Han får Abisko turiststation att fungera
Johan Löf, drifttekniker på Abisko turiststation. Foto: Hans-Olof Utsi
Porträttet JOHAN LÖF

Han får Abisko turiststation att fungera

Han kom för att säsonga som vaktmästare och blev blixtförälskad i Abisko. Nu ser drifttekniker Johan Löf till att turiststationen fungerar i alla väder.

Publicerad 6 mars 2019
Johan Löf. Foto: Hans-Olof Utsi

Det är 16 minusgrader men känns som 25. Driftteknikern Johan Löf tar skotern från turist­stationen ner till bastun vid Torne träsk. I dag har han ryckt in som vaktmästare och ska förbereda bastun för gästerna. Är det 25 minus ute och värmen ska upp till 80 plus kan det ta tre timmar att elda.

Varför sökte du dig hit?
– Min syster hade jobbat här och familjen var mycket i fjällen. Jag åkte hit för att säsonga som vaktmästare. Jag blev blixtförälskad i Abisko, och då kom jag ändå i november när det regnade och var mörkt. Men det gick några dagar och jag märkte att jobbet var kul och människorna snälla. En solig dag när jag tittar på fjällen har jag svårt att tänka mig att vara någon annanstans.

Vilken tid på året trivs du bäst?
– Kylan är inte min grej men man står ju ut. Håller det sig kring minus tio är det behagligt, då går det att klä bort kylan. Maj är fint för då är skidåkningen väldigt najs, inte bästa snön men skönt i luften. Juli när det är sommar och så september för då är cyklingen riktigt bra. Jag vurmar inte för norrsken, men de är bäst i september–oktober när de speglas i sjön.

Hur är det att sköta driften?
– Förr var det bara öppet under den fina, soliga vintern. För tolv, tretton år sedan växte norrskensturismen och nu har vi öppet i stort sett året om. Turiststationen har blivit påbyggd och utbyggd, det är ett vimmel av teknikaliteter och sällan lätt att drifta. Överallt där gäster och personal vistas slits grejer och behöver bytas ut och repareras.

Händer det att värmen eller rören lägger av?
– Vår pelletspanna går mycket bättre nu så stoppen har blivit färre. Det är tur, för det blir ruskigt fort kallt inne om den står stilla. Ett stopp på någon timme kan innebära en veckas merarbete efteråt. Ibland får man kontakta tekniker utifrån, men man gör mycket själv också, med tio mil till närmaste stad måste man hålla kompetensen uppe. På ett sätt kan ett driftstopp vara kul, men det är ju inte roligt om avloppsverket blir översvämmat.

Johan Löf

Yrke: Drifttekniker och fastighetsskötare, vaktmästare ibland. Familj: Sambon Sofia, som tidigare jobbade på turiststationen men nu läser till lärare på distans. Fackliga uppdrag: Platsombud, skyddsombud, sitter i styrelsen för HRF avdelning Nord. Intressen: skidåkning, cykling, friluftsliv. Gillar språk och läste förra vintern spanska på Kuba i tre och en halv månad.

Hur ser ditt schema ut?
– Jag jobbar nio dagar och är ledig fem. Tidigare var jag ledig två dagar i följd, då hann jag inte med så mycket. Nu kan jag åka till norska fjällen, eller cykla lite längre. Det var vi som sa till vår mellanchef att vi ville ha det så här.

Vad gjorde att du blev fackligt engagerad?
– Jag ansåg att det behövdes en facklig representant. Plus att morsan är facklig för lärarförbundet, så jag har fått med mig en del från barnsben. Vi är ett ställe där många är nya i arbetslivet och inte vet hur saker får lov att vara. Det kan kännas bra att gå och surra med någon man jobbar med, i stället för att gå till personalchefen.

Vi har alla förutsättningar att bli världens bästa arbetsplats.

Johan om facket

»HRF måste inse att turistbranschen växer och vara mer synliga där. En ny generation vill kanske vara säsongsanställd, då kan man inte hävda att trygg anställning alltid är att vara fast anställd. I stället måste man hitta vad som kan locka dem. Och prata mer om solidaritet och varför facket är viktigt.«

Vilka är era stora frågor?
– STF hör nog till de bättre när det gäller att hålla sig till kollektivavtalet. Vi har sällan tvister. Vi har alla förutsättningar att bli världens bästa arbetsplats. Men när verksamheten har vuxit snabbt har det inte funnits plats för tillräckligt med personal, så de som varit här har fått arbeta mer. Nu har vi ett nytt personalboende, det finns plats för fler. Jag förstår att det blir dyrt att ha många anställda när det är lite att göra, men det blir väldigt skört om många blir sjuka.

Hur går det med anslutningen till HRF?
– Majoriteten har säsongsanställningar och det är svårt att engagera dem i lika hög utsträckning som året runt-anställda. Jag har skickat en skrivelse till HRF:s förbundsstyrelse om hur vi skulle kunna rekrytera mer på fjällanläggningar. Det är dyrt att vara medlem när man inte jobbar hela året. Man borde kunna få avgiften subventionerad eller få medlemskapet pausat när man inte har anställning, för att sedan aktivera det igen.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Fråga om jobbet
Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat

Nyheter från hotell- och restaurangbranschen

Varje vecka, direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här