Deltidsarbete kan leda till inlåsning som är svår att ta sig ur, säger forskaren Jonas Månsson.
Ungefär var tredje kvinna och var tionde man jobbar deltid i Sverige. Det finns flera anledningar till den fördelningen. Den främsta orsaken är att kvinnor i större utsträckning arbetar i branscher där deltidsanställningar är vanliga, enligt en rapport från Statistiska centralbyrån, SCB. En sökning i mars 2013 på Arbetsförmedlingens lediga hotell- och restaurangjobb visade att en tredjedel var just deltidsarbeten. En annan förklaring är bristande jämställdhet i hemmen. Kvinnor med hemmaboende barn arbetar deltid oftare än andra. Andelen deltidsarbetande kvinnor har dock minskat, från 45 till 36 procent under åren 1987 – 2006. För männen skedde en ökning, från 7 till 11 procent. I statistiken är deltid arbetstid som är under 35 timmar per vecka.
För vissa anställda kan deltid vara ett frivilligt val, till exempel i samband med studier. För andra handlar det om att det inte finns några alternativ.
Det finns också ett stort mörkertal när det gäller ofrivilliga deltidsanställningar, säger Jonas Månsson, forskare i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.
– Människor söker nytt jobb utan att vara anmälda till arbetsförmedlingen, och syns därför inte i statistiken. Även de som i en undersökning inte uppger att de är aktivt arbetssökande kan i själva verket önska sig heltid.
För vissa kan deltidsjobbet leda till heltid, men många blir också kvar i sin deltid.
– Man kan också vara mindre motiverad att söka nytt jobb när man trots allt har jobb. Det blir en inlåsningseffekt som kan vara svår att ta sig ur, säger Jonas Månsson.
En lösning för att få ekonomin att gå ihop är att försöka skaffa sig mer än ett jobb.
– Men att kombinera deltid med en annan deltid kan vara svårt i praktiken, med de oregelbundna arbetstider som finns inom hotell- och restaurangbranschen.
Den som arbetar deltid kan få 75 dagars ersättning från a-kassan för att fylla upp till heltid. När dessa dagar är slut kan personen stå inför valet att klara sig på deltiden, eller att säga upp sig för att kunna börja stämpla på heltid.
För samhället innebär ofrivilliga deltider en outnyttjad arbetskapacitet som kunde skapa tillväxt, säger Jonas Månsson. Men ur arbetsgivarperspektiv är det däremot rimligt att stoppa in kapaciteten där den behövs.
– En heltid har dessutom alltid lite slack, tid då man inte gör lika mycket. En deltidare som kommer in under en period med högt tryck blir ofta mycket effektiv.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.