Kaféerna har blivit 2000-talets fritidsgårdar. Man träffas för att snacka, fika ? och ta en cigg till kaffet. Besökarnas rökvanor, snabba ägarbyten och osäkra anställningsformer är den tråkiga sidan av den annars blomstrande kafékulturen.
Den nyväckta kafékulturen trivs knappast bättre någonstans i landet än längs Vasagatan i Göteborg. Från Sprängkullsgatan i väster till Kungsportsavenyn i öster trängs fiken sida vid sida.
? Konstigt nog verkar det som om det finns plats för alla. Går man en sväng i eftermiddag kommer det att vara fullt på uteserveringarna hela vägen, säger Sandra Nagano på Café Smula tidigt en fredag när det ännu finns tid att prata bort några minuter mellan beställningarna.
Sandra började sin bana på Café Zenit i Majorna för tio år sedan. Sedan dess har hon varvat utlandsjobb och resor med påhugg på flera olika serveringar.
Ett par år på lite mer stajlade Café Bagatelle i centrum, nu på Smula ? strategiskt placerat mellan Handelshögskolan och Schillerska gymnasiet.
? När jag var yngre brukade jag gå till Café Braütigam och sitta där med tanterna, säger Sandra som kunnat följa nittiotalets nya fikaformer på nära håll.
? Miljön är viktig ? med rätt inredning kan man nästan sälja vad som helst, säger hon.
Möbler, färg och stil har blivit ett sätt att visa vilken kundkrets man riktar sig till.
Fika med proffs
? Skulle vi till exempel ta steget in på Café Kosmos i stan känner man direkt allas blickar, konstaterar Andreas Åhs, 16, vars något avslappnade stil inte ska misstolkas som att han är omedveten eller ointresserad av inredning och design. Tvärtom. Jackan signalerar 70-tal, luggen är slängig och det händer att han lackerar naglarna. Svarta.
? Det här är som ett andra vardagsrum, säger Alexandra Emanuelsson, 17, och noterar nöjt några bekanta ansikten på Java Kaffebar.
Hon är kurskamrat med Andreas på Mediaprogrammets första år i Mölnlycke. Bussresan in till Göteborg har de aldrig låtit bli ett hinder sedan de för något år sedan anammade fikakulturen i Göteborgs centrum.
Kall au lait och glass
? Ett tag var jag här så ofta att de började göra i ordning min specialitet ? kall au lait med glass ? så snart jag klev in genom dörren, säger Andreas som gått över till café au lait med vaniljsirap efter en skolresa till Stockholm nyligen.
Alexandra är vegan sedan några månader, så hennes tebeställning frestar inte ekonomin lika hårt som förr när det lätt gick en femtilapp för en sittning.
? Visst, det kunde bli väldigt dyrt men vi tyckte ändå det var värt det. Man ser på det där med att gå på kafé som vilken annan fritidsgrej som helst, säger Alexandra som tränar handboll flera gånger i veckan och har lite dåligt samvete för att hon missar demonstrationen vid EU-toppmötet tillsammans med vännerna i Ung vänster:
? Det är ju Hultsfredsfestival samtidigt, säger hon och tummar på biljettbandet från förra årets festival runt högra handleden.
Musiken är viktig i både Alexandras och Andreas liv och de har pratat lite löst om att öppna ett eget kafé tillsammans så småningom.
? Vi har tänkt att det skulle heta ?Tigermilk? efter en platta med Belle and Sebastian, säger Alexandra.
Det viktigaste på kaféet skulle vara musiken ? men den får inte vara högre än att man kan prata.
Många personal- och ägarbyten
Den kafékultur som fick sig en kyss och vacklade till när tv:n trängde in i våra hem har hämtat sig med besked. Nittiotalet såg branschen förändras radikalt. Det är svårt att sätta siffror på utbredningen men bara i Göteborg finns idag närmare 300 kaféer.
? Vi skulle välkomna lite mer stabilitet, säger Lola Larsson, ombudsman på HRF i Göteborg. Snabba ägarbyten har gjort det svårt att nå fram och teckna kollektivavtal.
