En perfekt bransch för beroende
Hotellstäderskan Fia Jonsson insåg att hon hade alkoholproblem och bad om hjälp från arbetsplatsen. Foto: Lars Lanhed
Arbetspasset Alkoholberoende

En perfekt bransch för beroende

Stress, sena kvällar och ständig tillgång till alkohol. Hotell- och restauranganställda ligger i riskzonen för att få alkoholproblem. Fia Jonsson fick jobbets hjälp med att ta sig ur beroendet.

Publicerad 8 mars 2016
Carl Sundevall, STAD.
Carl Sundevall, STAD. Foto: Privat

Man serverar alkohol, har berusade människor omkring sig och har själv ständig tillgång. Det gör att man lätt blir hemmablind och tror att en hög konsumtion är normal, säger Carl Sundevall. Han är projektledare på STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, och han ser normaliseringen av drickande som ett stort problem för branschen. Få andra yrkesgrupper har samma tillgång till alkohol, i alla fall de som arbetar på hotell och restauranger där det serveras alkohol.
Carl Sundevall ger fler exempel:
– »Städölen« har levt kvar länge, även där det är förbjudet att dricka på arbetstid. Vi har »rävarna« som nyanställda ser upp till. Om de har för vana att gå ut och festa ger de ett okej till nya att också göra det.
Många kroganställda som han har mött skulle inte drömma om att dricka ensamma hemma, de ser festande som något i första hand socialt.
– Men frågan är om det skulle vara lika intressant om alkoholen inte fanns där?Carl Sundevall har själv en bakgrund i restaurangbranschen, bland annat som konceptansvarig på Stureplansgruppen. Då arbetade han med att ta fram ny alkoholpolicy och handlingsplan. Samtidigt drack han för mycket, insåg han.
– Jag pratade då med företagsledningen och fick stöd därifrån. Just arbetsgivarens attityd är viktig. Vad serveras när det är fest? Finns det alkoholfria alternativ? Arbetsgivaren behöver föregå med gott exempel.

För hotellstädaren Fia Jonsson var det en personlig kris som ledde till problemen. Hjälpen från jobbet blev vägen tillbaka. Det var efter sin separation som Fia Jonsson började dricka allt mer. Till att börja med när hon inte hade barnen, sedan även när det skulle vara tacokväll. I efterhand har hon förstått att hon var deprimerad och skulle ha behövt hjälp. I stället självmedicinerade hon.
Självklart påverkade drickandet även jobbet som städare på Scandic no 25 i Göteborg, säger hon.
– Det kunde ta två, tre timmar innan jag kom i gång. Jag bara satt där.
Kollegorna sa ingenting, men hon kallades till ett möte med cheferna där de tog upp klagomål på städningen. Ingen frågade hur hon mådde efter separationen.

Fia Jonsson.
Fia Jonsson.

Det blev sommar och semester med barnen – och alldeles för mycket vin. Efter semestern fortsatte Fia att dricka. Det var hon själv som bestämde sig för att söka hjälp.
– Den andra oktober vaknade jag upp och kände bara att »nä, nu är det nog«.
Hon tvekade inte att vända sig till arbetsplatsen, eftersom hon visste att de samarbetar med alkohol- och drogrådgivaren Ljung & Sjöberg.
Sedan gick det fort. Inom ett par dagar fick hon prata med en behandlingsassistent. Fia blev sjukskriven, först på heltid och sedan på deltid. Hon deltog i behandling enligt 12-stegsmodellen och gick på möten hos Anonyma alkoholister och lämnade prover.
– Nu är det fyra år och fyra månader som jag har varit helnykter.
Fia Jonsson är en av många inom hotell- och restaurangbranschen som har eller har haft problem med alkohol. För Fias del har branschtillhörigheten inte påverkat drickandet, säger hon.
– Jag tror att det är mer i bar och restaurang än i städet. Många som jag jobbar med är muslimer och dricker inte.
Däremot ses alkoholen som självklar överlag, konstaterar hon.
– Det är så givet att man ska fira med alkohol, att man ska unna sig vin och att man tar en öl när man ses. Jag har druckit mycket Ramlösa nu.

