Mitt på Stureplan i Stockholm ligger anrika restaurang Sturehof sedan mer än 120 år tillbaka. Det är skaldjursplatåer, bubbel och elegans men också färskt fackligt engagemang.
Lunchrusningen har precis ebbat ut på anrika Sturehof på Stureplan i Stockholm. Små sällskap beställer in delikatesser och en äldre dam slår upp dagens tidning bredvid ett glas rött. För personalen väntar lunch och några lugnare timmar innan ruschen drar i gång igen.
Här jobbar runt 150 anställda. Bakom den lyxiga fasaden finns så klart en vanlig arbetsvardag av stekbord, diskrum och förråd.
Och så en massa fackligt engagemang. Anna Hjortheden är servitris och ordförande för Sturehofs HRF-klubb. Hon var med och startade klubben för två år sedan och har flera exempel på hur arbetet gett resultat.
– Förut åt kockarna lunch sittandes på backar eller ståendes inne i köket på grund av stressen. Men nu kommer de ut från köket och äter i lugn och ro vid ett bord, precis som vi andra. Det var något som klubben drev. Samma ska gälla för alla, säger Anna Hjortheden.
De senaste två åren har fackklubben vuxit sig stark. I dag finns medlemmar på alla olika avdelningar.
– Men till en början var det fackliga arbetet inte självklart. Klubben skapade nog en viss oro hos arbetsgivaren i början. Men snart insåg de att vi ville samarbeta för att skapa en bättre arbetsplats. Och allt fler i personalen har engagerat sig, berättar Anna Hjortheden.
Restaurangen startade 1897, och är Stockholms äldsta fisk- och skaldjursrestaurang. Krögaren Ernst Marcus kunde med hjälp av släktingar i Stockholms skärgård och på Västkusten fylla köket med fångst från havet.
Numera är köket öppet till ett på natten och det är inte ovanligt att gäster beställer in mat och en flaska bubbel vid midnatt. Men att det bara skulle vara ett ställe för de rika är en fördom, menar Anna Hjortheden.
– Det är en väldig mix. Det är många turister från andra länder och hitresta från runt om i Sverige som kommer hit för att fira något, säger hon.
Arbetsplatsen är välorganiserad och jag har en bra ledning och trevliga arbetskamrater. Servitör Christer Velander
I matsalen står servitören Christer Velander och dukar ett bord. Han sitter i klubbens styrelse och har arbetat här i 18 år, i branschen har han varit de senaste 40. På Sturehof är det många som blir kvar länge.
– Jag tror att det handlar om att det är ordning och reda här, säger han. Arbetsplatsen är välorganiserad och jag har en bra ledning och trevliga arbetskamrater.
Det är inte bara personalen som blir kvar. Stammisar som kommit till Sturehof under många år berättar ofta om restaurangens historia.
– De kan berätta om hur källarmästaren eller inredningen var på den tiden, säger Christer Velander och fortsätter att ta upp beställningar.
Vid ett av borden sitter Barbro Salén som besökt Sturehof i nästan 30 år. Sedan hon pensionerade sig från sitt arbete som sjukgymnast blir det flera besök i veckan.
– Jag har aldrig mött en ovänlig själ här. Det spelar ingen roll om du är kändis eller en vanlig människa, alla behandlas lika och får en fantastisk service, säger hon.
En som är ny på restaurangen är däremot kocken Ludwig Carlsson Samuelsson. Direkt efter Stockholms hotell- och restaurangskola blev det jobb på finkrogen. Han ska arbeta kväll och får skynda sig att byta om innan arbetspasset ska börja. Han berättar att han varit drivande bakom att få fler kockar på Sturehof att gå med i facket.
– Mina föräldrar är fackligt aktiva så jag har haft det med mig hela tiden. Jag har pratat mycket om facket i köket. Flera har gått med, men det är inte alla unga som förstår varför det är viktigt. Däremot är det ju många äldre kockar som är med i facket, säger Ludwig Carlsson Samuelsson och försvinner in i köket.
Vid ett bord utanför köket sitter servitrisen Åsa Gislason och avslutar sin lunch. Hon är skyddsombud på Sturehof och har arbetat i branschen i över 20 år. Men aldrig på ett ställe där det varit så okej att prata om facket.
– Jag har varit på en hel del olika ställen. Men jag tror aldrig att jag varit på en arbetsplats där jag kan vara så öppen med mitt fackliga engagemang. Det är hemskt att det nästan är tabu på många restauranger, säger hon.
Numera har skyddsombuden möte med restaurangchefen varannan vecka för att stämma av viktiga arbetsmiljöfrågor. Restaurangchef Thomas Mortensen tycker att det är positivt att ha en så tät kontakt.
– Jag får en massa hjälp i mitt arbete. Eftersom vi är så många som arbetar här är det omöjligt för mig att ensam fånga upp allt som händer. Fackklubben tar upp saker som jag som arbetsgivare kanske inte hade lyft. Ibland handlar det om brist på kunskap hos arbetsgivaren och ibland om att vi har olika glasögon på oss. Men i grund och botten har vi ju samma mål, att man ska trivas på jobbet, säger Thomas Mortensen.
Plus och minus på Sturehof
- En välorganiserad arbetsplats där personalen tillåts att utvecklas i sin yrkesroll. Fina lokaler med historia.
- Stressigt när det är fullt i restaurangen. Tidigare mycket hög ljudvolym som förbättrats med hjälp av ljuddämpare i taket.
Det är dags för kvällspersonalen att ha möte innan kvällsruschen. Kökschefen Ola Stålnacke presenterar kvällens meny och alla får smaka på dagens specialiteter. Anna Hjortheden ställer några frågor om maten för att ha mer att berätta för gästerna. I år har hon arbetat på Sturehof i 22 år. Men trots att hon trivs finns det alltid något att förbättra.
– När vi betat av allt på listan kommer alltid nya saker som behöver förändras. Och det är vårt uppdrag att vara tjatiga och inte ge oss, säger hon.