök i framtiden. Daniella vill bli kock i varmköket, den del av restaurangen där kvinnor har svårast att få tillträde.
– Jag vill visa att vi tjejer är precis lika bra som killarna på att laga mat. Det är faktiskt något som driver mig.
De är väl medvetna om att det finns få kvinnor i svenska restaurangkök, och att sexuella trakasserier är alldeles för vanligt. Men det verkar inte skrämma dem.
– Jag har två äldre bröder, säger Emma, så jag är van vid en hård jargong. Jag tar ingen skit, utan ger tillbaka.


Plus och minus på Halltorp

+ Den branschanpassade utbildningen på Halltorp har gott rykte och leder till arbete.
Färre sökande till utbildningen. Ett skäl är att högskole­behörigheten tagits bort.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här