? Många är extraanställda och har en svag position. Ifrågasätter man exempelvis svart betalning finns det andra som står på kö ? då är det svårt att få ett starkt fack, säger Stellan Abrahamsson som själv är ansluten och har jobbar på Java Kaffebar i två och ett halvt år.
? Det är stor omsättning på personal ? mycket extrafolk som kommer och går, bekräftar Sandra Nagano.
Trots lite orolig ägarbild förefaller kafékulturen ha kommit tillbaka för att stanna. En utveckling få beklagar, även om det finns de som befarar att de många och långa kafébesöken innebär att det blir svårare att nå framgång i antirökningsarbetet.
? Kaféet har blivit en träffpunkt i stället för fritidsgården. Man kan sitta hela kvällen och det blir en press att börja röka om andra i sällskapet gör det, säger Agneta Alderstig vid stadsdelsförvaltningen Centrum som leder ett projekt kring tobakshanteringen på kaféer, restauranger och i närbutiker.
? Visst. Jag har suttit 7?8 timmar någon gång, berättar Andreas och medger att det kan bli äckligt rökigt.
7?8 timmar? Jodå ? de flesta kaféer verkar ha en generös inställning till gäster de känner igen. Och kanske är det trots allt i längden den bästa ekonomin.
Kolla åldern på de som vill köpa tobak
Kafékulturen har många positiva sidor ? det är de flesta överens om. Men den tobaksrökning som för många är förknippad med kaffedrickandet är ett problem menar miljöförvaltningen i Göteborg.
? Kafékulturen har fört med sig att caféet blivit en träffpunkt som delvis ersatt fritidsgården. Många ungdomar sitter på kafé i flera timmar och det blir en press att börja röka om andra i sällskapet gör det, säger Agneta Alderstig som är projektledare för en aktuell undersökning i Göteborg centrum.
De som säljer tobak flesta vet att man ska vara 18 år för att få köpa.
? Men det har hänt att jag stött på kafépersonal som sagt att de inte visste att det är förbjudet att sälja lösa cigaretter. Och jag hör från olika håll att det inte är några problem för unga att köpa cigaretter, säger Agneta Alderstig.
Var tionde röker smuggelgods
Cigarettsmugglingen till Sverige har ökat kraftigt sedan vi gick med i
EU 1995.
? Vi tror att vi hittar mindre än fem procent av smuggelgodset, säger Eva Hedberg, tullinspektör i Göteborg.
Den omfattande smugglingen, inte sällan med flera miljoner cigaretter i samma last, innebär att staten förlorar stora summor i skatt och tullavgifter.
? Medan spritsmugglingen ofta styrsfrån södra Europa är cigarettsmugglingen mer öststatsdominerad, säger Stig Hjelm, specialist på Tullverket i Stockholm.
En undersökning som Temo gjorde på uppdrag av Cancerfonden i december förra året visar att det i huvudsak är män under 34 år som röker smuggelcigaretter.
? Var tionde rökare köper smuggelcigaretter. Storrökarna är också störst konsumenter av smuggelgods och de flesta är väl medvetna om att det är smuggelcigaretter de köper, säger Britt-Marie Lindblad på Cancerfonden.
Antal cigaretter som beslagtagits av Tullverket sedan 1995
1995: 6 313 192
1996: 16 620 482
1997: 39 266 586
1998: 45 563 745
1999: 32 020 283
2000: 44 625 647
Första kvartalet 2001: 7 637 706.
(Källa:Tullverket)
Bildtext: (Foto:Richard Lindor)
Andreas Åhs, 16 och Alexandra Emanuelsson, 17, påträffas ofta på Java Kaffebar. De har pratat om att öppna ett kafé tillsammans.
Efter skoldagens slut fylls Café Vallgatan med fikasugna gäster. En caffe latte kan räcka länge, länge.
Bara titta, inte röra. Demonstrations-chokladbollen på Java ser ändå lite tummad ut.
Stellan Abrahamsson är medlem i HRF och har jobbat på Java Kaffebar i två och ett halvt år. En lång tid i kafébranschen, där omsättningen på personal är hög.
Besökare på Café Espresso tar ett bloss till kaffet. Miljöförvaltningen i Göteborg oroar sig för att kafésittandet leder till att fler ungdomar börjar röka.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.