Fakta om beroende och arbetsrätt

  1. Arbetsgivaren är skyldig att förebygga alkoholproblem. Det ska finnas en alkoholpolicy, rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering.
  2. Arbetsdomstolen har slagit fast att alkoholberoende är en sjukdom och därmed finns inte grund för uppsägning i första skedet.
  3. Arbetstagaren måste medverka vid sin rehabilitering, delta i möten, arbets­träning och medicinska undersökningar.
  4. Om någon är påverkad på jobbet utan att ha utvecklat ett beroende kan det ses som misskötsamhet och leda till uppsägning.

När STAD håller utbildningar om ansvarsfull alkoholhantering för krogpersonal och chefer är rehabiliteringsansvaret och alkoholpolicyn viktiga delar. Men det saknas förståelse hos både chefer och anställda för vad som ingår i ansvaret, säger Carl Sundevall.
– Rehabilitering kan ses som ett slags straff, i stället för en chans att komma till rätta med problemen och kunna behålla jobbet.
Robin Öberg, konsult på Alna som arbetar med skadligt bruk i arbetslivet, håller med om att tillgänglighet och kulturen på arbetsplatsen påverkar. Andra riskfaktorer som han lyfter fram är stress och arbete på obekväm arbetstid som ger rubbad dygnsrytm.
– De rehabiliteringsärenden vi har handlar sällan bara om alkohol, oftast finns det med en annan problematik, som stress, ångest eller kris i livet, säger Robin Öberg.
Alnas första råd vid alkoholproblem är att vända sig till den ansvariga chefen.
Men Robin Öberg vet att det inom restaurangbranschen finns arbetsgivare som är okunniga om sitt ansvar.
– Ta reda på företagets alkoholpolicy, kontakta facket och ta reda på vad som gäller. Det finns tyvärr arbetsplatser som överhuvudtaget inte jobbar med arbetsmiljö. Där kan den som säger till eller den som har problem råka illa ut.
Robin Öberg avråder från direkt konfrontation, att som chef eller kollega anklaga någon för att dricka för mycket.
– Det fungerar sällan och det skapar ganska kränkta medarbetare. I stället ska man prata om hur det fungerar på arbetsplatsen. Det är inte chefens eller kollegornas jobb att sätta diagnos.

60 procent i riskzonen

Problemdrickande är mycket vanligare bland krogpersonal än bland folk i all­mänhet. Det visar en studie från Stockholms universitet. Av 600 krog­anställda som del­tog hade 60 procent en riskkonsumtion. Bland kvinnor under 30 år var siffran 82 procent. Studien, som gjordes 2012, bygger på självskattning genom ett fråge­formulär, som besvarades i samband med kurser som hölls av STAD.

För Fia Jonssons del var hjälpen från arbetsplatsen avgörande.
– Jag gjorde en lätt resa, jämfört med en del jag träffat hos Anonyma alkoholister och som inte haft jobb.
Hennes budskap till andra med problem är tydligt: Sök hjälp på din arbetsplats.
– Det är ingen som vill dig illa, de vill hjälpa dig.
Fia arbetar fortfarande som städare på Scandic no 25 i Göteborg. Hon är platsombud och huvudskyddsombud.
De helger hon inte har sina barn jobbar hon ibland extra, fast inte på hotell. Det började med att hon behövde något att göra på helgerna, när hon hade blivit nykter.
– Det finns en liten pizzeria nära där jag bor, så jag frågade om jag fick jobba. Jag behövde fylla upp tomrummet med något.
Fia har valt att vara öppen med att hon har gått på behandling för sina 
alkoholproblem.
– Det är lite rebelliskt att inte dricka. Det ger lite respekt, just för att det annars är så vanligt att dricka.

 

Hämtar fler artiklar
Till startsidan

Nyheter från hotell- och restaurangbranschen

Varje vecka, direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här