Frida med hjärtat i köket

Kocken och HRF-medlemmen Frida Nilsson lägger ner hjärta och hjärna i sin mat. Hon ser kockyrket som en möjlighet att göra gott både i världen och i köket.

Frasen som avslutade Frida Nilssons mejl inför intervjun fick mig ­att le: »Peace, love and cooking«. Några veckor senare, när vi ses på riktigt, står det klart att det inte är en klatschig floskel utan en sammanfattning av Fridas livssyn.
– Jag läste det någonstans och gillade det. Det sammanfattar mig nog ganska bra.

Vi har flanerat genom ett grådaskigt Ängelholm. Staden som Frida återvänder till efter sina äventyr, oavsett om det är i Göteborg, Bretagne, Stockholm, på den spanska solkusten eller i Malmö. Men hem, på riktigt, är den lilla blåsiga badorten Vejbystrand. Det var där bland grytorna i farmors kök som Frida blev kock.
– Min mamma lagade mest mat för att hon var tvungen. Farmor hade en fantastisk matglädje som smittade av sig. När jag var tolv visste jag att jag skulle bli kock.

Så blev det. Och trots att hon bara är 28 år har Frida en imponerande meritlista, full av lyxkrogar. De senaste åren har hon arbetat med att styra upp restaurangverksam­heten på anrika Torekov hotell.
– Jag har jobbat som kreativ kock, kan man säga. Vi har tagit fram ett nytt restaurang­koncept som har blivit jättebra.

Frida är också medlem i kocklaget Skåne Kulinar. I november förra året tog laget silver i matlagnings-VM i Luxemburg. Nu tränar de inför mat-OS i Erfurt nästa år.
– Fast då ska vi ta guld. Det ska nog gå bra, det känner jag på mig, säger hon.

Frida litar på magkänslan. Oftast ­leder den henne rätt, och ibland till spännande platser. För några veckor sedan kom hon hem från Johannesburg. Frida var en av fyra svenska kockar som deltog i »World chefs tour against hunger«, en stor väl­görenhetsinsats för Sydafrikas fattiga barn.
– Det var väldigt speciellt, lite svårt att smälta faktiskt, säger hon och skakar på huvudet.

Ännu ligger resan lite för nära. Frida säger att hon inte har hunnit fundera ut vad hon egentligen känner.
– Det var 250 kockar från 44 olika länder som lagade mat, delade ut matpaket och gjorde olika saker. Det var fantastiskt att få vara med, men samtidigt märkligt. Vi bodde på lyxhotell, bara minuter från en miljon människor som bodde i skjul.

Johannesburgs klyftor, ­fattigdom och arbetslöshet gjorde henne bedrövad.
– Över 40 procent är ­arbetslösa! Och de som har jobb tjänar nästan ingenting. Diskarna på vårt hotell tjänade 2 500 i ­månaden.
På frågan hur hon vet det, svarar Frida förvånat:
– För vi frågade! Vi frågade kockarna också, vi ville veta allt.

Sammanlagt drog kampanjen in motsvarande drygt 7,5 miljoner kronor. Pengarna ska ge 450 barn mat i fem år.
– Det är toppen, men det här är ett land där 2,5 miljon barn går och lägger sig hungriga.

Även om hon låter kritisk så tycker Frida att kombinationen matlagning och väl­görenhet är intressant. Förmodligen skulle den funka bra i Sverige, konstaterar hon.
– Vi är bra på att skänka pengar och älskar matlagning. Mat är ett bra sätt att göra nytta.

För några år sedan var laget Skåne Kulinar med i ett projekt som gick ut på att lära barn i utvalda Malmöskolor att laga mat.
– De fick lära sig några rätter som de kunde laga själva efter skolan, i stället för att köpa snabbmat eller godis på vägen hem. Visste du förresten att en svensk lägger fjorton och en halv minut på att laga mat en vanlig dag? Det kan jag inte förstå.

Själv älskar Frida att laga långa middagar ihop med vänner. Gärna med riktigt bra grönsaker. Helst närproducerade.
– Närproducerat, hellre än ekologiskt. Det känns helt meningslöst att köpa ekologiska varor som har fraktats över hela landet, suckar hon.

Miljön är också en viktig fråga för Frida. Frustrerat berättar hon om hur sopor slängdes hejvilt i Sydafrika.
– Och här står vi i Sverige och källsorterar allt vi kan. Ibland kan det kännas hopplöst, att det inte spelar någon roll vad en person eller ett land gör. Å andra sidan, om ingen gör något så blir saker aldrig bättre.

Vid Ängelholms tegelröda tågstation är det dags att säga hej då. Frida ska hem och förbereda sin flytt till Stockholm där nästa utmaning väntar: den nyöppnade finkrogen Gastrologik. Hon vinkar och går. »Peace, love and cooking«.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.