Han vet precis hur en lavin låter och vilken nyans av vitt som döljer en farlig snömassa. Fjällräddaren, pistören och HRF:aren Johan af Ekenstam har känsla för snö.
Ser du sänkan där i branten, där det ser extra vitt ut? Den är jag lite nyfiken på. Undrar om den ska släppa, säger Johan af Ekenstam och kisar upp mot den vita fjällväggen.
Han har stannat skotern för att titta på något som fångat hans blick. Det är dagens första tur genom Hemavans skidanläggning för att se vad som har hänt sedan i går.
– Här kan vi se att det har kommit drivsnö under natten, efter att pistmaskinerna har varit här, säger Johan och pekar.
Johan af Ekestam
Han kan sin snö. Som så många andra födda här i trakten är Johan uppvuxen i backarna. Hemavan och Tärnaby har fostrat en rad världsstjärnor som Anja Pärson, Ingemar Stenmark och Jens Byggmark.
– Skidåkandet är så tillgängligt här. Man åker skidor på gympan och mina barn tar sig själva till backen efter skolan om de vill åka, säger Johan.
Som de flesta andra har han lämnat byn för att pröva vingarna. Plugg i Kanada, fjälledarlinjen i Storuman och jobb runt om i den svenska fjällvärlden. Men som många valde han att återvända, tillsammans med sin fru Cajsa.
– Jag har nästan hela min familj här. Och här finns allt jag behöver och utbudet av naturupplevelser är obegränsat.
Man vet aldrig hur dagen kommer att bli.
Sedan 1999 arbetar han som pistör på skidanläggningen. Jobbet handlar mycket om säkerhet, att se till att backar och liftar är säkra och att ta hand om människor som gjort sig illa.
– Man vet aldrig hur dagen kommer att bli. Det beror helt på vad som händer, säger Johan och kliver in i liftstugan.
Det är dags för rapport i pistördagboken. Här noteras väder, vind och eventuella konstigheter. Här hamnar också de skador som inträffar. Ofta gäller det bara en skadad tumme, knä eller handled. Men det händer också betydligt värre saker.
– För inte så länge sen var det en snowboardåkare som åkte offpist och trillade. Vi var snabbt där men han hade inte hjälm, det gick tyvärr inte att rädda hans liv. Det var faktiskt precis där ute, säger Johan och pekar ut genom fönstret.
Fjällsäkerhet
I dag verkar det lugnt på skadefronten, så Johan planerar andra arbetsuppgifter. Han är lite bekymrad över området han sett på morgonturen. Att förebygga lavinolyckor tar stor del av hans arbetstid.
Pistörerna har flera sätt att oskadliggöra ett tänkbart lavinområde, berättar Johan. Ett är sprängning, och ett annat är att skråa på skidor igenom det. Inte nödvändigtvis så farligt som det låter, enligt Johan.
– Vi är alltid två åkare och vi ser till att en av oss alltid är i säkerhet. Så om snön skulle släppa så finns det alltid någon som kan rädda.
Men att jobbet inte är helt riskfritt fick han bevis på i mitten av februari. Då omkom en pistör i Tänndalen efter att ha dragits med i en lavin.
– Det är helt klart en tankställare. Man glömmer lätt hur farligt vårt jobb faktiskt är. Man får aldrig tumma på säkerheten, men som alla jobb så blir ju även detta rutin.
Johans arbete med fjällsäkerhet tar inte bara upp hans arbetstid, utan även en del fritid.
Just nu arbetar han med ett projekt för Fjällsäkerhetsrådet, och han är även fjällräddare, förordnad av polisen. Det innebär att han får rycka ut året runt när någon gått bort sig på fjället, kört omkull med en skoter eller när det har gått en lavin.
– Fast de larmen kommer ganska sällan, bara några gånger om året.
Får passa på att jobba så mycket som möjligt under vintersäsongerna.
På väg från liftstugan knastrar det i kom-radion. Nere i centrum väntar en omtöcknad norsk snowboardåkare i 20-årsåldern och en grupp oroliga vänner. Han berättar att han trillat och slagit i huvudet. Johan gör en snabb undersökning och ställer en rad frågor, men kommer fram till att det förmodligen inte är någon fara.
Johan skriver rapport och gör sig redo för att åka tillbaka upp på toppen igen. Egentligen borde han se betydligt tröttare ut än vad han gör. Hans arbetsdag började nämligen redan 04:30 som säkerhetskontrollant på Hemavans lilla flygplats. Johan har liksom många här en säsongsanställning, och dessutom på bara runt 80 procent.
– Så man får passa på att jobba så mycket som möjligt under vintersäsongerna. Men extrajobbet på flygplatsen är en rolig omväxling.
Medan somrarna ofta är rätt lugna, är vintrarna desto mer fullspäckade. Men Johan ser det inte som ett problem.
– För mig finns ingen skarp gräns mellan jobb och fritid. Mitt jobb är även mitt fritidsintresse.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.
