På hotell Conrad i Karlskrona gungar de anställda fram som små båtar. Specialskor med mjuka, tjocka sulor ska skona lederna.
Dåliga arbetsskor ligger bakom många hälsoproblem i branschen. På hotell Conrad i Karlskrona har personalen fått dyra specialskor som ska ge dem bättre hållning och mindre ont i kroppen. Trots att många i hotell- och restaurangbranschen står och går hela dagarna, är dåliga arbetsskor mer regel än undantag. Anledningen är enkel – bra skor är ofta dyra, och de flesta arbetsgivare står inte för skor. Ett undantag är hotell Conrad i Karlskrona. Här har personalen fått arbetsskor som gör att de vaggar fram, inte som ankor utan som stolta massajer.
– I början är det väldigt svårt att gå i dem. Det tar ett tag innan man slutar snubbla, säger Carolina Hansson som är driftsansvarig på hotellet.
Skorna är så kallade MBT-skor, inspirerade av det afrikanska massajfolket. Det som är speciellt med dem är de mjuka, kraftigt rundade sulorna som ska tvinga bäraren till bättre hållning. Eftersom det är svårt att hitta balansen i dem får musklerna i rygg och rumpa jobba, berättar Irene Wenström som är ägare till hotell Conrad.
– Det går inte att stå rakt i dem. Man står alltid och gungar lite. En dag stod jag och pratade med en kille, och plötsligt tappade jag balansen och tippade över honom, säger hon och demonstrerar. Carolina Hansson skrattar. Hon berättar att hon fick träningsvärk i höfterna och vaderna i början och att det tog ett par veckor innan skorna blev bekväma.
– De ska tydligen vara ett par nummer mindre än vad man brukar ha. Nu är de jättesköna.
Negativt är att skorna är väldigt dyra, tycker Carolina. Ett par kostar en bit över 2 000 kronor.
– Det är nog orimligt mycket om man ska köpa dem själv, säger hon. Irene håller med. Men hon tycker att det är värt pengarna för att hennes anställda ska få bättre fothälsa.
– Jag betalar gärna, så länge de används. Det är så viktigt att de anställda har bra skor när man springer som man gör i den här branschen, säger Irene.
Det blir tydligt när man tittar på receptionisten Vedrana Jakesevic, som ilar fram och tillbaka mellan reception och frukostmatsal.
– För mig som går mycket på stengolv så gör det skillnad vilka skor man har, säger hon i en paus. När Vedrana kom tillbaka från en föräldraledighet i höstas, hade de andra på hotellet redan fått skorna. Då tyckte hon att de såg konstiga ut.
– Jag tänkte »vad är det där, ska vi ha sådana?«, säger hon. Hon är inte ensam. En tjej som precis börjat jobba på hotellet trodde att det var skor för att korrigera ett medfött fysiskt fel, berättar Carolina.
– Sen såg hon att alla hade likadana, så då förstod hon att det inte var så.
De i receptionen har skor i svart skinn, medan städpersonalen bär en sandalmodell. I en korridor hittar vi städerskan Annika Rosenquist. Men hon har inte skorna på sig.
– Jag tycker att det gör ont att ha dem hela dagen, säger hon och förklarar att hon brukar byta till andra sandaler efter halva dagen.
– Det gör ont på ovansidan av foten annars. Men man måste väl vänja sig. Carolina, som visar runt, frågar om Annika tycker att skorna gör henne för lång för att bädda sängar på ett bekvämt sätt.
– Nej, jag vet inte det. Jag är ju rätt lång från början, säger Annika.
Hennes kollega Marica Zeba har slagit sig ner för fikapaus i matsalen. Hon berättar att hon tidigare haft problem med knäna.
– Förut kände jag mycket i knäna, men inte så mycket nu. Marica tycker dock att den kraftiga sulan gör skorna lite tunga, och hon berättar att det var vingligt i början.
– Ja, man kände sig som en liten båt i oväder, säger hon och skrattar. Vedrana och Carolina slår sig också ner. Vedrana berättar att det händer att hon har skorna även på fritiden.
– Men det ser lite konstigt ut till jeans, säger hon.
– Och man kan inte ha dem till kjol. Då ser det ut som om man har tegelstenar på fötterna, säger Carolina. Trots det skulle hon kunna tänka sig att köpa ett par för privat bruk – om det inte vore för priset.
– Nej, herregud. Jag har aldrig lagt så mycket pengar på ett par skor. Jag har nog faktiskt aldrig lagt så mycket pengar på något klädesplagg.
Skor står inte i avtalet
Inget av HRF:s avtal anger att arbetsgivare är skyldiga att betala arbetsskor för sina anställda. Det gäller dock inte om arbetsgivaren ställer speciella krav på vilken typ av skor personalen ska ha eller om arbetet kräver att de anställda har speciella skyddsskor enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Till exempel kan diskare som arbetar på hala golv ha rätt till betalda arbetsskor. Ta upp frågan med din arbetsgivare! Vissa, som hotell Conrad, bekostar de anställdas skor. Andra ger ett skobidrag på 200 – 300 kronor eller betalar halva kostnaden upp till en viss summa.
Ska stimulera som barfotagång
Vi människor är inte gjorda för att gå på platta, stumma underlag. Våra kroppar mår i stället bäst av omväxlande underlag som tvingar musklerna att arbeta. Det är den bakomliggande tanken med att ge skor rundade sulor. Idén kom ursprungligen från det afrikanska massajfolket. De är kända för att ha bra ryggar, trots att de traditionellt oftast går barfota.
Tips för fotriktiga
Web (waitz energy balance) Samma utseende och funktion som skorna på hotell Conrad.
Arbesko Många olika ergonomiska varianter.
Rockport works Fotriktiga skor särskilt framtagna för hotell- och restaurangbranschen.
Birkenstock Klassiska arbetsskor i olika varianter.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.